Uppsatsens huvudsyfte var att genomföra en explorativ studie kring de underliggande kausala mekanismer som kan ligga bakom negativa förhÄllningssÀtt till utomnordiska invandrare bland unga svenska killar med skilda klasspositioner, med det underliggande syftet att undersöka huruvida klasspositioner har betydelse och i sÄ fall vilken i förekomsten av sÄdana förhÄllningssÀtt. Syftets formulering ledde till tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka kausala mekanismer kan ligga bakom unga svenska killars negativa förhÄllningssÀtt till utomnordiska invandrare?Har de unga svenska killarnas klassposition nÄgon betydelse, och i sÄ fall vilken i förekomsten av negativa förhÄllningssÀtt till invandrare? Uppsatsen ligger nÀra en etnografisk ansats, inordnad under den kritiska realismens sociala ontologi, omfattandes frÀmst intervjuer, men Àven observationer, med 16 unga killar lÀsandes pÄ tre olika gymnasieprogram. Vid sidan av Archers analytiska dualism har Àven Pierre Bourdieus och Eric Olin Wrights klassmodeller samt teorier inriktade mot negativa förhÄllningssÀtt till invandrare i form av Anders Langes och Charles Westins teorier kring social identitet och stratifierad arbetsmarknad varit centrala. Huvudresultat: Flera olika kausala mekanismer i form av t.ex.

Utbildning ses ofta som en nödvÀndighet för att kunna konkurrera pÄ arbetsmarknaden och ha möjlighet att göra karriÀr. För att bli en lyckad företagare Àr det inte sÀkert att utbildning Àr lika nödvÀndigt. Tidigare forskning tyder pÄ att utbildning minskar sannolikheten att vara företagare. Denna uppsats undersöker hur utbildning pÄverkar sannolikheten att vara företagare och om effekten skiljer sig mellan kvinnor och mÀn. Resultatet tyder pÄ ett negativt samband för bÄde kvinnor och mÀn.

Bemanningsföretagen har sedan legaliseringen 1993 fÄtt fÀste pÄ den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsbranschen innebÀr en förÀndring av det traditionella anstÀllningsförhÄllandet som vanligtvis Àr tvÄpartsrelation till att bli en trepartsrelation. Det har skapat viss problematik, dÄ arbetsrÀttslig lagstiftning frÀmst Àr anpassad efter den tvÄpartsrelation som Ànnu anses vanligast. Den reglering som styr arbetsmiljöfrÄgor Àr frÀmst Arbetsmiljölagen, vilken kom till dÄ trepartsförhÄllande var frÀmmande för den svenska arbetsmarknaden. DÀrmed vÀcktes frÄgan om vilken aktör som bÀr arbetsmiljöansvaret vid uthyrning av arbetskraft samt om arbetsmiljöansvaret skiljer sig vid anlitandet av entreprenad.Syftet blir dÀrför att, genom den rÀttsdogmatiska metoden, utreda gÀllande rÀtt och dÀrigenom fÄ djupare förstÄelse för komplexiteten kring Àmnet.

Friluftspedagogik Àr en form av upplevelsebaserat lÀrande som man kan tillÀmpa under olika typer av friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lÀra sig ·om allt frÄn ledarskap och friluftsÀkerhet till att bli en helare mÀnniska. Friluftspedagogikens utgÄngspunkter och fördelar Àr personlig vÀxt, samarbetsinlÀrning, lÀra kÀnna sig sjÀlv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvÀrden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" Àmnen och kunskaper i friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jÀmförs med friluftslÀrarrollen och folkhögskollÀrarrollen. Det ges ocksÄ i slutet av arbetet nÄgra praktiska tillÀmpningar av friluftspedagogik..

