Det pågår ständigt förändringar i samhällsstrukturen som får effekter på många olika nivåer. Det har skett en övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och till kunskapssamhälle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmån för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lämnat efter sig stora landsarealer som är välförsedd med infrastruktur. På många platser runt om är det idag vanligt att mark i staden blir tillgänglig på grund av industrins strukturomvandlingar.

Bostadsbyggandet i Sverige idag präglas av ett fåtal större företag som producerar relativt standardiserade bostäder. Möjligheterna för den enskilda boende att påverka sitt framtida boende med avseende på planlösning och utformning är begränsade samtidigt som nya krav på bostäder uppkommer: familjekonstellationer ändras, kärnfamiljen är inte längre en självklarhet och miljö- och klimatfrågor vinner mark. Deltagande räknas som en av grundförutsättningarna för en av dimensionerna för hållbar utveckling; social hållbarhet. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt och dynamiskt samhälle och att trygga människors förutsättningar för sina grundläggande mänskliga behov. Att planera och bygga i en grupp, en så kallad byggemenskap, är ett fenomen som förekommer i flera länder i Europa och även i ett begränsat antal exempel i Sverige.

När nya arbetsplatser ska uppföras krävs det en undersökning kring den gällande verksamhetens arbetssätt. Många gånger utformas nya arbetsplatser med liknande rumsplacering som den tidigare men med en lite nyare design. Istället bör hela verksamhetens flöden undersökas för att få en bild av hur människorna rör sig i den nuvarande arbetsplatsen; vad som är bra, vad som är mindre bra och vad som kan följa med i den nya designen. Det finns även en risk att de gemensamma utrymmena i en arbetsplats klämms in i utformningen efter att de verksamhetsspecifika aktiviteterna planerats färdigt. Detta kan leda till att personalen segregeras och inte möter varandra lika ofta som om de gemensamma utrymmena är mer integrerade bland övriga arbetsuppgifter.

Biltrafiken ökar idag i allt större utsträckning. Bilen, och därmed parkeringsytorna, anses ofta vara viktiga för stadens tillgänglighet och ger starkt utslag i såväl handeln, arbeten och kulturlivet i staden. För de städer som har en trång stadskärna kan det vara svårt att tillgodose behovet av parkeringsplatser. Framförallt i innerstaden är det hög efterfrågan på parkeringsplatser samtidigt som konkurrensen om marken är hög för alternativ markanvändning. Biltrafiken tar ofta även upp stora ytor i städerna och kan på så vis bidra till en lägre densitet och en mer bilberoende stad.

Growth models are very useful tools for forestry to predict growth and yield. With growth models and optimising tools you can manage forest stands in a way that maximize benefit and income. There are three major types of growth models. Stand models; stage structured models and single-tree models. The most advanced models give the most accurate forecasts.

Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi 15hp Författare: Philip Jacobson och Benjamin NuayHandledare: Gunnar Wramsby Titel: Fastighetsförvärv ? En studie om centrala beslut för kommersiella fastighetsköp Bakgrund och problem: Sedan 2008 har belåningen till fastighetsbolag minskat och förändrats. Basel III ställer högre krav på bankerna som i sin tur reflekteras på fastighetsföretagen.  Bankernas kreditbedömning är numera noggrannare och banker värdesätter således avkastning framför monetära värden. Basel III kraven medför att bankerna måste ställa högre amorteringskrav på fastighetsföretagen, vilket slår kraftigt mot fastighetsföretagens ekonomi.  Investeringskalkylering är en central del vid fastighetsinvesteringar.

Grönstrukturen kan spela en betydande roll för människors välbefinnande i staden och den urbana grönstrukturen uppmärksammas alltmer för sina fördelar. Ekosystemtjänstkonceptet erbjuder ett alternativt sätt att planera den urbana grönstrukturen. Begreppet ekosystemtjänster har blivit populärt i samhället under en relativt kort period, trots att det råder ovisshet om vad begreppet betyder, samt osäkerhet om hur ett arbete inkluderat ekosystemtjänstbegreppet kan ske. Det finns också en osäkerhet om vad det har för fördelar och vad det ger för möjligheter gentemot traditionella planeringsformer för grönstruktur. Det finns därför ett behov av att öka kunskapen om ekosystemtjänsters eventuella roll i planeringen av grönstrukturer i städer, undersöka vad användningen av begreppet används till, så planerare kan göra adekvata beslut.Syftet med studien är att undersöka användbarheten med ekosystemtjänster som begrepp och koncept vid planering av urban grönstruktur.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, Logistikfördjupning, EKL361, VT 2006Författare: Joel Agnsfeldt, Anders Johannessen & Peter PuchHandledare: Åsa GustafssonExaminator: Helena ForslundTitel: Processförbättring för förkortad produktionsledtid - en fallstudie av Metallmek ABBakgrund: Företag är idag verksamma i en konkurrensutsatt miljö som konstant förändras. Kunder ställer allt högre krav då de hela tiden efterfrågar bättre samt innovativa varor och tjänster. För att företag ska kunna möta dessa förändringar bör därför organisationen ha en helhetssyn, sätta kunden i fokus, vara flexibla samt att beakta tidsaspekten. För företag har det blivit allt viktigare att kunna tillfredställa sina kunder genom korta ledtider.Ledtidsförkortningar inom företaget är mekanismen för tidsbaserad konkurrens. Genom kortare produktionsledtider kan fördelar uppnås i flera avseenden, såsom högre kvalitet och färre fel.

