Rolfs såg & hyvleri är en industri som funnits i 100 år. Enheten har historiskt sett byggt på en vision om att sönderdela stocken med ett så högt volymutbyte som möjligt. Virket har sågats för att försörja den egna vidareförädlingsenheten. Detta har inneburit en vidareförädlingsenhet med ett brett register av produkter för att kunna ta tillvara på alla dimensioner och kvalitéer som sågen har frambringat. På senare tid har konkurrensen inom den trämekaniska industrin blivit allt hårdare. Företagen i branschen har tvingats effektivisera sitt arbete och många specialiserar sig på enstaka produkter.

De allra flesta av oss kommer ständigt i kontakt med olika dataflöden vilket har blivit en helt naturlig del av vårt nutida informationssamhälle. Dagens företag agerar i en ständigt föränderlig omvärld, och hantering av data och information har blivit en allt viktigare konkurrensfaktor. Detta i takt med att den totala datamängden i den digitala världen har ökat kraftigt de senaste åren. En benämning för gigantiska datamängder är Big Data, som har blivit ett populärt begrepp inom IT-branschen. Big Data kommer med helt nya analysmöjligheter, men det har visat sig att många företag är oroliga för hur de ska hantera och ta tillvara på de växande datamängderna.

I såväl Brasilien som runt om i världen finns stora mängder organiskt avfall som skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt. Många potentiella substrat för biogasproduktion deponeras, eldas upp eller komposteras utan att den energi som skulle kunna utvinnas vid denna process tas tillvara. Detta examensarbete inriktade sig på att i laboratorium undersöka potentialen för biogasproduktion från några av dessa avfallsprodukter. Från biodieselproduktion, vilket är en snabbt växande industri i Brasilien, fås exempelvis 1 kg av restprodukten råglycerol per 9 kg producerad biodiesel. Detta är en restprodukt som man i dagsläget letar efter fler tillämpningar för och biogasproduktion har visat sig vara en möjlighet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka och synliggöra några förskolepedagogers upp-fattningar om mottagandet av nyanlända barn och deras föräldrar i förskolan. Centrala frå-geställningar i studien var: hur anser pedagogerna att mottagandet av nyanlända barn och föräldrar bör se ut? Hur resonerar pedagogerna kring förskolans uppdrag som social och kulturell mötesplats? Vilka hinder samt möjligheter ser pedagogerna i verksamheten vad gäller mottagandet av nyanlända? Teori: Studien tar sin grund huvudsakligen i det interkulturella perspektivet, det sociokul-turella perspektivet samt det specialpedagogiska perspektivet med riktning åt relationella perspektivet, där betydelsen av omgivningsfaktorer och barnets totala situation framhålls (Rosenqvist, 2007). Metod: Studien har en kvalitativ ansats och i insamlingen av data har vinjettmetoden an-vänts. Metoden valdes för att kunna ge en uppfattning om hur fjorton förskolepedagoger resonerar och utrycker sig kring mottagandet av nyanlända barn.

Flera undersökningar visar att ett stort antal elever upplever obehag och oro i samband med matematik och därför får svårt att tillgodogöra sig skolans matematikundervisning på bästa sätt. Denna studie syftar till att belysa några elevers upplevelser av matematikängslan. Genom att lyfta fram elevernas tankar och erfarenheter kan studien förhoppningsvis bidra till en fördjupad dialog mellan lärare och elever kring matematikängslan. Kanske kan elevernas erfarenheter tas tillvara och användas när det gäller att utforma både den fysiska och den undervisningsmässiga skolmiljön. Undersökningen är en hermeneutisk studie som baseras på intervjuer med sju elever i den svenska grund- och gymnasieskolan. Alla sju informanter har upplevt eller upplever någon form av matematikängslan. Enligt denna studie är oron för att känna skam i sociala situationer och inför andra människor den kanske mest betydande orsaken till matematikängslan.

Globaliseringen som skett har lett till en större global konkurrens. Den globala konkurrensen har drivit många svenska företag till en internationalisering. För ett svenskt tillverkande företag som är utsatt för konkurrens kan det bli aktuellt att förlägga produktionen i ett land med lägre produktionskostnader. En etablering i ett nytt land innebär ett möte med en ny kultur och nya förutsättningar. För företag som vill skapa internationella relationer finns det därför en hel del de behöver ta ställning till.

Integrerad produktutveckling, IPU, beskriver en produktutvecklingsprocess med parallella och integrerade aktiviteter. Den bygger på produktlivscykelns principer efter vilka den tvärfunktionella projektgruppen sätts ihop. Syftet med detta arbete är att jämföra teorin med den praktiska tillämpningen av IPU, med fokus på projektstruktur, mål och beslut samt kommunikation. Detta genom att intervjua fyra företag, verksamma inom olika branscher och ställa dessa mot de mest förkommande teorierna i litteraturen. Undersökningen visade att företagen använder sig av en projektstruktur som kallas Stage-Gate, vilken var anpassad efter respektive företag.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lärare uppfattar sitt arbete i flerspråkiga klassrum. Vi tittade inte på utförande utan på lärares uppfattning om arbete kring flerspråkighet. Våra frågeställningar som vi utgick ifrån var hur lärare uppfattar att de anpassar sin undervisning i flerspråkiga klassrum, vilka metoder lärare använder för att ta tillvara på flerspråkigheten i undervisningen och även vilka faktorer lärare anser att de bör ta hänsyn till i flerspråkiga klassrum.Som metod använde vi oss av intervju i form av respondentkaraktär och valde att intervjua nio lärare. Dessa lärare är yrkesverksamma i olika skolor som är belägna i en mellanstor kommun i östra Svealand. Vi har varit ute i fem olika skolor där vi har intervjuat en till två lärare från varje skola.

