Sök:

Sökresultat:

792 Uppsatser om Ta tillvara pć mat - Sida 42 av 53

Fritidshemsverksamhet för de Àldre eleverna

I en tidigare kurs "Barns fria tid i fritidshem" utvecklades ett intresse av de Ă€ldre eleverna pĂ„ fritidshemmet, fritidspedagogernas perspektiv och elevernas tillvaro i verksamheten.Syftet med vĂ„rt arbete Ă€r att undersöka vad orsaken kan vara att de Ă€ldre eleverna tar avstĂ„nd eller slutar pĂ„ fritidshemmet. Samtidigt ville vi se vilka aktiviteter som efterfrĂ„gas. Önskan var att fĂ„ belysa de Ă€ldre eleverna pĂ„ fritidshemmet. Insamling av data har skett genom enkĂ€ter med elever och intervjuer med elever och fritidspedagoger.Metoden vi har anvĂ€nt oss av Ă€r bĂ„de kvantitativ och kvalitativ undersökning, för att fĂ„ tilltrĂ€de till bĂ„de eleverna och fritidspedagogernas perspektiv.VĂ„ra resultat analyserades med hjĂ€lp av tvĂ„ teorier, den sociokulturella teorin och ramfaktorteorin samt med hjĂ€lp av tidigare forskning. Resultatet visar att de Ă€ldre eleverna tycker det Ă€r trĂ„kigt pĂ„ fritidshemmet och de saknar varierade aktiviteter som passar för deras Ă„lder och mognad.

Pedagogers syn pÄ sitt arbete med barns inflytande i förskolan

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ och synliggöra hur pedagoger ser pÄ sitt eget arbete med barns inflytande i verksamheten samt hur de tror att deras egen syn pÄ inflytande pÄverkar arbetet. Vi ville ta reda pÄ hur synen pÄ inflytande kan skilja sig pedagoger emellan och vad de fÄr för stöd frÄn förskolechefen för att kunna uppfylla strÀvansmÄlen framstÀlls i LÀroplanen för förskolan. Metoden vi anvÀnde för att genomföra studien var semistrukturerade intervjuer dÀr pedagoger och förskolechefer frÄn fyra olika förskolor har deltagit. Med utgÄng i ?det kompetenta barnet? som perspektiv, sÄ har vi analyserat materialet vi samlat in och resultatet visar bl.a.

Hör mig, se mig! : Erfarenheter av möten med psykiatrisk vÄrd hos personer med psykisk ohÀlsa ? en litteraturöversikt

SammanfattningBakgrund: 1995 Ärs psykiatrireform har inneburit en förÀndring dÀr den psykiatriska vÄrden numera bedrivs till största del inom primÀr-/ öppenvÄrden och frÄn patientens hem. Anhöriga till personer med psykisk sjukdom har fÄtt en ny roll, frÄn att ha varit utestÀngda frÄn psykiatrin ska de numera ses som en resurs och vara en del av sin nÀrstÄendes vÄrd. Konsekvensen av detta har medfört att anhöriga kÀnner ett stort ansvar för deras nÀra som Àr psykiskt sjuk.  Att dela vardagen med en nÀrstÄende som Àr psykiskt sjuk kan medföra en pÄverkan pÄ det dagliga livet i form av konstant oro och stress men Àven pÄfrestningar pÄ familjerelationerna.Syfte: Syftet Àr att belysa upplevelser hos anhöriga till personer med psykisk ohÀlsa samt deras erfarenheter av kontakten med den psykiatriska vÄrden.Metod: Litteraturöversikt bestÄende av 12 stycken kvalitativa artiklar granskade enligt Fribergs (2012a) steg för analys. Funna likheter har sammanstÀllts i teman och subteman. Den teoretiska utgÄngspunkt som valdes Àr Joyce Travelbees mellanmÀnskliga relation dÄ den beskriver mötet mellan mÀnniskor och förklarar etablerandet av en vÄrdrelation.Resultat: Anhöriga upplevde sig ha ett behov av bekrÀftelse, fÄ tydlig information, kÀnna delaktighet och bli erbjudna stöd för att lindra bördan.

