Bakgrund: I Sverige finns det en könsskillnad som visar att flickor mår sämre och har en mer negativ självvärdering jämfört med pojkar. Självbilden är en stark bidragande orsak till barns psykiska hälsa och det finns ett samband mellan barns självbild och attityd till beröring. Metod: Tre enkäter: Jag Tycker Jag Är (JTJÄ), Ben Sira psychological distress (Bspd) och egenformulerade frågor om taktil massage (TM) samlades in bland 93 elever i årskurs sju från en mindre inlandsstad i södra Sverige. Svaren analyserades med oberoende t-test och Pearsons korrelationstest i SPSS 2.0.0. Resultat: Resultatet av ett oberoendet-test visade att det fanns en tendens till könsskillnad i en aspekt avsjälvvärdering (JTJÄ).

Syftet med studien var att undersöka vilka sjukgymnastiska behandlingsmetoder för att förbättra gångförmågan efter stroke som har dokumenterats, med avseende på effekt efter behandlingen, bestående effekt samt vilken vetenskaplig evidens som finns för dessa. Litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, PEDro, AMED och CINAHL med sökorden physical therapy modalities, stroke och gait, samt exercise therapy, stroke och gait. Sökresultatet blev 295 träffar. Av dessa var 54 studier relevanta för studien. Behandlingsmetoder som hittades var el-stimulering, hemträning, botoxinjektioner i kombination med el-stimulering, gång på löparmatta, avlastad gång på löparmatta, gång på löparmatta i kombination med el- stimulering, robotträning, funktionell träning riktad mot nedre extremitet och gångförmågan, balansträning och styrketräning.

Syftet med uppsatsen var att visa hur elever med lärstilarna visuell, auditiv, kinestetisk/taktil (VAK) beskriver ett pedagogskt ledarskap som gynnar deras lärstilar. Uppsatsen besvarar syftet genom en empirisk undersökning om ledarskap. Studien genomförs bland uppsatsförfattarens egna danselever. Resultatet visar att ett pedagogiskt ledarskap har stor betydelse för elevers lärande. Genom tydligt ledarskap och engagemang för individen kommer eleverna att lyckas.

Överaktiv blåsa är ett vanligt problem som beräknas drabba 16 % av befolkningen. En behandlingsform som använts länge är elektostimulering av genitalia. På senare år har stimulering av tibialisnerven vid mediala malleolen prövats som behandling. Syftet med studien var att undersöka vad som finns skrivet om elektrostimulering av tibialisnerven för att lindra symtom vid överaktiv blåsa. En litteraturstudie baserad på tio kvantitativa artiklar genomfördes.

Restricted to only library staff until 1 of June 2014.

Föreliggande studie har undersökt flera gränssnitt i en helikoptersimulator som visar horisontell och vertikal drift; en taktil, en visuell och en bimodal display. Syftet med studien var att undersöka om det är med fördel att använda displayer som visar på drift horisontellt och vertikalt. Dessutom var syftet att undersöka om taktil display leder till lika bra prestation som med en visuell display, eller kommer kunna användas som komplement till den visuella i en bimodal kombination. I studien deltog 12 försöksdeltagare som fick i uppgift att i en helikoptersimulator försöka stå stilla i luften (s.k. hovra) på en höjd på 8000 fot med hjälp av varje driftdisplay under två minuter.

Eye Movement Desensitization and Reprocessing, EMDR, har i psykoterapiforskning visats vara en effektiv behandlingsmetod av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Däremot är ögonrörelsestimuleringen, som är ett centralt moment i metoden, kontroversiell och dess funktion inte klarlagd.I föreliggande undersökning randomiserades trettiosex friska försökspersoner till en av tre stimuleringsbetingelser: ögonrörelsestimulering, Taktil stimulering eller orörligt visuellt stimuli (kontrollgrupp). Stimuleringen kombinerades med imaginär exponering, negativ och positiv. Utfallet av experimentet mättes i olika fysiologiska mätparametrar, samt självskattningar av obehagsnivån (SUD). Resultaten visade signifikant högre hudkonduktansnivå vid ögonrörelsestimulering jämfört med kontrollgruppen, relaterat till aktivering av det sympatiska nervsystemet.

