Min rapport handlar om kulissutdrag för mat- och salongsbord som går att expandera och placera iläggsskivor i. Jag har kunnat konstatera att det mer och mer monteras metallexpandrar under dessa bord i dagens tillverkning.Det finns ändå ett behov på marknaden att kunna leverera och montera kulissutdrag som är tillverkade i trä istället för metall. Tittar man tillbaka i tiden och på de bord som fortfarande finns kvar så ser man att de har trä kulissutdrag som fungerar.Jag har tillsammans med Tomas Fröding, produktutvecklare på Norrgavel arbetat fram ett kulissutdrag till ?Brett matbord?. De har haft problem med detta och vill inte montera en metallkuliss utan ta tillvara på den känslan som en träregel ger.Under en kort tid på Norrgavels prototypverkstad i Malmö ägnade jag mig åt att ta fram alternativ till kulissutdrag på ?Brett matbord?.

Denna studie belyser i vilken mån elever i behov av särskilt stöd blir inkluderade i verksamheten. Studiens syfte är att se hur pedagogerna arbetar med inkludering av dessa elever i den dagliga verksamheten. Studien syftar även mot vad för sorts handledning och stöd lärarna kan få ta del av. Dessutom har det genomförts intervjuer med pedagoger och flera specialpedagoger. Det har även genomförts observationer av en verksamhet där det finns barn i behov av särskilt stöd.

I detta examensarbete har jag valt att dokumentera och analysera en soffas stoppningshistoria. Soffan, som även kan kallas en färstmanssoffa, är i nyrokokostil och från ca 1870-talet. En kort beskrivning av historiken kring soffan återges samt lite stilhistoria från tiden då den är tillverkad. Jag har valt att ta tillvara på så mycket som möjligt av stoppningen på soffan, en så kallad bevarandetapetsering. Syftet var att dokumentera soffan, vilka material som använts och vilka åtgärder och förändringar som gjorts under årens lopp.

SammanfattningDet övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur den lärarstyrda klassrumsinteraktionen kan te sig i olika undervisningsgrupper med svenska som andraspråk då kommunikation är en förutsättning för att människan ska lära och utvecklas. Det mer specifika syftet med den här studien är att undersöka hur responsstyrning tar sig i uttryck i undervisningen av svenska som andraspråk i en introduktionsgrupp för nyanlända elever med elever i årskurs 6, där syftet med undervisningen är att få eleverna att börja tala, respektive en sva-grupp. För att besvara mitt syfte har jag formulerat följande fyra frågeställningar: Vilka typer av talhandlingar använder lärarna sig av i dialog med andraspråkselever samt nyanlända elever? Vilka typer av frågor använder läraren sig av? Vilket talutrymme ges eleverna att svara på lärarens frågor? Hur tar eleverna tillvara på det talutrymme som de får? Den huvudsakliga metoden i detta arbete är fallstudie, där jag har observerat och audioinspelat en sva-grupp och en introduktionsgrupp. Med hjälp av grova transkriptioner fick jag fram följande resultat där lärarna använde sig av talhandlingarna frågor, upprepning av elevs kommentar, förklaring/ instruktion/vägledning, kritik, beröm/uppmuntran, direkt uppmaning, bekräftelse och berättelse/läser.

Denna studies syfte var att undersöka betydelsen av en neuropsykiatrisk utredning för föräldrars upplevelse av sitt barn. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem föräldrar vars barn genomgått en neuropsykiatrisk utredning på BUP i Umeå. Det transkriberade materialet analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis förändring i föräldrarnas upplevelse av barnet efter utredningen. Föräldrarna upplevde att de fått förklaring, bekräftelse och ny kunskap samt en vidgad empatisk förståelse för barnets svårigheter. Utredningen såg till barnets svårigheter i sin helhet och föräldrarnas frågor och oro blev mötta.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att studera hur staten och kommunerna Pajala, Övertorneå och Överkalix agerat för att hindra den negativa befolkningsutvecklingen i dessa kommuer, samt att utreda vilka möjligheter de nämnda aktörerna har att lösa problemen med minskande befolkning. Metoden som använts har varit literaturstudie. Resultaten pekar på att staten och de tre kommunerna i stor utsträckning har samma vilja gällande inom vilka områden satsningar för att hindra avfolkningen ska genomföras. Dock har det kunnat konstateras att organisationssamhällets framväxt, den ökade decentraliseringen och internationaliseringen har medfört att statens problemlösningsförmåga minskat. För att öka förutsättningarna för att lösa problemen med ökande avfolkning krävs således att Pajala, Övertorneå och Överkalix kommun fortsätter sitt samarbete över kommungränserna och förutom detta även tar tillvara på de möjligheter som de nya aktörer som nu träder in presenterar..

Syftet med undersökningen är att få en bild av barns tankar om rasten. I den kvalitativa studien har barn i årskurs två och tre intervjuats. Som metod har jag använt mig av en generell hermeneutiskt förhållningsätt. Litteraturstudierna visar att styrdokumenten ger en svag vägledning vad gäller rastens innehåll och organisation. Dessa visar också att rasten har en stor pedagogisk utvecklingspotential som inte tas tillvara i skolan.

