Fokusera pÄ det du Àr bra pÄ och ordna med hjÀlp med det du Àr mindre bra pÄ. Det Àr ett genom-gÄende tema i de svar jag fÄtt pÄ frÄgan om hur man som individ kan lyckas i karriÀren nÀr man har koncentrationssvÄrigheter.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man med koncentrationssvÄrigheter kan komma in pÄ arbetsmarknaden, stanna kvar dÀr och ha en framgÄngsrik karriÀr enligt sin egen vÀrdering. FrÄgestÀllningarna vad kan individen göra sjÀlv och vad kan omgivningen göra har varit uppsatsens fokus som har ett tolkande synsÀtt och narrativ metod. BerÀttelserna frÄn mÀnniskor som antingen sjÀlva har koncentrationssvÄrigheter eller arbetar med mÀnniskor som det har analyserats med hjÀlp av teorier om motivation, stÀmpling och normalisering.En slutsats frÄn berÀttelserna Àr att positiva stimuli Àr viktiga för mÀnniskor med koncentrationssvÄrigheter sÄ att de jobbar med sÄdant som de tycker Àr stimulerande plus att man anpassar miljön och omgivningen efter deras individuella behov. En annan slutsats Àr att normen i samhÀllet behöver Àndras sÄ att mÀnniskor med koncentrationssvÄrigheter accepteras som de Àr istÀllet för att stÀmplas.

Steget frÄn Universitet ut pÄ arbetsmarknaden som nyexaminerad kvinnlig socialarbetare Àr stort. Hur Àr det egentligen som kvinnlig socionom att komma ut pÄ arbetsmarknaden och Àr personen i frÄga medveten om och förberedd pÄ det som krÀvs av henne? Syftet med denna studie var att undersöka hur nyutexaminerade kvinnliga socialsekreterare anser sig ha blivit förberedda pÄ och erhÄllit kunskap om hur de ska kunna hantera stress och upptÀcka symptom av utbrÀnning i sin kommande yrkesroll. Studien utgÄr frÄn fyra stycken intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga intervjupersoner anser att de inte har fÄtt verktyg eller kunskap under utbildningen i hur de ska hantera och bemöta stress i sin yrkesroll.

Den svenska arbetsmarknaden Àr under förÀndring och blir mer individualiserad och flexibel. Lagen om anstÀllningsskydd blir mer ifrÄgasatt och det finns diskussioner om att förÀndra denna lag. Uppsatsen behandlar vilka strategier HandelsanstÀlldas förbund Avd 3 har för att möta individualisering och flexibilitet.Syftet med föreliggande uppsats Àr att med utgÄngspunkt i aktuella teorier om individualisering och flexibilitet, det vill sÀga förÀndringsprocesser, i arbetslivet undersöka dels hur en fackförening (Handels) upplever nÀmnda förÀndringsprocesser samt dels om och hur fackföreningens agerande pÄverkas av förÀndringsprocesserna.De teorier som ligger till grund för denna uppsats behandlar individualisering, flexibilitet samt arbetsrÀtt.Vi har gjort 4 stycken semistrukturerade intervjuer med fackligt aktiva medlemmar inom HandelsanstÀlldas förbund Avd 3 i Halmstad.Resultatet Àr uppdelat i fyra olika teman: Facklig verksamhet, individualisering, flexibilitet samt arbetsrÀtt. Strategier som Handels anvÀnder sig av för att möta individualisering, gÄr ut pÄ att trÀffa ungdomar tidigt.Om ungdomar Àr mer individualiserade i dagens samhÀlle Àn gÄrdagens samhÀlle innebÀr det att Handels pÄ sikt kan fÄ problem. Med problemet menas att de ungdomar som vÀljer bort ett medlemskap utifrÄn ett individuellt val, kan leda till att Handels förlorar medlemsantal och dÀrmed deras förhandlingsstyrka pÄ arbetsmarknaden..