Byggbranschen Àr en av de mest könssegregerade branscherna pÄ den svenska arbetsmarknaden, vilket innebÀr att mÀn och kvinnor Äterfinns inom olika yrkesgrupper och dÀrmed har olika möjligheter och villkor. Prognoser berÀknar demografiska förÀndringar de nÀrmsta femtio Ären och ett krympande arbetskraftutbud av individer i arbetsför Älder. DÀrmed blir det allt viktigare för arbetsgivare att utforma hÄllbara HR-strategier och en strategi som kan hjÀlpa dem i den hÄrda konkurrensen kring en krympande arbetskraft Àr Employer Branding. Begreppet myntades 1996 av Tim Ambler och Simon Barrow och grundtanken Àr att marknadsföra företaget som den bÀsta arbetsplatsen att arbeta pÄ, bÄde mot anstÀllda och arbetssökande.Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur tre företag inom byggindustrin anvÀnder sig av Employer Branding, samt hur strategin anvÀnds för att anstÀlla kvinnor. Genom min studie vill jag ocksÄ synliggöra den horisontella könssegregering som finns i byggindustrin.

Svenska Metallindustriarbetarförbundet lade 1985 fram en rapport med namnet Det goda arbetet (Svenska metallindustriarbetarförbundet, 1985). I rapporten formulerades nio principer för vad som avsÄgs med "det goda arbetet" och hur det bör vara beskaffat. Syftet med denna studie Àr att undersöka i vilken utstrÀckning Metalls koncept för "det goda arbetet" fortfarande bÀr relevans inom ett modernt företag. De nio principerna tar tillsammans upp aspekter som trygghet, belöning, medbestÀmmande, samarbete, yrkeskunnande, utbildning, arbetstider, jÀmlikhet och arbetsmiljö. VÄr uppfattning och utgÄngspunkt Àr att konceptet bÀr pÄ en allmÀngiltighet som gör att det fortfarande Àr relevant för förstÄelsen av vad som konstituerar det goda arbetet.

DÄ arbetslösheten under lÄng tid varit ett problem inom EU:s medlemsstater har sysselsÀttningspolitiken fÄtt en allt större plats i EU:s arbete. Med Flexicurity som ledord avser man att öka bÄde flexibiliteten och arbetstagarnas trygghet pÄ arbetsmarknaden. Som ett led i detta arbete ingick arbetsmarknadsparterna ett ramavtal som antogs genom beslut av Europeiska rÄdet och mynnade ut i RÄdets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (visstidsdirektivet). Direktivet riktas till visstidsanstÀllningar och har tvÄ syften. Dels att sÀkerstÀlla att principen om icke-diskriminering omsÀtts i praktiken och dels att förhindra missbruk av upprepade visstidsanstÀllningar.Med anledning av Sveriges implementering av visstidsdirektivet genomfördes Àndringar i lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS).

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

Bakgrund: Utsatta grupper som saknar studier eller arbete riskerar att permanenta sin situation i utanförskap. MÄnga i dessa grupper Àr i behov av sÀrskilt stöd och hjÀlp frÄn samhÀllet. ArbetsmarknadsÄtgÀrden AmÄ (fingerat namn) har en sÄdan uppgift. AmÄs syfte Àr att stödja individer i behov av samverkande rehabiliteringsinsatser och att underlÀtta möjligheterna för individer att nÄ egen försörjning.Syfte: Att belysa upplevelser kring stödet som framgÄngsfaktor i AmÄ som bidragit till arbete/studier.Metod: En intervjustudie med fem respondenter som lyckades komma ut i arbete eller studier efter avslutat tid i AmÄ. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer.

Befolkningsrörelser Àr inget nytt fenomen, de har funnits under lÄng tid. De stora grupperna som migrerat till Sverige efter andra vÀrldskriget har kommit som arbetskraft eller flyktingar, men Àven andra grupper som exempelvis anhöriga till personer med utlÀndsk bakgrund finns. Idag har ungefÀr en sjÀttedel av Sveriges befolkning annat etniskt ursprung. I Boden finns förhÄllandevis fÄ personer med utlÀndsk bakgrund, drygt tre procent av invÄnarna Àr födda utanför Sverige. Migrationsprocessen bestÄr normalt av fyra delar.