Att vi ska arbeta med entreprenörskap i skolan är förankrat ända upp i riksdagen. Men varför då frågar sig många lärare. Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda på om och hur lärare arbetar med entreprenörskap i skolan. Entreprenörskaps pedagogik i skolan kan få dagens gymnasieelever att se positivt på sin framtid genom att på ett ansvarsfullt sätt ta hand om sin utbildningstid och därigenom tillgodose sig kunskaperna och erfarenheten och genom detta se vinstsyftet av gymnasietiden för att kunna bilda egna nätverk för framtiden. Några av de frågor som vi ställde oss var: Hinner du som lärare med att ta tillvara på elevens talang, fallenhet eller specifika intressen i arbetet med att nå kursmålen? Har du som lärare insyn och förståelse i kurser utöver dina egna i programmet? Samverkar du med andra pedagoger i arbetet med att nå programmålen? Tycker du att skolan ska arbeta med entreprenörskap? Slutsatsen av vårt arbete är att de flesta lärare arbetar med entreprenörskap i skolan men en stor del av lärarna vet inte vad entreprenörskap innebär eller står för..

Vårt problemområde handlar om barns TV- och filmerfarenheter i förskolan. Våra huvudfrågor är: Vilka erfarenheter ser vi i förskolan som barn har fått genom massmedia samt hur kommer dessa till uttryck? Hur möter förskollärarna dessa eventuella erfarenheter? Hur ser förskollärarna på att tillvarata barns TV- och filmerfarenheter i förskolan? Vi tar utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. I vår framtida roll som förskollärare är det av stor vikt att vi känner till barns erfarenheter, även de från TV och film. Vi måste känna till vad det är barnen ser på för att kunna hjälpa dem att ifrågasätta och reflektera kring vad de har sett.

Hur företag kan förbättra sig lär det sig bäst av sina kunder. Det är dock inte många företag som lyckas ta tillvara på den kunskap som finns hos kunderna. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur SAS Sverige internt använder den information de samlat in från kunderna och hur de möjliggör för berörd personal att ta del av denna information, i syfte att omvandla den till kunskap. För att lyckas med detta kan ett företag använda sig av bl.a. Knowledge Management och intern marknadsföring, samt intern kommunikation, varför dessa områden utgör uppsatsens teoretiska bas.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fritidspedagoger och lärare ser på varandras kompetens att undervisa i ämnet svenska, samt hur detta påverkar arbetsfördelningen. Uppsatsen ger en förklaring till vad fritidspedagogyrket och läraryrket innebär. I vår litteraturstudie tar vi upp begreppen kompetens och samverkan och klargör vad de betyder, samt vad tidigare forskning har att säga om hur fritidspedagoger och lärare uppfattar varandras kompetens. I vår kvalitativa undersökning har vi tagit hjälp av tio stycken pedagoger, fem fritidspedagoger och fem lärare som vi intervjuat. Svaren på intervjufrågorna har vi sedan bearbetat och analyserat.

Då värdens yta är upp till 70 % täckt av vatten finns det stor potential för energigenerering av vattnets vågrörelser. Uppsala universitet har beställt denna rapport då de har en prototyp av vågkraftgenerator för att kunna ta tillvara denna energitillgång. Då den produktionsmetod som beställaren idag använder är både dyr och tidskrävande behöver industrirobotar introduceras i produktionen.Rapporten kommer att undersöka om möjlighet finns att producera det två gummibaserade ändstopp som linjärgeneratorn behöver. De produktionsmetoderna som kommer att behandlas är stansning, vattenskärning och fräsning av EPDM Duro 65. Då kostnaderna har hög prioritering är den industrirobot som produktionsmetoden ska utföras med av en 23 år gammal modell.Rapporten kommer även att presentera ett färdigt förslag för att direkt kunna implementeras in i produktionen.

En studie inom förskolan i syfte att se till hur man arbetar med språkligmedvetenhet. Studien har utförts på en förskola med 12 barn i en femårsgrupp. Med metoden stimulated recall har jag gjort videoobservationer, observationer samt fört samtal med de två aktuella förskollärarna efter att gjort observationerna.Tanken med studien var att undersöka på vilket sätt förskollärare främjade barns språkutveckling samt hur de tog tillvara barnens egna erfarenheter. I och med att jag innan studiens genomförande visste att man på den aktuella förskolan aktivt arbetade med språklig medvetenhet så ökade det mitt intresse för studien betydligt. Med detta i åtanke så kom jag också fram till hur man som förskollärare kan främja barns språkliga medvetenhet och utveckling genom att på ett professionellt sätt utgå ifrån deras egna  rfarenheter.

Små barn visar tidigt intresse för naturkunskap och det är förskolans uppdrag att fånga upp och ta tillvara detta intresse. Examensarbetet syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar för att stimulera barns intresse för naturkunskap. Studien baseras på sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor i en medelstor svensk stad. Studien behandlar hur förskollärare ser på innebörden av ett utforskande arbetssätt samt hur de tar barns intresse för naturkunskap vidare. Resultatet är att förskollärarna stimulerar barns intresse för naturkunskap genom att vara närvarande, ställa framåtsträvande frågor, fotografera händelser, diskutera i arbetslaget och genom att arbeta efter ett temainriktat arbetssätt.

Vårt syfte med undersökningen har varit att ta reda på hur vi kan motivera och intressera våra elever samt vilka svårigheter eleverna möter vid problemlösning i matematikundervisningen. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärare och elever har det visat sig att den största svårigheten har varit textförståelsen vid problemlösningsuppgifter. Faktorer som är väsentliga för problemlösning är variation i undervisningen, uppgifter med lämplig svårighetsgrad och att använda eleverna som utgångspunkt i undervisningen. Eleverna uppskattar samarbete. Enligt litteraturen är det viktigt att eleverna känner sig motiverade och ser meningsfullheten med det de gör.