Denna uppsats undersöker huruvida vi med hjälp av Gustav von Schmalensees modifikation av Lanchesters kvadratiska N2-Law kan bestyrka eller falsifiera teorin att en kustflotta med hjälp av en amfibisk miljö kan slå en på pappret överlägsen motståndare. Den komplexa miljö som en kustremsa eller skärgård utgör påverkar en högsjöflottas kapacitet att utgöra ett hot mot en kustflotta vars Taktik är anpassad för terrängen och de synergieffekter som den ger. Uppsatsen försöker påvisa hur stor inverkan variabeln geografi har i sammanhanget.Vidare undersöker uppsatsen huruvida det är möjligt att förbättra von Schmalensees modifikation av Lanchesters N2-Law med hjälp av den faktiska sannolikheten för träff med sjömålsrobot inomskärs respektive utomskärs. Med hjälp av Försvarshögskolans sjökrigsspel Simple Surface Warfare Model (SSM) genomförs ett experiment där teorierna testas empiriskt.Resultaten visar en förbättring i prediceringen av stridsutfall med sjömålsrobot om koefficienten för den faktiska sannolikheten för träff räknas in i ekvationen. Vidare konstateras att en stark korrelation kan ses i en mindre kustflottas överlevnad i amfibisk miljö då de möter en på pappret överlägsen motståndare..

Axiomet lokal överlägsenhet har en särställning i svensk arméTaktik. Det är utifrån lokal överlägsenhet gårdagens, dagens och morgondagens militära chefer utbildas. Det är också enligt lokal överlägsenhet morgondagens strider är tänkta att föras. Nu när hotbilden från en kvalificerad, reguljär motståndare genomgår en rennäsans undersöks därför den svenska Taktikens grunder i den här studien. Dessa grunder har tydligt influerats av  de finska krigserfarenheterna från krigen 1939-1944 och det är först efter andra världskriget axiomet lokal överlägsenhet dyker upp i svenska reglementen. Analysen har gjorts genom en fallstudie på tre taktiska nivåer, utifrån tre olika stridssätt och på tre olika finska strider under fortsättningskriget.

Begreppen upprorsbekämpning eller counterinsurgency (COIN) ochstabiliseringsoperationer utgör ett debatterat ämne i den dagsaktuella militärteorin. Bådabegreppen förefaller användas för en och samma typ av operation. Erfarenheter från Irakoch Afghanistan har inneburit att USA utvecklat en specifik doktrin för counterinsurgency(FM 3-24) respektive stability operations (FM 3-07). Detta indikerar att det föreligger enskillnad i de två begreppen.Syftet med uppsatsen är att undersöka och definiera skillnader i begreppen COIN(upprorsbekämpning) och stabiliseringsoperationer. Medlet för att nå syftet utgörs av enjämförande studie av amerikanska doktriner.

Syftet med den här rapporten är att belysa hur kvinnliga polisers röst kan inverka på dennes arbete. Syftet är även att uppmärksamma hur viktig rösten är och att det inte finns någon forskning eller något skrivet om röstanvändning i yrket som polis. Detta väckte vårt intresse när vi hade en röstlektion på polisutbildningen. För att kunna bilda oss en uppfattning om det finns generella önskemål om röstträning, både på polisutbildningen och på polismyndigheten, har vi genomfört ett antal intervjuer. I rapporten beskrivs röstorganets anatomi.

Människan har en förmåga att anpassa sig till en omvärld i förändring. Detta syns inte minst på den Taktik- och teknikanpassning som sker i kampen mellan verkan och skydd inom den militära kontexten. Men idag sker inte bara förändring i den militära tekniken; även uppgifterna förändras. Exempelvis kräver de insatser som sker runt om i världen, inom ramen för FN-resolutioner, allt mer av civilmilitär samverkan samtidigt som enheterna måste vara ständigt beredda på att möta en motståndare i strid. Om anpassningsbarhet är det som gör att vi kan förändra oss för att möta nya uppgifter i nya miljöer torde ökad anpassningsbarhet i organisationen vara en fördel.Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida de svenska ledningsstyrdokumenten, i form av UppdragsTaktiken (ledningsmetod-/filosofi) och Utvecklande ledarskap (ledarskapsmodell), är förenliga med utvecklandet av anpassningsbara officerare.Resultatet av analysen visar på god förenlighet mellan uppdragsTaktik och utvecklande ledarskap å ena sidan och anpassningsbarhet å andra sidan.

Under år 2004 inrättades PKC (Polisens kontaktcenter) i Sverige. I samband med detta fick polisen i januari år 2005 ett nationellt telefonnummer för icke akuta ärenden. Bakomliggande studier visade att det fanns ett behov av att förbättra polisens service och tillgänglighet. Arbetet syftar till att undersöka hur personalen i Norrbotten och Västerbotten upplever sin arbetssituation före kontra efter införandet av ett nationellt kontaktcenter. Vi har därför varit i kontakt med personal som är ansvariga för övervakandet och utvecklandet av PKC i Sverige och intervjuat personal på PKC i de berörda länen för att verklighetsförankra arbetet.

Rätten att demonstrera i Sverige är grundlagsskyddad. Det är polisen uppgift att skydda både tillståndsgivna och icke tillståndsgivna demonstrationer utan att göra avkall på säkerheten och ordningen. Till sin hjälp har polisen ett antal verktyg i form av lagstöd i bl.a. Polislagen och Ordningslagen. Justitieombudsmannen (JO) är den som övervakar polisens arbete och har möjlighet att kritisera polisen för ingripanden som inte haft stöd i lag eller som annars har varit felaktiga.