Kunskap om Kunskap - En fallstudie av Nationalencyklopedin AB

Syftet med denna studie Àr att beskriva hur ett företag kan skapa konkurrensfördelar genom en varumÀrkesutvidgning. Studien baserar sig pÄ fallföretaget Nationalencyklopedin AB. Vi avser att identifiera intern kompetens och resurser och dÀrigenom klargöra vilka styrkor som finns i det befintliga varumÀrket och som med fördel kan byggas in i den nya produkten. Studien avser Àven att undersöka om NE AB bör anvÀnda sig av en varumÀrkesutvidgning vid lanseringen av deras nya lÀromedelsprodukt eller om de bör introducera ett nytt varumÀrke. Med hjÀlp av teoretiska och empiriska ramar undersöker vi hur NE AB kan anvÀnda sig av dess nuvarande styrkor inom varumÀrket, konkurrensstrategierna samt kÀrnkompetensen ? vid introduktionen av en ny digital lÀromedelsprodukt.

Barns syn pÄ att lÀra sig lÀsa och skriva - Att ta tillvara pÄ barns egna tankar om sitt första skriftsprÄkslÀrande

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en uppfattning om hur de Àldsta förskolebarnen ser pÄ sitt lÀrande. Mer specifikt hur de uppfattar att de lÀr sig lÀsa och skriva samt att lÄta barnens syn pÄ sin tidiga skriftsprÄksinlÀrning fÄ komma fram.Teori: Detta Àr en kvalitativ studie som undersöker barnens uppfattningar om sitt skriftsprÄkslÀrande. Det har varit viktigare att tolka och förstÄ resultaten Àn att studien skulle vara generaliserbar (Stukåt, 2005).Metod: Intervju/samtal för att lÄta barn uttrycka sin uppfattning om hur de uppfattat att de lÀrt sig lÀsa och skriva. Genom barnintervju som metod lÄta barns röst bli hörd.Resultat: Barnen beskrev att de lÀrt sig lÀsa och skriva pÄ flera olika sÀtt. T.ex.

Produktivitetsanalys av skördare med ackumulerande klippaggregat i unga lövbestÄnd - med inriktning mot ekonomiskt resultat

Varje Är lÀmnas ca 150 000 ha röjningsskog som skulle behövas röjas, orörda. DeröjningsbestÄnd man lÄter vara orörda, vÀxer upp till att kallas konfliktbestÄnd. KonfliktbestÄndenkan vÀljas att röjas traditionellt, men idag finns ett alternativ som innebÀr biobrÀnsleuttag i dessabestÄnd. BiobrÀnsle frÄn skogen kan bestÄ av udda trÀslag, trÀd frÄn renodlade energibestÄnd ochavverkningsrester. Det biobrÀnsle som berörs i detta arbete kommer frÄn smÄtrÀdshantering.UtgÄr man frÄn konfliktbestÄnden som finns idag i Sverige, och deras energiinnehÄll, finns ca 64TWh i dessa.

Hinder och konflikter : en fallstudie om ett förÀndringsarbete pÄ Akademiska sjukhuset

Titel:Hinder och konflikter ? En fallstudie om ett förĂ€ndringsarbete pĂ„ Akademiska sjukhuset.NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomiFörfattare: Joakim Lundin, Lars ÖkvistHandledare: Tomas KĂ€llqvistDatum: 2011 ? majSyfte: Uppsatsen har sitt syfte i att kartlĂ€gga hinder och konflikter i en organisationsförĂ€ndring hos Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Ambitionen Ă€r att försöka identifiera motsĂ€ttningar som pĂ„verkar fortlöpandet av förĂ€ndringen. Metod: I studien har vi med hjĂ€lp av utvecklingsenheten pĂ„ sjukhuset fĂ„tt fram ett undersökningsomrĂ„de som lĂ€mpar sig för arbetets syfte. DĂ€refter har vi fördjupat oss i det utvalda omrĂ„det genom personliga intervjuer.

Social commerce : En studie om hur vÄrt nya sÀtt att kommunicera förÀndrar vÄrt sÀtt att konsumera

Sociala medier har fÄtt allt större betydelse nÀr det gÀller kommunikation mellan mÀnniskor och för företag har explosionen av sociala medier inneburit bÄde möjligheter och utmaningar. För att möta konsumenterna dÀr de befinner sig har företag nu följt efter kunderna till de sociala medierna. I strÀvan efter att öka sin lönsamhet har företag tagit tillvara pÄ sociala medier som en ny och effektiv e-handelskanal, en verksamhet som fÄtt namnet social commerce. Social commerce Àr ett nytt fenomen i Sverige och handlar om försÀljning av varor och tjÀnster via sociala medier. VÄrt mÄl med denna studie Àr att undersöka anledningarna till varför nÄgra svenska företag har valt att anvÀnda sociala medier som en plattform för sin e-handel samt klargöra vad det Àr som gör att sociala medier Àr en lÀmplig plattform för e-handel.