Musik är någonting som de allra flesta lyssnar till, utövar eller åtminstone har någon relation till.  Musik blir också en allt större del av barnens vardag då de matas med musik från många olika håll via media mm. Att musik är viktigt betonas i styrdokument från förskolan där det bl.a. står att förskolan skall sträva efter att barn utvecklar sin förmåga att använda sig av olika uttrycksmedel, bl.a. sång och musik.

Denna studie behandlar en gård på norra Gotland som idag omfattar cirka 200 ha åkermark och bete samt 100 ha skog. Produktionen är ekologisk och består av 80 dikor med försäljning av kalvar vid sex månaders ålder samt 250 tackor av gotlandsras som lammar på våren. Gården är KRAV-ansluten och alla lamm föds upp som KRAV-lamm. Syftet med studien är att titta på möjligheterna att utöka fårbesättningen på bekostnad av dikorna. På gården finns tre maskinhallsliknande stallbyggnader som alla består av tre väggar och tak.

Det har forskats mycket runt barns olika sätt att lära och hur de blir påverkade av miljön runt omkring dem och om hur pedagoger kan hjälpa till att göra inlärningen intressant. I forskningen har det också kommit fram vikten av att undervisningsmiljön är stimulerande för att stödja en god språkutveckling. Pedagogen skall vara den som förmedlar många olika möjligheter till aktiviteter, men skall även vara medveten om att läs- och skrivutvecklingen är viktigast. Syftet med den här studien är att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om hur man skapar en stimulerande miljö som utmanar elevers läs- och skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka pedagogers sätt att ta vara på och utveckla barns nyfikenhet och lust att lära och även hur pedagoger ser på barns egna sätt att lära.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka varför människor i ålderskategorin 35-49 år inte lyssnar på radiokanalen P4 Västmaland, en av Sveriges Radios 26 st P4 kanaler. Den andra punkten som analyserats är, varför P4 Västmanlands publik lyssnar på kanalen. Med hjälp av fokusgruppsintervjuer via sociala media Facebook undersöks 15 personer uppdelade i två fokusgrupper: P4s lyssnare och icke lyssnare. Det gemensamma för båda grupperna är radiolyssnande som intresse och ålderskategorin. Tillsammans har grupperna genererat ca 234 facebook-inlägg, som utgör grundmaterialet till denna studie.

Under de senaste åren har barnklädesbranschen och dess aktörer upplevt en kraftigt ökad efterfrågan och utbud på marknaden. En högkonjunktur och en trend där förstföderskorna är äldre gör att barnfamiljerna har stabilare ekonomi. Konsumtionstrender visar även ett ökat fokus på familj och personlig identitet där småbarnsföräldrar gärna spenderar pengar på barnkläder. Dessa fenomen har bidragit till att det finns stora möjligheter för små barnklädesmärken att etablera sig på marknaden. En marknad där det även råder hård konkurrens och stora modejättarna drar stora fördelar då de kan konkurrera med pris.

Elever i gymnasieskolan har fått ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat därför att vår tidigare kollektivistiska samhälleliga demokratisyn i mångt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare på högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och eftersträvas i det svenska samhället. Denna situation korrelerar inte särskilt väl med situationen i skolan, där vi under vår verksamhetsförlagda tid sett att långt ifrån alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. Vårt syfte med arbetet är att utifrån gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka få klarhet i hur de ser på sig själva som individer i skolans värld och hur de ser på sin framtida roll i samhället i stort. Utifrån detta växte våra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: På vilket sätt speglas elevers visioner om sin framtida samhällsroll i deras ansvarskänsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sätt att ta tillvara på vad gymnasieskolan erbjuder? För att besvara våra problemformuleringar har vi har utifrån begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört åtta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet.

Syfte: Syftet med studien är beskriva och analysera hur några föräldrar till barn med funktionsnedsättningar inom autismspektrumtillstånd erfar sina barns skolgång. Syftet preciseras i följande frågeställningar: Hur upplever föräldrarna samarbetet med skolan? Hur har föräldrarnas erfarenheter om sitt eget barn tagits tillvara? Hur upplever föräldrarna pedagogernas roll och Vad vill föräldrarna ändra på?Teori: Studien tar sin ansats ur det fenomenologiska begreppet livsvärld för att fånga föräldrarnas erfarenheter av deras barns skolgång.Metod: I studien används en kvalitativ metod med halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Tolkningsarbetet har inspirerats av den hermeneutiska tolkningsläran så till vida att det har skett en pendling mellan del och helhet i en kontinuerlig rundgång. De transkriberade intervjuerna har lästs upprepade gånger för att förstå teman ur de intervjuades levda vardagsvärld.