Den svenska arbetsmarknaden har genomgÄtt stora förÀndringar under 1990-talet, dÄ nya anstÀllningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och dÀrefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att fÄ en djupare förstÄelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anstÀllda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinstÀllningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr att synliggöra erfarenheter av rasifiering som de upplevs i vardagen. Uppsatsen erbjuder en vidare förstÄelse av rasismens mekanismer och lÄter sig inte begrÀnsas av den vedertagna definitionen av vad rasism innebÀr. Det empiriska materialet utgörs av tre reflexiva intervjuer med tre unga kvinnor i SkÄne som kretsar kring deras personliga erfarenheter av vardagsrasism. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av diskursanalys och postkolonial teori för att öka förstÄelsen för hur den strukturella rasismen prÀglas av asymmetriska maktförhÄllanden. Den rasistiska diskursen positionerar kvinnorna och tillskriver dem egenskaper utifrÄn förestÀllda kulturella skillnader.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgÄtt stora förÀndringar under 1990-talet, dÄ nya anstÀllningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och dÀrefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att fÄ en djupare förstÄelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anstÀllda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinstÀllningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

Impression management (IM) handlar om enmedveten eller omedveten process att styra intrycken av sig sjÀlv som ges tillomgivningen i syfte att imponera och söka erkÀnnande. Tidigare forskning har istor utstrÀckning berört anstÀllningsrekommendation utifrÄn intervjuer och demest framgÄngsrika resultaten har visat sig vara sjÀlvförbÀttrande IM taktik.Studiens syfte vara att undersöka hur sjÀlvförbÀttrande IM taktik i personligtbrev, tvÄ kvalitéer av meriter, pÄverkar ett beslut omanstÀllningsrekommendation, samt undersöka hur en uppsÀttning personliga egenskaperrelaterar till sjÀlvförbÀttrande IM taktik. Deltagarna var studenter, 57kvinnor och 32 mÀn. Studien var experimentell 2 x 2 x 2 mellangruppsdesign. Deviktigaste fynden var att, högre kvalité av meriter innebar högre skattning avanstÀllningsrekommendation samt att högre skattning av egenskaper vidsjÀlvförbÀttrande IM taktik skattats.

Den hÀr uppsatsen syftar till att analysera personligt varumÀrkesbyggande pÄ Facebok samt hur jaget kommodifieriats pÄ Facebook. Jag anvÀnde mig av Goffmans teorier om sjÀlvpresentation, och teorier om kommodifiering och personligt varumÀrkesbyggande. Metoden jag anvÀnt för att samla in mitt material var kvalitativ dÄ jag gjort sex stycken enskilda djupintervjuer vara 4 kvinnor och 2 mÀn i Äldrarna 22-26. Slutsatsen Àr att jaget har kommodifierats i bland annat arbetsmarknaden. Mina intervjudeltagare visar upp en idealiserad och positiv bild av sig sjÀlva pÄ Facebook och pÄ sÄ sÀtt sker personligt varumÀrkesbyggande.

Att ha ett arbete Àr betydelsefullt, men det Àr ingen sjÀlvklarhet för alla mÀnniskor. SamhÀllet förÀndras stÀndigt och idag stÀlls det höga krav pÄ effektivitet och personliga kompetenser. Det gör att mÄnga mÀnniskor har svÄrt att nÄ upp till dessa krav och hamnar istÀllet utanför arbetsmarknaden. Vi vill med denna uppsats visa pÄ en alternativ verksamhetsform som kan bryta ett utanförskap och som kan fÄ mÀnniskor integrerade i samhÀllet igen. DÀrför har vi valt att studera sociala arbetskooperativ vilket Àr företag som drivs i föreningsform av medlemmarna sjÀlva.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgÄtt stora förÀndringar under 1990-talet, dÄ nya anstÀllningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och dÀrefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att fÄ en djupare förstÄelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anstÀllda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinstÀllningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

This paper examines job coaching on the Swedish labour market. The study uses trygghetsrÄden, which are organizations established by an agreement from the labour and employer side, as a starting point for the study. In addition, the study examines the phenomenon from the perspective of the job coaches themselves and the coaches clients. The study concludes that job coaching is defined by the coach and the client's common goal of finding a suitable match for the client on the labour market. The job coach helps the client reach the goal of an appropriate job by making him or her aware of his or her competences and preferences.