VattentrÀdgÄrden i Norrvikens trÀdgÄrdar : historia, restaurering och utveckling

Norrvikens trÀdgÄrdar utanför BÄstad, skapad av Rudolf Abelin, Àr en park som ligger mÄnga varmt om hjÀrtat och det Àven mig. TrÀdgÄrden har lidit av dÄlig ekonomi Ànda sedan den skapades och dÀr av förfallit en hel del. Nu hÄller man pÄ att utarbeta nya förslag till att kunna bringa inkomster till trÀdgÄrden. Norrvikens trÀdgÄrdar var Rudolf Abelins andra trÀdgÄrd i livet och han Àgnade hela sin sjÀl Ät den. Det Àr en stor trÀdgÄrd som bestÄr av flera olika delar. TrÀdgÄrden Àr uppbyggd med en huvudaxel och tvÄ sekundÀra axlar.

?Att de skulle fÄ kÀnna dofter? det skulle vara ett önskescenario?: : En kvalitativ studie om personalens erfarenheter och instÀllningar kring mÄltiden och mÄltidssituationen inom Àldreomsorgen

BakgrundDet dominerande nutritionsrelaterade problemet pÄ svenska Àldreboenden Àr undernÀring, vilket associeras med bland annat försÀmrad livskvalitet, depression, fallolyckor samt för tidig död. UndernÀring kan bero pÄ att nÀringsintaget kompliceras av Äldersrelaterade funktionshinder och sjuklighet, och kan förhindra ett hÀlsosamt Äldrande. Forskning har visat att förÀndringar kring mÄltidssituationen kan pÄverka de boendes matintag positivt vilket skulle frÀmja det hÀlsosamma Äldrandet. Det Àr kÀnt hur Àldre tycker att en mÄltid ska vara för att kÀnna tillfredsstÀllelse vid denna. Det Àr dock angelÀget att Àven lyfta personalens uppfattning om situationen samt deras Äsikter om eventuellt förÀndringsarbete.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka personalens erfarenheter och instÀllningar kring mÄltiden och mÄltidssituationen inom Àldreomsorgen.MetodSju kvalitativa intervjuer genomfördes med personal pÄ tvÄ Àldreboenden.

Revisionspliktens avskaffande : avskaffandets pÄverkan gÀllande efterfrÄgan och utbud av revisionstjÀnster

Sedan 1983 har revisionen varit lagstyrd. Alla aktiebolag Àr skyldiga att utse en revisor för att godkÀnna bolagets rÀkenskaper. Dock har revisionens nytta gentemot dess kostnader pÄ senare tid börjat ifrÄgasÀttas. Regeringen har dÀrför Är 2006 utsett en utredning för att mÀta nyttan av revisionen för de mindre aktiebolagen, Utredningen om revisorer och revisorns uppdrag. Ett avskaffande av revisionsplikten kan komma att förÀndra aktiebolagens efterfrÄgan av tjÀnster frÄn revisionsbyrÄerna, vilket kan leda till en ny arbetssituation för dagens revisorer.

Möjliggöra och ta tillvara lÀrosituationer : en studie om vÀgledarens roll i förmedlandet av naturligt friluftsliv under tvÄ vinterfÀrder

I pedagogiken som vÀgledarskap i naturligt friluftsliv baseras pÄ handlar det om att lÀra genom verkliga situationer. Den syftar till att deltagarna pÄ en fÀrd, genom egna upplevelser och erfarenheter, ska utveckla fÀrdigheter för att sjÀlva kunna ge sig ut pÄ liknande fÀrder i framtiden. Huvudsyftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur en lÀrosituation pÄ en fÀrd kan se ut, och vilken roll vÀgledaren har för att en situation ska intrÀffa och leda till lÀrdomar. Studien bygger pÄ deltagande observation under tvÄ vinterfÀrder och efterföljande intervjuer med vÀgledarna.Till grund för vad vÀgledarna förmedlar under fÀrderna finns deras egna uppfattningar om friluftslivet. NÀr vÀgledarna beskriver sin syn pÄ friluftsliv tar de upp att friluftslivet i princip innebÀr att flytta sitt liv ut i naturen, och att de kÀnner sig hemma i att vistas i naturen.