Biltrafiken ökar idag i allt större utsträckning. Bilen, och därmed parkeringsytorna, anses ofta vara viktiga för stadens tillgänglighet och ger starkt utslag i såväl handeln, arbeten och kulturlivet i staden. För de städer som har en trång stadskärna kan det vara svårt att tillgodose behovet av parkeringsplatser. Framförallt i innerstaden är det hög efterfrågan på parkeringsplatser samtidigt som konkurrensen om marken är hög för alternativ markanvändning. Biltrafiken tar ofta även upp stora ytor i städerna och kan på så vis bidra till en lägre densitet och en mer bilberoende stad. För att minska bilberoendet kan städerna satsa på förtätning som gynnar alternativa transportmedel som cykel, gång och kollektivtrafik.

SammanfattningDet självständiga arbetet gestaltar en trädgård i området Kobjer, nordväst om centrum i Lund.Huset som ligger på tomten, Villa Trift 3.0, är ritad efter en ekologisk byggnadsdesign och skafungera som en miljöanpassad bostad. Som huvudfokus i byggnadens uppförande finner viresurshållning, kretslopptänkande, sunda levnadsmiljöer samt en anpassning efter platsensförutsättningar. Trädgården är tänkt att gå i samma anda för att skapa en helhet tillsammans medbostaden. Målet med arbetet har varit att ta reda på hur vi kan gestalta trädgårdar uteftermiljöpåverkan, estetik och önskemål från beställaren.En litteraturstudie inleder arbetet för att få klarhet i vad en miljövänlig trädgård innebär. Denbörjar med beskrivandet av vårt förhållande till de levande processerna som finns i jorden.

Bostadsbyggandet i Sverige idag präglas av ett fåtal större företag som producerar relativt standardiserade bostäder. Möjligheterna för den enskilda boende att påverka sitt framtida boende med avseende på planlösning och utformning är begränsade samtidigt som nya krav på bostäder uppkommer: familjekonstellationer ändras, kärnfamiljen är inte längre en självklarhet och miljö- och klimatfrågor vinner mark. Deltagande räknas som en av grundförutsättningarna för en av dimensionerna för hållbar utveckling; social hållbarhet. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt och dynamiskt samhälle och att trygga människors förutsättningar för sina grundläggande mänskliga behov. Att planera och bygga i en grupp, en så kallad byggemenskap, är ett fenomen som förekommer i flera länder i Europa och även i ett begränsat antal exempel i Sverige.

De skogliga våtmarkerna kring mellersta och nedre delen av Piteälven är starkt påverkade av markavvattning i form av skogsdikning. I skogliga våtmarker anrikas ämnen som kol, kväve och olika metaller. Våtmarker är även rika på organiska syror och vätejoner. Om våtmarken dikas kan urlakning av anrikade ämnen ske, detta kan leda till negativa effekter på intilliggan-de mark och vattendrag. WWF och Sveaskog i södra Norrbotten arbetar med en idé om att lägga igen gamla skogsdiken för att gynna våtmarksföredragande flora och fauna samt för-bättra vattenmiljön kring Piteälven.

Klimatfrågan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom både elproduktions- och transportsektorn. Från elproduktionens sida är vindkraft den teknik som växer snabbast. När vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstår på elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli både ett miljövänligt (om elproduktionen kommer från förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sätt att reglera elproduktionen då en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera påverkan på den elektriska lastprofilen på grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sådan förändrad last på produktionen i ett elsystem bestående av termiska anläggningar och vindanläggningar.

Den höga andelen hårdgjorda ytor i urban miljö bidrar till ökad belastning på dagvattennätet vid kraftiga regn och vid snösmältning. För att minska belastningen och förhindra översvämningar i urbaniserade samhällen kan grön infrastruktur införas, till exempel gröna (vegetationsklädda) tak. Gröna taks prestanda i kalltempererade klimat är ett område ej studerat i vidare utsträckning vilket bidrog till examensarbetets syfte med undersökning av ett grönt tak placerat i centrala Luleå. Genom en flödesmätare vid avrinningsutloppet från det gröna taket samt ett uppskattat flöde från ett intilliggande plåttak kunde de ackumulerade avrinningsvolymerna beräknas och jämföras. Det uppskattade flödet från plåttaket beräknades med takets area och SMHI:s nederbördsdata från Luleå Flygplats.

Med dagens utveckling av barns minskade rörelsefrihet och tätare stadsbyggnad finns risker för konsekvenser gällande barns utomhuslek. Skolgården som barns huvudsakliga utomhusmiljö blir då allt viktigare. Lekplatser och skolgårdar i Sverige tenderar dock att vara likartade och till stor del utformade på traditionellt vis med statiska material och utplacerade prefabricerade lekredskap. Vi kallar detta för ?möblerade? lekmiljöer.