Skolan Àr ett ÀmnesomrÄde som har debatterats under en lÀngre period i samhÀllet, inte minst har detta kunnat betraktas ske i media. Det har skett en livlig diskussion kring gymnasieskolan och dess teoretiska program och yrkesprogram, dÀr exempelvis programmens utformning och uppdrag har debatterats. NÄgonting som Àven har berörts i diskussionerna kring gymnasieskolan och dess program Àr dess relation till arbetsmarknaden och till högre utbildningsformer, sÄ som universitet och högskola. Inte minst har detta skett den nya gymnasieförordningen, SFS 2010:2039, trÀdde i kraft under 2011. Detta arbete stÀvar efter att synliggöra hur media i form av tre tidningar, SkolvÀrlden, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, under perioden frÄn 2011-01-01 till 2012-12-31 har valt att presentera debatten kring de teoretiska och de praktiska yrkesprogrammen i gymnasieskolan i sina artiklar. .

Denna uppsats handlar om arbetshandikappkodning som Àr det system arbetsförmedlingen anvÀnder sig av för att möjliggöra vissa arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder för personer med nedsatt arbetsförmÄga. Uppsatsens syfte var att synliggöra hur denna kodning inverkat pÄ individens liv pÄ vÀg till arbete, men ocksÄ hur kodningen har pÄverkat övriga livet, positivt eller negativt. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi fem temabaserade intervjuer. Respondenterna var alla mÀn mellan 30 och 50 Är och alla hade en eller fler koder. Som underlag för analysarbetet anvÀnde vi oss av Erving Goffmans stigmateori.

This paper deals with Iraqis in the Swedish labour market. The main goal was to point out on positive aspects of the Swedish labour market integration. Previous studies were mostly problem oriented on immigrants? situation in finding a job, especially when related to immigrant from non-European countries. Instead this study is focused on the more positive aspects.

En central tes i de flesta teorier om det goda samhÀllet Àr att alla mÀnniskor skall behandlas lika. All Ätskillnad mellan individer mÄste vara befogad och undantag frÄn regeln att lika fall skall behandlas lika mÄste vara vÀl motiverade. Trots detta förekommer det omfattande diskriminering av sÄvÀl kvinnor som personer som ingÄr i etniska minoritetsgrupper. En del av denna diskriminering Àr strukturell och satt i system. Den kommer till olika uttryck inom olika samhÀllssfÀrer sÄ som arbetsmarknaden, bostadsmarknaden eller rÀttsvÀsendet.

Arbetsmarknaden har utvecklats till att bli mer flexibel. Detta ökar arbetstagares individuella ansvar och skapar svÄrigheter för den enskilda individen att avgrÀnsa sig i sitt arbete. I den hÀr studien undersöker vi varför tjÀnstemÀn inom en barnrÀttsorganisation arbetar sÄ mycket. För att fÄ en förstÄelse för detta har vi genomfört sex intervjuer med tjÀnstemÀn om deras upplevelse rörande deras arbetssituation. Vi har analyserat det insamlade materialet med hjÀlp av Göran Ahrnes teori om den organisatoriska kentauren, dÀr en viktig utgÄngspunkt Àr att en organisation bestÄr av mÀnniskor som inte bara arbetar för organisationens mÄl, utan ocksÄ sina egna.

Syftet med denna uppsats var att utröna vilka möjligheter vi som nyutexaminerade utan sjöerfarenhet har för att kunna konkurrera om en position pÄ ett landbaserat företag som Àr aktivt inom sjöfartsbranschen. Vi anser detta vara relevant dÄ arbetsmarknaden för svenskt dÀcksbefÀl har förÀndrats mycket de senaste 10 Ären. Vi anvÀnde oss av den kvalitativa metoden dÄ denna metod passar syftet; att intervjua landbaserade företag inom olika branscher och dÀrigenom undersöka om en sjökaptensexamen anses vara en tillrÀcklig kompetens för att erhÄlla anstÀllning iland. För att undersöka detta anvÀnde vi oss av telefonintervjuer samt bokade möten med bland annat personalchefer och högt uppsatta inom organisationen. Resultaten varierade mellan de olika företagen, vissa företag kunde tÀnka sig att anstÀlla en nyutexaminerad utan sjöerfarenhet medan andra ansÄg att sjöerfarenhet eller annan högre akademisk utbildning var mycket önskvÀrd dÄ vissa positioner krÀver mer inriktad kunskap inom till exempel ekonomi, juridik eller logistik..

This study investigates a Swedish educational project aimed to incorporate young people with intellectual disabilities into the labor market through internship. This qualitative interview study was conducted with six of the project student?s internship supervisors. The purpose of this study is thus to examine the motives behind the decision to take on a trainee from the program at the workplace. In addition, the study also aims to examine whether and how dif-ferent factors of the workplace affect the trainee?s opportunities for social inclusion in the workplace.