Syftet med denna rapport är att undersöka huruvida den praktiska examinationen inom ämnet vapen och Taktik på Polisutbildningen vid Umeå Universitet skulle kunna kompletteras med en mer tillämpad examination i form av en upplevelsebaserad övning. Eftersom författarna genomgått större delen av den vapenutbildning som bedrivs vid skolan har det uppstått frågetecken över vad den nuvarande examinationen egentligen visar. Problemet har även påvisats ur vapenlärarnas perspektiv och det blev upptakten till denna rapport. Dagens examination bygger mycket på den motoriska inlärningen och att skytten rent precisionsmässigt skall kunna verka med tjänstevapnet, som i och för sig är viktig för ett säkert och bra agerande. Däremot tar den inte sikte på den identifiering och definiering samt det stresspåslag som alla är ingredienser i en verklighetsnära situation.

Ska Sveriges polismyndigheter fortsättningsvis ges befogenhet att ha egna lokala insatsstyrkor? Lars Engström, länspolismästare i Örebro län, har fått i uppdrag av Rikspolisstyrelsen att utreda detta. Åsikterna och lösningsförslagen på denna frågeställning är många och skiftande. Engström vill ge Rikspolisstyrelsen en starkare samordnande roll och lägga ner de lokala insatsstyrkorna. Han vill låta de nationella resurserna, bestående av den Nationella insatsstyrkan och de tre storstädernas piketenheter, verka nationellt över hela landet.

Som polis är man skyldig att utföra kriminaltekniska undersökningar i de fall där det är av betydelse för utredningen. Under polisutbildningen får eleverna en grundutbildning i kriminalteknik, dessa kunskaper behöver dock underhållas med jämna mellanrum. Västerbottens läns polismyndighet har löst detta genom att regelbundet utbilda sina poliser. Utbildningen innehåller en teoretisk och en praktisk del. Syftet med fördjupningsarbetet är att undersöka om utbildning i kriminalteknik får poliserna att säkra fler spår på brottsplatser, om den tekniska roteln ser någon synlig effekt av detta samt att undersöka om det blir några andra effekter av regelbunden utbildning.

Problemorienterat polisarbete utvecklades under 1970-talet i USA av Herman Goldstien, kritik hade då länge riktats mot polisens händelsestyrda arbetssätt. Det problemorienterade arbetssättet spred sig sedan till polisorganisationer runt om i världen och så även till Sverige. Under 1990-talet fick det problemorienterade arbetssättet även fäste i Sverige i och med att närpolisreformen genomfördes. Tanken med problemorienterat polisarbete är att polisen tillsammans med organisationer, myndigheter och andra i samhället ska arbeta för att förebygga och förhindra brott och andra ordningstörningar genom att tänka mer långsiktigt än vad man hade gjort tidigare. I denna rapport har intervjuer genomförts med poliser på två olika myndigheter i Sverige för att se om kunskap om arbetssättet finns i teorin och i vilken utsträckning det tillämpas i praktiken.

Med detta fördjupningsarbete vill vi belysa vikten av polisens nya arbetssätt vad gäller mängdbrott, dvs vardagsbrottslighet. De nya arbetsmetoderna är Polisens Nationella Utredningskoncept (PNU) och Polisens Underrättelse Modell (PUM) som ska möjliggöra en minskad genomströmningstid av mängdbrotten. Hanteringen av mängdbrott går genom hela rättskedjan från polisens förstahandsåtgärder till åklagarkammarens beslut i åtalsfrågan. Med vår rapport vill vi belysa problematiken kring hanteringen i rättskedjan samt samarbetet mellan polis, åklagare och deras utbildningsbehov. Vi ska även belysa problematiken med begreppet mängdbrott.

Studien handlar om anhörigas reaktioner och tankar kring att få ett dödsbud levererat till sig. Syftet med studien är att ge kunskap om sorgeprocessen, polisens stöttning och anhörigas erfarenheter så poliser i tjänst kan få ett underlag för att hitta ett bra sätt att arbeta på vid levererandet av dödsbud. Studien förklarar hur sorgeprocessen hos de anhöriga är beroende av bemötande ifrån andra. Den redogör också för vilken stöttning poliser erbjuds för att hantera underrättelsen av dödsbud. Det har visat sig att uppgiften saknar riktlinjer därför har präst, polis och anhöriga delat med sig av sina erfarenheter kring ämnet dödsbud till dem som saknar sådana och vill ha mer kunskap i att leverera ett dödsbud.

Det finns idag många unga kvinnor som lever under olika former av förtryck i familjer där starka patriarkala strukturer råder. Medias rapportering under de senaste åren om morden på Pela Atroshi och Fadime Sahindal har bidragit till att många myndigheter och organisationer uppmärksammat detta problem. Det är de facto så att många unga flickor/kvinnor lever under förhållanden som starkt går emot de mänskliga rättigheterna som Sverige har varit med och ratificerat. Syftet med denna rapport är att belysa hur polisen arbetar med hedersrelaterade brott med inriktning på hot och riskbedömningar, mot unga kvinnor som lever under hot och tvång i patriarkala familjer. Vi har valt att studera hur två olika polismyndigheter arbetar med hot och riskbedömningar och hur de samverkar med andra myndigheter och organisationer.