I Sverige idag finns det grovt uppskattat mellan 140 000-210 000 personer med Bipolärsjukdom eller Borderline personlighetsstörning (Bps). Mötet med dessa personer kan ibland vara svåra och komplicerade. Tanken med denna rapport är att läsaren skall få en teoretisk grund i vad diagnoserna innebär och hur man kan känna igen symtom. Utifrån denna teoretiska grund ska läsaren även få kunskap om hur bemötandet av personer med bipolär sjukdom eller Bps bör gå till för att undvika konflikt. Avsnittet om bemötande bygger på intervjuer av personal med erfarenhet från olika psykiatriavdelningar.

1996 beslutade riksdagen att utöka beredskapspolisorganisationen med en ?särskild beredskapspolis?. Denna skulle ha bättre utbildning och utrustning än den tidigare beredskapspolisen och även kunna användas till polisiära uppgifter i fredstid. Sedan 1 januari 2002 finns därför 1500 särskilda beredskapspoliser utbildade och placerade vid polismyndigheterna runt om i Sverige. Särskilda beredskapspolisens uppgifter är att delta i polisverksamhet som syftar till befolkningsskydd och räddningstjänst.

Försvarsmaktens budget blir allt mindre, detta innebär att man inte kan öva i samma omfattning med riktig ammunition och fordon. Intresset för digitala krigsspel och simulationer har därmed ökat. Men för att använda sig av spel i utbildning måste man veta hur man skall använda dem.Syftet med uppsatsen har således varit att undersöka om man kan använda sig av digitala krigsspel i sig självt som en bärare för lärande. Kan deltagarna lära sig Taktik genom att bara spela ett spel? Det finns flera olika synsätt som stöder alternativt motbevisar om hur lärande sker då man använder sig av spel för lärande.

Detta arbete handlar om provokativa åtgärder. Vår uppfattning är att det är viktigt att den enskilde polismannen har kännedom kring juridiken i detta ämne. Syftet med denna rapport är att undersöka hur bevis- och brottsprovokation får användas vid bekämpningen av brottslighet. Vi har även försökt att klargöra begreppen, samt peka på oklarheter som råder inom detta område för att på så sätt visa på dess komplexitet. Vi har genom studier av lagtext, propositioner, Statens offentliga utredningar (SOU), utlåtanden av Justitieombudsmannen (JO) och justitiekanslern (JK), juridisk litteratur samt rättsfall satt oss in i rådande rättsläge.

Denna rapport syftar till att belysa problemen som uppstår när polis och kriminalvård skall samverka vid ett allvarligare upplopp på en av Sveriges kriminalvårdanstalter. Rapporten kommer att utreda det grundläggande ramverket för hur de två myndigheterna ska gå tillväga för att lösa en uppkommen situation. Inom kriminalvården benämner man ett upplopp som en incident och inom polisen kan man klassa ett större upplopp som en särskild händelse. Det som styr hur kriminalvården skall agera och hur organisationen skall se ut regleras i KVAF 2006:14. Hur polisen skall organisera sin ledning och hur de ska arbeta vid en särskild händelse regleras i FAP 201-1.

Bakgrunden till denna rapport är att få en fördjupad kunskap inom ämnet förhörsmetodik. Syftet är att belysa de detaljer som förutsätter ett lyckat förhör och vilket säkerställer trovärdig, korrekt och tillförlitlig information. I detta arbete har vi utgått från kvalitativ metod med tyngdpunkten i litteraturen inom det förhörstekniska och rättspsykologiska området, samt kompletterande källor i form av intervjuer och föreläsningar med anledning att förankra och jämföra kunskaperna med verkligheten. Den kognitiva intervjun som förhörsmodell är starkt förankrad i vetenskaplig forskning och mycket gångbar, varför vi har valt att presentera den närmare. Ett lyckat förhör är av största vikt i en utredning och beror på flera samverkande faktorer.

Den amerikanska armén har under lång tid haft doktriner som behandlat strid i bebyggelse medolika typer av motståndare, från sovjetiska divisioner som anfaller in i Västtyskland tillupprorsbekämpning i Mellanöstern och Afrika. Uppsatsen handlar om hur den amerikanska taktiskasynen på strid i bebyggelse har utvecklats från 1979 till 2003.Syftet med den här uppsatsen är att skapa en större förståelse för den taktiska utvecklingen somskett kopplat mot de grundläggande förmågorna verkan, skydd & rörlighet.En kvalitativ textanalys har använts som metod för att analysera de aktuella doktrinerna. Teorinutgår ifrån Doktrin för markoperationer och i synnerhet ifrån de grundläggande förmågorna verkan,skydd & rörlighet.Resultatet visar att användningen av dessa förmågor utvecklas med hänsyn till förväntadmotståndare och civilbefolkning. Utvecklingen av verkan går mot mer kvalitativa medel ochmetoder, motståndarens rörlighet har förändrats och så har också hans vilja att strida i bebyggelse.Användningen av assymmetriska metoder för att uppnå skydd är en ny metod som uppkommit.Värdering av den terrängen är däremot något som inte har förändrats..

24 mars 1999 påbörjar NATO för första gången i organisationens historia krigshandlingar med luftstridskrafter. Detta mot ett Serbien med Slobodan Milosevic i spetsen som utförde etniska rensningar på kosovoalbaner i Kosovo. Denna konflikt kom att från NATOs håll kallas operation Allied Force. Tre år innan denna konflikt urartade släppte Dr. Robert A.