Upplev kanten! : ett gestaltningsförslag för rekreativa förbindelser över Södra hÀllarna

Detta examensarbete omfattar 30 hp, i Àmnet landskapsarkitektur vid Institutionen för stad och land, SLU.Examensarbetet fokuserar pÄ hur upplevelsekvalitéer i landskapet kan tas tillvara samt pÄ rörelser utmedstrÄk. Jag har valt att arbeta med Södra hÀllarna, ett naturomrÄde i Visbys södra utkant som efter lÄng tidi militÀrens Àgo nu kommer fÄ en helt ny roll i staden. Kommunen som idag förvaltar omrÄdet, har storaplaner pÄ bebyggelseutveckling i och i anslutning till omrÄdet men pekar ocksÄ pÄ vikten av att utvecklakustremsan som framtida rekreationsomrÄde. Kommunen lyfter specifikt fram behovet av en ny gÄng- ochcykelförbindelse genom omrÄdet. Detta examensarbetes syfte Àr att utifrÄn en teoretisk grund komma medett förslag som svarar mot dessa behov och som med rumsliga och fysiska lösningar visar hur ett strÄk kanutformas.Arbetet Àr uppdelat i en teoristudie och ett gestaltningsförslag.

Motivation och kreativitet i grundskolan : En enkÀtstudie om en grupp elevers upplevda lÀrandemiljö i Är 8

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.

Skapande verksamhet och kultur i skola och samhÀlle

Arbetets art: Examensarbete LAU 370 ? 15hp GöteborgsUniversitet lÀrarprogrammets allmÀnnautbildningsomrÄde.Titel: Skapande verksamhet och kultur i skola ochsamhÀlleFörfattare: Rima Somi & Anna SjödinTermin och Är: VÄrterminen 2009Kursansvarig institution: För LAU370: Sociologiska institutionenHandledare: Joakim ForsemalmExaminator: Ninni TrossholmenRapportnummer: VT-09-1190-10Nyckelord: Skapande verksamhet, estetiska lÀroprocesser,fantasi och kreativitet, lekfullt lÀrande,lustfyllt lÀrande, integrering.______________________________________________________________________SammanfattningSyftet med det valda omrÄdet Àr att vi vill uppmÀrksamma vilken syn lÀrare har och i vilken utstrÀckning desedan bemöter och anvÀnder sig utav omrÄden inom de skapande verksamheterna (musik, dans, drama, slöjd,bild). Vi undersöker vilka hinder, respektive möjligheter lÀrare ser vid integrering av de skapande Àmnena iskolan, samt om det finns en koppling mellan kulturutbudet och skapande verksamhet och Àven hur det kankopplas samman med verksamheten i skolan.Valet av metod blev kvalitativa intervjuer vilket utfördes med kultursamordnare, kulturombud och lÀrare pÄolika skolor som arbetar inom skolans tidigare Är. Genom litteratur, förelÀsningar, styrdokument och teorierom de skapande verksamheterna och vÄra intervjufrÄgor, ville vi finna svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar ochdÀrmed besvara vÄrt syfte.Vi anvÀnde oss utav en bandspelare och antecknade Àven dÄ vi genomförde intervjuerna, för att sedan skrivaut, analysera och tolka intervjuerna som gjordes.I vÄr undersökning har vi kommit fram till att lÀrares syn, bemötandet och anvÀndande av skapandeverksamhet och hur man anvÀnder sig utav kulturutbudet, beror pÄ lÀrarnas intressen, kunskap, erfarenheter,resurser och tid. LÀrare arbetar med att integrera skapande verksamheterna i skolans övriga Àmnen bÄde i ochutanför klassrummet, genom att anvÀnda sig utav kulturutbudet som finns i samhÀllet vilket kan vara besök pÄolika museer, bibliotek, gÄ pÄ olika förestÀllningar och fÄ besök av kulturskolan.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->