Undervisningen i skolan bedrivs ofta utifrån "förmedlingspcdagogik", vilket kan göra undervisningen begränsad, ur både elevens och lärarens synvinkel. Många elever når inte upp till skolans uppställda mål. För att hjälpa elever i sitt lärande, menades i uppsatsen, att användandet aven lärstilsteori kan vara ett sätt och om lärare är medvetna om sin lärstil kan det vara en faktor som påverkar elevers lärande positivt. Syftet med uppsatsen var att kartlägga vilka lärstilar svensklärare har i årskurs 6-9 och gymnasiet. Syftet var dessutom att belysa olika undervisningsmetoder som är lämpliga inom respektive lärstil.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebära för positivt lärande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lärarperspektiv. Vi har arbetat utifrån frågorna: - Vad är god kommunikation? - Vad innebär god kommunikation för elevers lärande? - Arbetar lärare medvetet med fysisk kontakt för att förbättra kommunikationen med elever? Metoden har bestått av en triangulering, där den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser där vi har observerat lärares sätt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat läraren om hennes syn på kommunikation, närhet och beröring.

IntroduktionTaktil massage och beröring börjar på flera håll i landet användas som enomvårdnadshandling, vilket upplevs som positivt av både patient och vårdare. Huruvida detär beröringen eller närheten som ger de goda effekterna är inte bevisat.SyfteSyftet var att belysa betydelsen av taktil massage och beröring som en del avomvårdnadsarbetet.MetodDetta är en litteraturstudie, baserad på 12 vetenskapliga artiklar sökta via databaserna Cinahloch PubMed samt via manuell sökning.ResultatPatienten upplever sig sedd och bekräftad, finner lugn och ro samt får en ökad livskvalitetvia beröring. Dessutom främjar beröring en god relation mellan patienten och vårdaren.Vårdaren måste få stöd från kollegorna för att kunna ta sig tid att ge beröring.DiskussionResultatet från vår studie stämmer väl överens med bakgrund och tidigare forskning. Vihävdar dock att fortsatt forskning bör ske för att se om det är beröringen eller närheten somger de goda resultaten på välbefinnandet..

Syftet med denna undersökning var att ta reda på musiklärares medvetenhet om inlärningsstilarna visuell, auditiv, taktil och kinestetisk och hur de kan användas i träblåsundervisning. Vidare undersöktes vad dagens instrumentallärare vet om dessa olika stilar, hur de identifierar dem hos eleverna samt hur de sedan använder sig av vetskapen om en elevs dominerande inlärningsstil i den fortsatta undervisningen. Undersökningen fokuserade på träblåsinstrumenten tvärflöjt och klarinett. Som datainsamlingsmetod valdes intervjuer, sex intervjuer genomfördes. Resultatet visade att dagens instrumentallärare har god kännedom om inlärningsstilarna visuell och auditiv.

Bakgrund: Arbetsbelastningen inom hälso-och sjukvården har ökat och efterfrågan på grundutbildade sjuksköterskor är större än antalet som utexamineras varje år. Den höga arbetsbelastningen bidrar till att nyutexaminerade sjuksköterskor inte får den hjälp och stöd de behöver. Var tionde sjuksköterska vill avsluta sin yrkesbana efter första året. Syfte: Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom professionen. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt som innehåller fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Beröring är en grundläggande del i mänskligt beteende och därför behöver människor såväl ta emot som ge beröring till andra. I dagens teknologiska och opersonliga kultur behöver vi närhet och fysisk intimitet mer än någonsin. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av terapeutisk beröring/massage i omvårdnad. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna hur energin ökar i kroppen och smärtan lindras, att känna sig avslappnad och lugn för att kunna sova, att känna sig uppskattad och värdefull när någon ägnar tid åt en, att acceptera sin förändrade kropp och få känna säkerhet, närhet och delaktighet.

Syftet med fallstudien var att ta reda på hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med både observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, då i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev även intervjuade om deras syn på miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna är med och stimulerar matematik under hela dagen på förskolan.

Spasticitet är en neuromuskulär försämring som är vanligt förekommande hos personer med en skada i centrala nervsystemet. Tillståndet beror delvis på en avsaknad reflex, reciprok inhibering och leder till en abnormalitet i sträckreflexerna och en överdriven koaktivering. Spasticitet leder till fysiska funktionsnedsättningar med sociala och ekonomiska påföljder. Spasticitet kan behandlas genom sjukgymnastik, farmaka samt elektrisk stimulering. Elektrodress är en behandlingsmetod som använder elektrisk stimulering för att reducera spasticitet.