  SammanfattningArbetsmarknaden förÀndras hela tiden, vilket innebÀr en omstÀllning för alla som har ett arbete och en sysselsÀttning. Det stÀlls högre krav pÄ arbetstagarna vilket, medför Ànnu svÄrare förutsÀttningar för de som redan nu stÄr utanför arbetsmarknaden.Vi har i denna studie valt att se pÄ hur sociala arbetskooperativ kan fungera som alternativ sysselsÀttning. Vi har valt att titta pÄ detta, tÀnkt för mÀnniskor som har nÄgon typ av psykisk nedsÀttning och utifrÄn deras behov.Vi har genom att titta pÄ denna specifika grupps behov i arbetslivet, undersökt om dessa behov kan tillgodoses genom ett socialt brukarkooperativ.Detta för att fÄ ökade kunskaper om sociala arbetskooperativs plats som en alternativ sysselsÀttning/arbete för mÀnniskor med sÀrskilda behov.Vi genomförde studien med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med ovan nÀmnd mÄlgrupp samt personal som arbetat med kooperativa verksamheter. VÄrt resultat baseras dels pÄ dessa intervjuer dels, pÄ jÀmförelser med relevant insamlad data i form av tidigare studier och litteratur.Resultatet visar att respondenternas behov mycket vÀl kan tillgodoses i ett socialt brukarkooperativ. Vidare framgÄr av resultatet att det i stor utstrÀckning finns bÄde ekonomiska och sociala vinster att utvinna genom dessa..

Denna uppsats handlar om hur organisationen/systemet och samarbetet mellan gymnasiesĂ€rskolan, arbetsförmedlingen och kommunen ser ut nĂ€r det gĂ€ller att förbereda eleverna inför arbetslivet. Jag har valt att jĂ€mföra Stockholm, som arbetar traditionellt gentemot arbetsförmedlingen i Göteborg som arbetar via ett EU-projekt och Östersunds arbetsmodell som arbetar via en kommunal daglig verksamhet. Syftet med studien Ă€r att finna nĂ„gra möjliga orsaker till varför 50% av gymnasiesĂ€rskoleeleverna gĂ„r direkt över till daglig verksamhet och pension inom sin hemkommun och inte till den öppna arbetsmarknaden med lönebidrag enligt Föreningen Utvecklingsstörda Barn och ungdomar (FUB) undersökning 1998. Studien Ă€r gjord i form av en explorativ undersökning i ett försök att generera frĂ„gestĂ€llningar och formuleringar av hypoteser för att dessa sedan skall kunna ligga till grund för senare mer ingĂ„ende undersökningar. Uppsatsen bygger pĂ„ litteratur, undersökningar, tidigare forskning och olika utredningar och betĂ€nkanden som omfattar Ă€mnet arbete för personer med utvecklingsstörning samt en egen undersökning.

Syftet med denna uppsats Àr dels att studera hur man personer med funktionsnedsÀttningar konstrueras och framstÀlls i Regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016 med fokus pÄ arbetsmarknadspolitiken, dels att studera hur representanter pÄ ett antal berörda myndigheter tolkar och uppfattar strategin. En diskussion kommer ocksÄ att föras om vilka konsekvenser dessa diskurser kan fÄ i förlÀngningen. Detta kommer att göras frÄn ett perspektiv som Àr grundat i Michael Foucaults diskursteori. Min utgÄngspunkt har varit att allt vi tar för givet att vara sanning, bygger pÄ socialt skapade antaganden. Dessa antaganden, som kallas för diskurser, speglar vÄra ideologier, vÀrderingar och vÀrden.I studien framtrÀder de förestÀllningar regeringen har om mÄlgruppens identiteter och egenskaper samt om vilka brister eller hinder som prÀglar deras tillvaro pÄ arbetsmarknaden.