I uppsatsen undersöks hur individers löner pÄverkas av förÀldraledighet. Genom att skatta enlöneekvation pÄ tvÀrsnittsdata för 2003 samt paneldata för Ären 1998-2003 kan det konstaterasatt det finns en signifikant skillnad mellan löneeffekterna hos kvinnor och mÀn vidförÀldraledighet. Resultatet visar pÄ en lÀgre löneeffekt Àn tidigare studier men verifierartidigare studiers mönster att mÀns löner pÄverkas mer Àn kvinnors. Studien tyder pÄ att dagensflexibla förÀldraförsÀkring bidrar till att befÀsta kvinnor och mÀns olika agerande ochbemötande pÄ arbetsmarknaden. Ur detta perspektiv kan dagens förÀldraförsÀkringssystem sessom ett dÄligt fungerande styrmedel för en mer jÀmstÀlld arbetsmarknad..

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur rekryterare inom den privata sektorn ser pÄ moderskapet inför en rekrytering. FrÄgestÀllningarna i studien handlar om hur rekryterarna uppfattar moderskapet nÀr de skall anstÀlla, vilken pÄverkan moderskapet har i rekryteringssammanhang samt rekryterarnas bild av hur idealarbetaren ser ut. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med fem rekryterare som Àr yrkesverksamma inom den privata sektorn. I studien framkom det att mödrar ses som den primÀra vÄrdtagaren av barn. DÀr de bidragande orsakerna till detta dels var en ekonomisk faktor dÀr mÀn anses tjÀna bÀttre Àn kvinnor, men dÀr Àven de traditionella könsrollerna ansÄgs som en bidragande faktor..

Syftet med denna studie Àr att undersöka och kritiskt granska huruvida kompetensbaserad rekrytering som metod kan influera rekryterares arbete samt huruvida rekryterare uppfattar att tillÀmpning av metoden bidrar till en ökad mÄngfald pÄ arbetsmarknaden. VÄr ambition med denna studie Àr att bidra med en beskrivning av hur rekrytering kan berika en organisation ur ett mÄngfaldsperspektiv. FrÄn en sociologisk synvinkel Àr vi intresserade av att studera hur och pÄ vilket sÀtt interaktioner mellan mÀnniskor i rekryteringsprocesser kan bidra till mÄngfald pÄ arbetsmarknaden pÄ samhÀllsnivÄ. Studien har en kvalitativ ansats med ett empiriskt underlag frÄn semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med rekryterare i StockholmsomrÄdet.

Syftet med denna uppsats har varit att granska turordningsreglerna utifrÄn tvÄ olika synsÀtt: som ett nödvÀndigt trygghetssystem eller som ett förÄldrat fenomen i behov av förÀndring. Arbetet genomfördes med hjÀlp av juridisk metod och behandlade omrÄden med relevans för Àmnet, sÄsom utveckling och förÀndring av turordningsreglerna, anstÀllningstrygghet, samhÀllsförÀndringens pÄverkan, samt argument huruvida reglerna försvÄrar för vissa grupper pÄ arbetsmarknaden. Turordningsreglerna har funnits i 36 Är och samhÀllet ser annorlunda ut idag jÀmfört med dÄ dessa infördes. Globalisering och specialisering och snabba förÀndringar prÀglar arbetslivet idag. NÀr det gÀller turordningsreglernas vara eller icke vara stÀlls anstÀllningstrygghet mot företagens behov av flexibilitet.

Att kunna anvÀnda sig av olika strategier för att kunna rÀkna och veta nÀr man bör anvÀnda sig av dem Àr nÄgot som betonas i Lgr11. Denna studie undersöker huruvida ett urval av elever i Är 6 kan variera sina rÀknestrategier för huvudrÀkning i uppgifter med addition och subtraktion och vilka de vanligaste felen som eleverna gör Àr. Vidare undersöks om eleverna anvÀnder sig av skilda strategier pÄ samma uppgift, beroende pÄ om den Àr satt i en text i ett vardagligt sammanhang eller enbart bestÄr av nakna tal. Som ett led i denna studie gjordes kvalitativa intervjuer med eleverna. Resultaten av studien visar att eleverna till stor del varierar sina strategier och att de generellt sett byter strategi frÄn den nakna uppgiften till den i textform..