Personer med dövblindhet saknar helt eller delvis två av de sinnen, nämligen synen och hörseln, som andra redan från födseln använder för att etablera samspel. Detta faktum påverkar och medför svårigheter redan i det tidiga samspelet och följer sedan personen genom hela livet om inte kunskaper inom området tas tillvara och utvecklas. Kommunikationsutveckling som inte prioriteras leder ofta till deprivationer som passivitet, aggressivitet och sociala eller emotionella problem.Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka de faktorer som är av betydelse och kan ge personer medmedfödd dövblindhet med hörselrester grundläggande förutsättningar för samspelsutvecklingen där röstenkan ses som en kompletterande kommunikativ resurs. Studien avser att undersöka hur rösten kan stödjasamspelet mellan en dövblind person och dennes samspelspartners, impressivt och expressivt, och om dettai sin tur kan upprätthålla samspelet och på så sätt skapa utveckling.Eftersom dövblindhet för de flesta är ett okänt begrepp har det varit av största vikt att både förklara ochförtydliga begreppet både via definition och men också vad dövblindheten som funktionsnedsättninginnebär vilket beskrivits i både bakgrunden och i litteraturgenomgången. Litteraturgenomgången ger ocksåen allmän och grundlig teoretisk bas till undersökningen vad det gäller lärande, samspel ochkommunikation.

Syftet med vårt arbete var att få kunskap om hur vi på bästa sätt skulle kunna underlätta andraspråkselevernas lärande i matematik. Metoden som användes för undersökningen var kvalitativ intervju. Fyra lärare med erfarenhet av att undervisa andraspråkselever intervjuades på två olika skolor, gymnasiet och grundskolans senare år. Lärarna använder sig mer eller mindre av ett varierande arbetssätt. Två lärare använder sig i till stor del av enskild räkning vilket enligt forskningen inte gynnar andraspråkselevers lärande.

Många forskare menar att det knappast går att skilja lek från lärande och att lek har betydelse för barns utveckling. Med utgångspunkt i detta har vi i vår studie undersökt hur leken kan förstås som ett redskap för barns lärande i undervisningen i grundskolan (år 1-6). Det vi har fokuserat oss på är lärandet som har karaktären av lek som till exempel spel, dramalek, sånglek, matte- och skrivlekar. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger har vi fått ta del av dessa pedagogers tankar och idéer kring lek och lärande. Med vår studie fann vi att pedagogerna menade att leken har stor betydelse för barns lärande och genom att ta tillvara på leken, ?naturens egen fiffiga pedagogik?, blir det roligare att lära sig.

Detta examensarbete är utfört på Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå i ett försök att hjälpa företaget att följa med i den snabba teknologiska tillväxttakt som råder inom pappersindustrin idag. Företagets gamla förslagsverksamhet innehöll brister i belöningssystem och motivationsfaktorer som gjorde att ledningen motarbetade förslag för att de ansåg belöningen vara för stor. Smurfit har sedan de köpte bort det gamla systemet arbetat för att ta fram ett nytt system, som innefattar klara och tydliga riktlinjer samt ett belöningssystem som uppmuntrar hela företaget istället för att tillföra en dålig stämning som fallet varit. Smurfit är kvalitetscertifierade enligt ISO 9001:2000 och måste ha en fungerande förslagsverksamhet för att uppfylla samtliga kriterier. Syftet med detta examensarbete är att ta fram och belysa vissa faktorer som är kritiska för att en förslagsverksamhet ska fungera.

Ett sätt att ta tillvara på de anställdas problemlösningsförmåga och kreativitet är att använda sig av förslagsverksamhet. Förslagsverksamhet är ett system för insamling, bedömning och ersättning för förslag som kommer från de anställda i företaget. Förslagsverksamheten utvecklades kraftigt under 1980-talet vilket forskaren Göran Ekvall fångade upp i sina studier på Vattenfall och Volvo (1987-1992). Centralt för Ekvalls studier var att ansvaret för förslagsverksamheten delegerades till personer hierarkiskt sett närmare förslagsställaren. Ur Ekvalls studier har fyra dimensioner kunnat urskiljas: Bedömnings- och värderingsprocessen, belöningen, inlämningsproceduren och ledningens engagemang.SyfteI denna uppsats har vi undersökt på vilket sätt förslagsverksamheten har utvecklats i svenska tillverkande företag under de senaste tio åren.

Syftet med denna studie är att uppmärksamma och synliggöra fritidshemmets material för att öka barnens intresse för matematik. Studien tar även upp hur pedagogerna stimulerar barnen lärande och utveckling i det matematiska tänkandet. Pedagogerna intervjuades med öppna frågor för att ta tillvara deras individuella åsikter. Resultaten presenteras i olika delkapitel. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger använder sig av fritidshemmets material och aktiviteter för att hjälpa barnen att utveckla sitt matematiska tänkande.

Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer undersöka sex olika lärares uppfattning om nyanlända elevers förkunskaper så att läraren kan främja nyanlända elevers skolutveckling. Hur förhåller sig lärarna till de nyanlända elevernas förkunskaper i sin undervisning och i sitt resonemang? Vårt resultat visar att det inte är självklart att alla lärare arbetar för att ta tillvara på de nyanlända elevernas förkunskaper i sin verksamhet. Det framkommer däremot att det är viktigt att ha samverkan med modersmålslärarna för att kartlägga nyanlända elevers förkunskaper. Det finns en hel del i lärarnas förhållningssätt som kan påverka hur de nyanlända elevernas förkunskaper integreras i undervisningen.

