Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

Problemformulering: Globaliseringen har medfört att allt fler företag i större utsträckning har kopplats samman över nationsgränserna och att de nationella ekonomierna har blivit alltmer integrerade. Med globalisering sker även en ökad förflyttning av företag och fabriker som börjar söka sig utanför de nationella gränserna. I takt med den ökande internationaliseringen handlar alltfler multinationella företag i större utsträckning i ett antal olika valutor. Problem vid redovisning uppstår när valutakurserna inte är fasta i förhållande till varandra. Frågorna handlar om hur omräkningsdifferenser ska redovisas i koncernredovisningen, om de tex ska föras över resultaträkningen eller balansräkningen.Syfte: Huvudsyftet med studien är att beröra frågor kring de nya IAS-reglerna angående redovisning av ändrade valutakurser: Vi ska undersöka om svenska börsnoterade företag har anpassat sin redovisning av ändrade valutakurser enligt IAS rekommendationer.

CFC lagstiftningen har i syfte att förhindra eller försvåra skatteplanering genom transaktioner med lågbeskattade utländska juridiska personer som leder till att skattebasen i Sverige minskar. Lagstiftningen innebär att en delägare i ett lågbe-skattat utländskt bolag kan beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppkommer. Efter EU- domstolens dom i Cadbury Schweppes målet 2006 , införde regeringen en ny undantagsregel i 39a kap. 7a § IL för att harmonisera de svenska CFC reglerna med EU rätten. Undantagsregeln gav delägaren i CFC bolaget en möjlighet att undvika CFC beskattning om denne kunde bevisa att bolaget hade en ?verklig etablering från vilken en affärsmässigt motiverad verksamhet bedrivs.? Den ordalydelsen som införlivades i svensk rätt skiljde sig från den som angavs av EU domstolens i Cadbury Schweppes målet.

I takt med konkurrensen ökar på marknaden väljer många sågverk att i allt högre utsträckning kundanpassa sin produktion mot de krav kunderna ställer på produkterna. Sågverkens produktion bör vara inriktad på att skapa ett så högt värdeutbyte som möjligt där virkets egenskaper och produktionsanläggningens förutsättningar ställs mot de kundönskemål som finns. (Lycken, 2000) I sågverkets justerverk sorteras trävarorna i olika sorteringsklasser, även kallat kvalitetsklasser, samt kapas i exakta längder. För att kunna skapa ett högt värdeutbyte krävs det kunskap dels om vilka av träets egenskaper som är avgörande för värdet med dagens sorteringssystem och dels en insikt i hur volym- och värdeandelar ser ut för olika produkter samt hur olika sorteringsregler styr värdeutbytet. Sedan början av år 2008 har Rörvik Timber Rörvik AB ett BoardMaster-system i sågverkets justerverk som använder färgkamerateknik för att värdeoptimera trävarorna. Examensarbetets syfte är att analysera värdeoptimeringen av trävarorna i justerverket vid sågverket i Rörvik.

Sedan 1 januari år 2004 finns möjlighet att ny- och ombilda tredimensionella fastigheter och fastighetsutrymmen. När tredimensionella fastigheter och fastighetsutrymmen bildas måste nödvändiga rättigheter tillförsäkras som fastigheten behöver för att fungera på ett ändamålsenligt sätt. Vilka rättighetslösningar som ska väljas för att detta krav ska vara uppfyllt, är enligt propositionen upp till lantmätaren att avgöra. Dock föreslår lantmäteriet att sakägarnas önskemål bör ges stor betydelse. Hur rättighetsfördelning ska ske har varit oklart sedan lagstiftningen kom.

Detta är ett examensarbete inom Sociologi (C/D) vid Luleå Tekniska Universitet med det övergripande syftet: Att undersöka och definiera människors upplevelse av trygghet i förhållande till sjukförsäkringen och hur viktig tjänstemän som möter berörda individer och individerna själva uppfattat att individens upplevelse av trygghet är för rehabilitering till arbete.Det är en mycket liten andel personer som blir nekad/får indragen sjukpenning eller utförsäkras. Men Att risken finns, och att regelverket upplevs svårt att förstå för det egna konkreta ärendet gör att upplevelsen av trygghet minskar. Att regelverket förändras och vilken praxis som tillämpas kan göra det svårt för individen att känna tillit till systemet eftersom praxis inte alltid samstämmer med regelverket. Samtidigt som reglerna för sjukskrivning harförändrats så att fler sjukskrivna förlorar sina arbeten, har arbetsmarknaden förändrats vilket kan göra det ännu svårare för den med begränsad arbetsförmåga eller sjukskrivningshistorik att finna nytt arbete.Studien har en teoretisk grund utifrån Anthony Giddens Modernitet och självidentitet och Ulrich Beck Risksamhället men också senare sociologisk forskning gjord av Daniel Melén Sjukförsäkringssystemet och andra relevanta artiklar, böcker och aktuella studier bland annat Socialförsäkringsrapporter.Studien är genomförd under hösten 2014 och omfattar 13 intervjuer med tjänstemän inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialförvaltningens försörjningsstödsenhet samt personer som inte yrkesmässigt möter sjukskrivna, hälften av alla informanterna har egen erfarenhet av längre sjukskrivning. Urvalet inför intervjuerna har gjorts med en kombinationav subjektivt urval och snöbollsurval.I denna studie framgår det att trygghet rörande individens ekonomi är av stor betydelse för en gynnsam rehabilitering och återgång i arbete/att klara av att hantera förändringar och vara förändringsmotiverade.