I Sverige Àr jÀmstÀlldhet ett ?hurraord? och visst, Àr vi jÀmstÀllda i lagar och förordningar, regler och allt somkan fÀstas pÄ papper. Sverige har i teorin kommit lÀngst i vÀrlden i frÄga om jÀmstÀlldhet och den officiellaideologi nÀr det gÀller relation mellan könen prÀglas av jÀmstÀlldhet, men i praktiken ser det annorlunda ut,under ytan döljer sig en betydligt mindre jÀmstÀlld bild av Sverige. Den svenska arbetsmarknaden Àr segregeradbÄde horisontellt och vertikalt, och kvinnor och mÀn har inte samma möjligheter att etablera sig pÄ denarbetsmarknaden. Kvinnor har det svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden eftersom deras kompetensnedvÀrderas, förminskas och nonchaleras och dÀrför befinner sig de flesta kvinnor pÄ lÀgre befattningar Àn mÀn.MÀns kompetens betraktas som mer lÀmpade för högre poster, deras framgÄngar och bidrag förstÀrks medanderas begrÀnsningar och misslyckanden förminskas.Men trots detta, ser vi gÀrna den rÄdande könsordningen pÄ arbetsmarknaden som det rÀtta, det naturliga, ochofta som det bÀsta.

Hur fÄr du ner ditt liv och din personlighet pÄ tvÄ sidor? Och hur vÀl fungerar detta system? I denna uppsats genreanalyseras 40 olika cv:n, rekryterare intervjuas och rÄd frÄn cv-experter kritiseras. Om du Àr intresserad av arbetsmarknaden, vill forska inom omrÄdet eller bara fÄ inspiration till ditt cv, hoppas jag att denna uppsats ge dig inspiration..

Syftet med detta arbete Àr att studera finansialiseringens spridning och kopplingen mellan processer och strukturer inom finansialiserings-teori och Human Resource Management (HRM). Detta genom att studera en organisation och dess HR-praktik i jÀmförelse med ovan nÀmnda teorier. De tvÄ teoretiska perspektiven anvÀnds för att illustrera vilka konsekvenser som kan tydliggöras för arbetstagare och organisation. I studien undersöks en HR-verksamhet pÄ den svenska arbetsmarknaden dÀr det empiriska materialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med representanter frÄn organisationens HR-funktioner. Studien har ett abduktivt förhÄllningssÀtt dÀr underlaget bygger pÄ en teoretisk förförstÄelse samtidigt som en lÀgre grad av standardisering i intervjuerna anvÀnds för att lÄta det studerade fÀltet styra den empiriska bilden.

En fr?ga som ?r aktuell bland tredje ?rets studenter p? antropologprogrammet p? G?teborgs universitet ?r hur man g?r tillv?ga f?r att f? arbete efter examen, speciellt g?llande arbeten d?r man f?r till?mpa antropologisk kompetens. Denna studie unders?ker hur man blir professionell med en kompetens fr?n en utbildning som saknar f?rankring i ett specifikt yrke. Studien unders?ker ?ven vad utmaningarna ?r f?r att arbeta med antropologi p? ett professionellt s?tt utanf?r akademin och hur man navigerar som antropolog p? arbetsmarknaden, utanf?r akademin. F?r att visa detta framh?vs s?v?l nyexaminerade som arbetserfarna antropologers situationer, ber?ttelser, perspektiv och m?nster.

Det Àr svÄrt för personer med funktionsnedsÀttning att fÄ en anstÀllning pÄ den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsÀttning Àr chanserna Àn mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsÀttning kunna försörja sig. Men den lÄga sysselsÀttningsgraden, de lÄnga inskrivningstiderna pÄ Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den hÀr gruppen visar pÄ att det finns svÄrigheter med att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Syftet med studien Àr att undersöka möjliga framgÄngsfaktorer, som medverkar till att elever som gÄtt pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgÄngsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesÀrskolans nya lÀroplan frÄn 2013. Det finns inte sÄ mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergÄng frÄn skola till arbetsliv, framförallt inte forskning dÀr individerna sjÀlva fÄr komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den hÀr studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 Är sjÀlva fÄr berÀtta om sina upplevelser och erfarenheter kring sÀrskoletiden och vÀgen till ett arbete. En historisk tillbakablick Àr viktig för att skapa en större förstÄelse för nutiden.