Naturmark har en tendens att bortprioriteras vid exploatering. Forskning visar på att gröna miljöer som utgörs av naturmark har en större positiv inverkan på människans välbefinnandeän planterad grönska. Det är därför av stor vikt att tillgången på naturmark tillgodoses vid planeringen av nya bostäder. En naturmiljö som inte upplevs ha ett rekreationsvärde kan med rätt kunskap och skötsel omvandlas till ett uppskatt at vistelseområde. För att åstadkomma detta krävs information och engagemang genom hela planprocessen.

Syftet med kandidatuppsatsen är att ta reda på vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intäkterna från kunderna består av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och värdera kundernas bidrag till företagen. De frågor vi söker svar på är: Av vilka beståndsdelar är företagets verkliga värde sammansatt? Vilka intäkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets värde? Hur kan man synliggöra och värdera de icke-finansiella intäkterna i syfte att på bästa sätt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

LKAB har som mål att utöka produktionen av järnmalmsprodukter till 37 miljoner ton år 2015. Det planeras att öppna tre nya gruvor i närheten av Svappavaara och dessa ska förse Svappavaaras förädlingsverk med rågods. I nuläget används endast rågods från Kiruna och Gruvberget, och det är av intresse att kartlägga processdata med dessa malmer som rågods för att etablera ett nolläge. På det sättet finns det kända referenser när verken i Svappavaara förses med rågods från andra dagbrott och gruvor.Syftet med examensarbetet var att göra en flödesbalans över produktionen i Svappavaaras verk för att skapa en nulägesanalys. Energi- och järnförluster identifierades och möjligheten till återvinning av vatten och spill från pelletsverket studerades.

Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur de skönlitterära texterna behandlades i den dagliga undervisningen och hur dessa diskuterades utifrån andraspråkselevernas moderskultur i ämnet svenska som andraspråk, gymnasiekurs A. De metoder jag använde mig av i empirin var intervjuer med en lärare och tre elever. Intervjuerna genomfördes vid fyra olika tillfällen och vid en skola för vuxenstuderande i Norrbotten. Resultatet visade att de skönlitterära texterna behandlades med speciella textbearbetningsblanketter, där både grammatik och textförståelse ingick. Dessa arbetades med både enskilt och i grupp, där läsa-skriva-tala-lyssna ingick.

SyfteStudiens syfte är att undersöka förskoleklassens ursprungliga idéer och förskoleklassen som en mötesplats mellan olika pedagogiska strömningar.MetodUndersökningen är kvalitativ och bygger på observationer och samtal med inspiration av en etnografisk ansats. För att svara på mitt syfte har jag dels läst litteratur, gjort observationer i en förskoleklass och haft ett antal informella samtal med två förskollärare. Jag har även haft formella samtal med två förskollärare, en grundskollärare och en rektor.ResultatResultatet som jag anser att jag har kommit fram till är att förskollärarna i den förskoleklass som jag har undersökt tar tillvara barns intressen och bygger vidare på deras egna erfarenheter. Förskolepedagogiken ser barnen i ett helhetsperspektiv och aktiviteterna är barncentrerade. Förskollärarna använder sig av den lärande leken och ett för barnen meningsfullt innehåll.

Uppsatsen handlar om hur förskolebarn använder sig av spontansången i den fria leken. Undersökningen grundar sig på observationer av en barngrupps fria lek som genomförts under en vecka. Syftet var att få en inblick i förskolebarns spontansång för att bättre kunna ta tillvara på deras intresse i den planerade verksamheten. För att få reda på om det finns något samband mellan pedagogers planerade musikaktiviteter och barns spontansång har det observerats en planerad sångsamling, samt genomförts en intervju med pedagogen som höll i aktivitet. Resultaten visar att förskolebarn använder sig av spontansången på flera olika sätt, de sjunger både kända sånger och hittar även på egna sånger av olika slag.

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt den mångkulturella skolan tar tillvara de grundläggande värderingar som finns i julen och i fastemånaden ramadan. Studien bygger på den kvalitativa forskningsmodellen med hjälp av den explorativa intervjun. Studien visar att ingen skola arbetar aktivt eller medvetet med värdegrunden utifrån de religiösa högtiderna. Dessutom visar studien att fastemånaden ramadan inte uppmärksammas i lika stor utsträckning som julen. Detta sker på skolor där en stor del av eleverna har muslimsk bakgrund.

I detta examensarbetet har jag studerat hur man kan lösa barriär, trygghets- och bullerproblem i det komplexa utbyggnadsområdet "Råstablick" -industriområdet Hagalund. Inledningsvis har en generell analys av området gjorts som behandlar historisk utveckling, landskap och natur, bestämmelser och förordningar, bebyggelse och trafik. Därefter följer en fördjupning om barriärer, trygghet och buller där varje avsnitt innehåller ett kunskapsunderlag som följs av en analys av området. Utifrån slutsatserna från analysen har jag utarbetat riktlinjer för området och ett planförslag. Viktigt i planförslaget har bl.a. varit att skapa en trygg koppling till kollektivtrafiken, överbrygga stambanan, bullerskydda med kontorsbebyggelse, ta tillvara vattenkontakten och skapa sammanhängande grönområden..