Till polisens uppgift hör att meddela dödsbud när de är ansvariga för en utredning av dödsfallet men det finns inga existerande gemensamma riktlinjer för hur det ska ske. Polisen tar ofta med sig präster när de åker ut och meddelar dödsbud men samarbetet mellan kyrkan och polisen ser olika ut runt om i Sverige trots att det finns ett behov av ett samarbete i hela landet. Syftet med rapporten är att förstå vilka reaktioner som poliser kan mötas av när dödsbud meddelas för att de ska känna sig trygga med den arbetsuppgiften samt att ta fram ett exempel på hur gemensamma riktlinjer kan se ut när dödsbud meddelas. Teorin till rapporten om det psykiska kristillståndet, det naturliga krisförloppet, meddelande av dödsbud och bemötande av anhöriga när dödsbud meddelas är hämtat från litteratur och resultatet består av sex stycken intervjuer. Det är intervjuer med en Human resource strateteg för kyrka-polis-samverkan, tre präster, en polislärare och en begravningsentreprenör.

EU-NAVFOR är den första insatsen som den Europeiska Unionen skapat och den första okonventionella konflikten till havs som ska bekämpas med konventionella medel. Forskningsläget angående hur dessa konventionella styrkor ska agera mot denna typ av motståndare är väldigt begränsad.Syftet med denna uppsats är således att undersöka om Wayne P. Hughes konventionella krigföringsteorier är användbara i en nutida konflikt samt att se om det finns några likheter eller skillnader mellan dessa teorier och den Taktik ME02 använde sig av under insatsen utanför Somalia.Denna uppsats baseras på en kvalitativ metod där Wayne P. Hughes teorier om ?The Great Constants? studeras och beskrivs för att sedan nyttjas som analysverktyg i en teoriprövande fallstudie på ME02.

Under de senaste tio åren så har svensk polis blivit utsatt för ett en rad svårare händelser. En av dessa är t.ex. polismorden i Malexander där två poliser blev skjutna till döds. Dessa händelser har gjort att polisen utvecklat en gemensam nationell basTaktik för att underlätta arbetet i den egna myndigheten och vid gemensamma insatser. År 2004 togs beslutet om att införa en nationell basTaktik för Sveriges poliser.

Stalkning, systematisk förföljelse är ett brott som ökar i Sverige, närmare 150 000 personer utsätts varje år visar Brå (2006) i en undersökning. Stalkningsoffrens tillvaro påverkas kraftigt och många är rädda. En tredjedel av stalkningsoffren anmäler förövaren men det finns brister i handläggningen av stalkningsärenden eftersom de inte prioriteras av rättsväsendet. Okunskap om brottets komplexitet och det lidande som brottsoffren utsätts för är vanligt bland poliser. Ny lagstiftning kommer dock att ge polis och åklagare möjligheter att agera kraftfullt i framtiden.

Allt började med att jag såg en bild av iranska kvinnliga poliser. I Sverige görs egentligen ingen större skillnad mellan män och kvinnor ur utbildningssynpunkt eller ur uniformssynpunkt. I Iran har man frångått detta, använder de kvinnliga poliserna, en så kallad chador, utanpå byxor, tunika och slöja, istället och har ett eget poliskomplex. I Iran blev slöjan påbjuden strax efter maktövertagandet 1979. Kvinnor som framträdde offentligt utan slöja ansågs vara motståndare till den islamistiska revolutionen och således inte enbart religiösa utan också politiska fiender.

I Sverige började den förste utbildade utredaren, Jonas Hildeby att arbeta med geografisk profilering i Södertörns polismästardistrikt under våren 2004. Under hösten 2005 utbildas nio nya utredare i Stockholm. Syftet med detta arbete är att undersöka den satsning som gjorts inom svensk polis gällande geografisk profilering. Vi har genom intervjuer och informationsinhämtning bildat oss en uppfattning om vad som legat till grund för denna satsning och hur den motiverats. Geografisk profilering och datasystemet Rigel utvecklades under 80-talet av den kanadensiske polisen Kim Rossmo.

När en svår händelse gör det besvärligt eller omöjligt att leva ett normalt liv kan det röra sig om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Syndromet kan utvecklas efter att man blivit utsatt eller bevittnat en traumatisk händelse som orsakat fysiska eller psykiska skador eller då en person känt sig allvarligt hotad. Vi har i vår studie undersökt om poliser kan ge uttryck av samma symtom som uppvisas då en person diagnostiseras av Posttraumatiskt stressyndrom. Vi har tagit del av en mängd litteratur och artiklar samt gjort en enkätstudie på några poliser där resultatet visade att poliser kommer i kontakt med påfrestande händelser som ibland lämnar efterverkningar. I arbetet har vi därefter diskuterat om det kan föreligga en koppling mellan kriminalitet och PTSD även hos poliser så som tidigare studier har uppgett föreligga som orsak till vissa brott.

Denna uppsats avhandlar de taktiska grundprinciperna och slagen vid Tannenberg och Somme under första världskriget. Syftet med uppsatsen är att utreda vilka taktiska grundprinciper som användes vid dessa slag samt med hjälp av dessa försöka ge en förklaring till dess utgång.De taktiska grundprinciperna är hämtade ur Doktrin för markoperationer, vilket skall ge en förklaring till huruvida dagens svenska version av dessa kan appliceras på gårdagens slag.Den metod som legat till grund för arbetet är fallstudier baserade på en litteraturstudie. Fallstudierna medför att en djupare analys och beskrivning av händelseförloppen kan ges än om längre epoker i första världskriget skulle ha avhandlats.Arbetet är uppdelat i en inledning, där det ovannämnda är beskrivet. Därefter följer en avhandling där teorin kring de taktiska grundprinciperna beskrivs samt fallstudierna redovisas. Därefter kommer en analys där teorierna appliceras mot fallstudierna.