På EU:s inre marknad ska fri rörlighet råda. Trots det tvekar konsumenter inför att handla över gränserna. Många konsumenter känner en osäkerhet inför andra länders lagar och oroas över att skyddet mot ohederliga näringsidkare inte är det samma som i deras eget land. Denna osäkerhet undergräver den inre marknaden. För att motverka denna osäkerhet har EU antagit direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder.

I uppsatsen undersöks publiceringen av sekretessbelagda uppgifter vid brottsrapportering i Expressen, ur ett medieetiskt perspektiv. Fokus för studien är porträtteringen av de misstänkta gärningsmännen, här Ola Lindholm, Julian Assange och Peter Mangs.Meddelarskyddet som återfinns i Tryckfrihetsförordningen hindrar polismyndigheten från att undersöka brott mot förundersökningssekretessen. Syftet med uppsatsen är att belysa problematiken genom att kartlägga och kritiskt granska rapporteringen av de tre utvalda fallen. Frågeställningarna ämnar ge svar på hur rapporteringen sett ut, samt vilka motiv som ligger till grund för publiceringarna. Teorier som använts som underlag för uppsatsen behandlar pressetik, kommersialisering och nyhetsvärdering.

Separation av ko och kalv sker tidigt inom både konventionell och ekologisk mjölkproduktion. Enligt KRAV:s tidigare regler skulle ko och kalv gå tillsammans under råmjölksperioden, det vill säga de första fyra dygnen. Nyligen ändrades reglerna till endast ett dygn och närmar sig i och med det praxis inom konventionell produktion, där djuren separeras omgående efter födseln. Detta innebär en stor kontrast mot nötkreaturens naturliga beteende, där ko och kalv skiljs åt i samband med kalvens könsmognad eller ännu senare. Studier har visat att den tidiga separationen inom mjölkproduktionen innebär en stress och ett potentiellt välfärdsproblem för både ko och kalv.

Mut- och bestickningsreglerna återfinns i 17 och 20 kapitlet i Brottsbalken (1962:700) och reglerar förhållandet när en arbets- eller uppdragstagare fattar ett beslut på grund av otillbörlig påverkan i form av muta eller bestickning. Ursprungligen tillkom reglerna för att kontrollera den statliga sektorns myndighetsutövning men eftersom samhällets utveckling lett till ökade privata inslag har lagstiftningen kontinuerligt uppdaterats och idag omfattas anställda inom både privat och statlig sektor.För att kampen mot korruption ska bli så effektiv som möjligt är det viktigt att angripa problemet på såväl nationellt som internationellt plan. Denna uppsats har undersökt vilka möjligheter som står till buds för att åtala en svensk privatanställd för korruptionsbrott som begåtts utanför Sverige. Uppsatsen indikerar på att lagstiftningen i dagsläget är otillräcklig för att binda privatanställda till mut- och bestickningsbrott. Lagens nuvarande utformning innebär att privatanställda endast riskerar åtal om deras huvudman väljer att anmäla transaktionen, alternativt om åklagaren finner det påkallat från allmän synpunkt.

SammanfattningBokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014.Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt.Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats.

Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes.

SammanfattningKommunernas befogenheter styrs av ett antal regler som finns författade i Kommunallagen (1991:900) (KL) 2 kap. Reglerna i KL 2 kap. är ett resultat av den praxis som Regeringsrätten (RegR) utarbetat under många är vad gäller den kommunala kompetensen.Som huvudregel gäller att kommunerna inte har tillträde till det egentliga näringslivets område. Dock har RegR tillerkänt kommunerna rätt att allmänt främja näringslivet. Sedan KL från 1991 infördes finns det uttryckligen stadgat att kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget, i 2:8 st.

Den här uppsatsen handlar om viseringsrätten i Sverige. I uppsatsen beskrivs viseringsförfarandet med fokus på avslag på viseringsansökningar då det föreligger rimliga tvivel avseende sökandes avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan den sökta viseringen löper ut. Utöver det behandlas överklagandeförfarandet och brister i överklagandeprocessen analyseras. Rättsfall har pekat på att viss problematik föreligger vid bedömningen och utfärdande av viseringsansökningar.Vissa tredjelandsmedborgare har en skyldighet att inneha en visering för att kunna besöka Sverige. Visering är ett tillstånd att resa inom Schengenområdet och vistas där under en viss tid.

Den här uppsatsen handlar om viseringsrätten i Sverige. I uppsatsen beskrivs viseringsförfarandet med fokus på avslag på viseringsansökningar då det föreligger rimliga tvivel avseende sökandes avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan den sökta viseringen löper ut. Utöver det behandlas överklagandeförfarandet och brister i överklagandeprocessen analyseras. Rättsfall har pekat på att viss problematik föreligger vid bedömningen och utfärdande av viseringsansökningar.Vissa tredjelandsmedborgare har en skyldighet att inneha en visering för att kunna besöka Sverige. Visering är ett tillstånd att resa inom Schengenområdet och vistas där under en viss tid.