67-Ärsregeln Äterfinns i 32 a § LAS och innebÀr att en arbetstagare har rÀtt att behÄlla sin anstÀllning fram till 67 Ärs Älder. Efter 67 Ärs Älder Àr det arbetsgivaren som avgör om arbetstagaren fÄr behÄlla sin anstÀllning eller om anstÀllningen avslutas.Regeln blev uppmÀrksammad genom ett fall frÄn tingsrÀtten som genom överklagande hamnat hos AD. En anstÀlld, vars anstÀllning upphörde vid 67 Ärs Älder, ansÄg att regeln utgjorde Äldersdiskriminering enligt arbetslivsdirektivet. AD ansÄg att de frÄgor som tingsrÀtten hÀnsköt till EU-domstolen var relevanta och att frÄgan om 67-Ärsregeln strider mot EU-rÀtten kvarstÄr.För att avgöra om 67-Ärsregeln Àr förenlig med EU-rÀtten mÄste arbetslivsdirektivet vara tillÀmpligt. Arbetslivsdirektivet Àr tillÀmpligt om regeln rör exempelvis anstÀllningens lÀngd.

Dagens konkurrensutsatta arbetsmarknad bidrar till att nya krav stÀlls pÄ individen. För att vara attraktiv pÄ arbetsmarknaden krÀvs det att man besitter vissa faktorer för att bli anstÀlld.Man talar om att en person Àr anstÀllningsbar pÄ arbetsmarknaden och om personen har en anstÀllningsbarhet som lÀmpar sig för det utvalda omrÄdet. Idag finns det arbetsmarknadspolitiska program för att fÄ folk anstÀllningsbara, som ligger som uppdrag hos Arbetsförmedlingen. Det som fick oss intresserade av Àmnet var hur manarbetar kring personers anstÀllningsbarhet och med dem som varit ifrÄn arbetsmarknadenunder en lÀngre period. Syftet Àr att undersöka hur förmedlare pÄ Arbetsförmedlingen ser pÄ begreppet anstÀllningsbarhet samt arbetet kring de arbetssökande i fas 1.

I Sverige har rÀtten att vidta stridsÄtgÀrder funnits under lÄng tid. Arbetsgivar- och arbetstagarparterna har kunnat ta till alla lagliga medel för att uppnÄ sitt syfte sÄ lÀnge kraven för rÀttigheten Àr uppfylld. Uppsatsen utreder frÄgan huruvida det nu skett en förÀndring av stridsrÀtten nÀr det kommer till proportionen pÄ den samma. Inom EU:s unionsrÀtt tillÀmpas ofta den sÄ kallade proportionalitetsprincipen vilken ocksÄ tillÀmpas pÄ andra omrÄden i den svenska rÀtten. NÀr det gÀller omrÄdet arbetsrÀtt och speciellt förhÄllandet mellan parterna pÄ arbetsmarknaden har principen inte kommit att slÄ igenom dÀr istÀllet den ?svenska modellen? lÀnge tillÀmpats.

Det Àr svÄrt för personer med funktionsnedsÀttning att fÄ en anstÀllning pÄ den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsÀttning Àr chanserna Àn mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsÀttning kunna försörja sig. Men den lÄga sysselsÀttningsgraden, de lÄnga inskrivningstiderna pÄ Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den hÀr gruppen visar pÄ att det finns svÄrigheter med att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Syftet med studien Àr att undersöka möjliga framgÄngsfaktorer, som medverkar till att elever som gÄtt pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgÄngsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesÀrskolans nya lÀroplan frÄn 2013. Det finns inte sÄ mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergÄng frÄn skola till arbetsliv, framförallt inte forskning dÀr individerna sjÀlva fÄr komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den hÀr studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 Är sjÀlva fÄr berÀtta om sina upplevelser och erfarenheter kring sÀrskoletiden och vÀgen till ett arbete. En historisk tillbakablick Àr viktig för att skapa en större förstÄelse för nutiden.