Under de senaste tre Ären i Sverige, har debatten varit intensiv angÄende livsmedelstillsatser i vÄr mat. Böcker, tidningsartiklar och debattprogram Àr nÄgra av medieaktörerna som ifrÄgasatt varför livsmedelsproducenter anvÀnder tillsatser. Konsumenter som förut inte varit intresserade av tillsatser har tagit till sig debatten och börjat leta efter mat utan tillsatser. Denna studie behandlar konsumenters förhÄllningssÀtt till tillsatser. Syftet har varit att fÄ en djupare insikt i konsumenternas tankar och attityder till tillsatser i den rÄdande tillsatsdebatten samt hur de resonerar kring information om och förtroende för tillsatser.

Stroke Àr en folksjukdom, som Ärligen drabbar ca 30 000 mÀnniskor. Ett vanligt ÄterstÄende problem efter stroke Àr hemipares som kan innebÀra svaghet i ena kroppshalvans arm och/eller ben, samt svÄrigheter att klara det vardagliga livet. För att ge patienten sÄ bra förutsÀttningar som möjligt att uppnÄ en sÄ hög grad av sjÀlvstÀndighet som möjligt Àr det viktigt med en intensiv rehabilitering. Flera studier har visat att spegelterapi kan vara ett lovande verktyg att anvÀnda inom strokerehabiliteringen. Syftet med studien var att sammanstÀlla evidensen för behandlingsmetoder grundade inom spegelneurons-teorin som anvÀnds inom stroke rehabiliteringen.

Enligt 4 § lag (1994:260) om offentlig anstÀllning ska vid anstÀllning avseende fÀstas bara vid sakliga grunder, sÄsom förtjÀnst och skicklighet och skickligheten ska sÀttas frÀmst om det inte finns sÀrskilda skÀl för annat. Inom ramen för skick­lig­hets­­-begreppet har myndigheterna möjlighet att ta hÀnsyn till personliga egenskaper som presta­tionsförmÄga, yrkes­skicklig­het, ledaregenskaper, samarbetsförmÄga m.m. Trots detta finns det en uttalad uppfattning att den personliga lÀmplighetens faktiska betydelse vid utförandet av tjÀnst Àr större Àn vad som tillÄts i samband med att de statliga myndigheterna beslut överklagas. FrÄgestÀllningarna i denna uppsats Àr hur stor betydelse fÄr och kan tillmÀtas personliga egenskaper vid rekryteringar till myndigheter, samt hur upplever rekryterare vid en statlig myndighet begrÀnsningarna i möjligheterna att tillmÀta personliga egenskaper betydelse vid rekrytering och hur hanterar rekryterare vid en statlig myndighet dessa begrÀnsningar? Jag har inför min undersökning anlagt tre perspektiv. Det juridiska perspektivet avgör vad som överhuvudtaget fÄr tillmÀtas betydelse vid anstÀll­ning.

Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.

I denna studie har syftet varit att öka kunskapen om vilka anvÀndningsomrÄden iPad har som pedagogiskt verktyg i förskolan. För att kunna besvara detta syfte har intervjuer genomförts med pedagoger pÄ en förskola dÀr iPad anvÀnds i verksamheten. Intervjuerna genomfördes vid tvÄ olika tillfÀllen och den insamlade datan har sedan transkriberats och kategoriserats under olika teman. I förskolan möter vi olika verktyg som förvÀntas hjÀlpa barnen i deras utveckling och lÀrande. Att ny teknik introduceras i förskolan innebÀr att barnen erbjuds enmöjlighet att följa utvecklingen pÄ lika villkor.

Perifer vaskulÀr insufficiens innebÀr arteriell och/eller venös cirkulationssvikt i nedre extremiteter, vilket kan förorsaka bensÄr. VaskulÀr insufficiens i benen Àr ett ökande hÀlsoproblem som ofta Àr ett mycket smÀrtsamt tillstÄnd och kan ha stora konsekvenser för den drabbade i dennes dagliga liv. Litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet; att beskriva forskning om patienters upplevelser av hur perifer vaskulÀr insufficiens i de nedre extremiteterna pÄverkar det dagliga livet. Detta utifrÄn Carnevalis omvÄrdnadsteori om dagligt liv funktionellt hÀlsotillstÄnd. Stora inskrÀnkningar i dagligt liv pÄ grund av sjukdomen identifierades i litteraturen.

Bakgrund: cancerpatienter med relaterad smĂ€rtproblematik blir ett allt vanligare omvĂ„rdnadsproblem för sjuksköterskor. Patientens smĂ€rta Ă€r individuell och drabbar hela individen med fysiologiska, psykologiska, sociala och andliga dimensioner. Även anhöriga till den smĂ€rtpĂ„verkade blir drabbad och sjuksköterskan har en betydande roll i att bedöma, lindra och informera angĂ„ende smĂ€rtans uppkomst och lokalisation. En riktig smĂ€rtanamnes skall alltid stĂ€llas och hjĂ€lpmedel anvĂ€ndas för att kartlĂ€gga den cancerrelaterade smĂ€rtan. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans kunskaper kring smĂ€rtbedömning hos cancerpatienter.

Abstract: MÀnniskan har i tidig Älder behov av att uppleva samhörighet och kÀnna tillhörighet till ett socialt nÀtverk för att utvecklas kognitivt, emotionellt och socialt. TonÄringens sociala samspel och vÀnskapsrelationer upptar en stor del av tonÄringens tid, bÄde nÀr det gÀller faktiska handlingar samt sinnet, och oftast sker den sociala samvaron pÄ skolan. Syfte med denna studie var att öka förstÄelsen om kunskapen om hur vÀnskap pÄverkar betygen hos flickor i Ärskurs nio. Det vill vi göra genom att undersöka hur mycket tid flickor disponerar för studier och vÀnner samt om de uppfattar att deras vÀnskap pÄverkar deras betyg och dessutom hur flickorna ser pÄ sina betyg. Vi vill uppnÄ syftet genom fasta svarsalternativ, vi bestÀmde oss dÀrför för att anvÀnda enkÀter och dÀr med ansÄg vi att en kvantitativ metod var rimlig för vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar.

I Sverige har det under de senaste Ă„ren florerat en intensiv debatt i det offentliga samtalet, angĂ„ende nĂ€rvaron av tiggande EU-migranter frĂ„n Östeuropa i svenska stĂ€der. Konflikten pĂ„visar att fenomenet tiggeri Ă€r nĂ„got som upplevs som vĂ€ldigt ovanligt och nytt i Sverige. Syftet med den hĂ€r studien var dĂ€rför att utföra en diskursanalys kring hur invĂ„nare i Stockholm förstod fenomenet tiggeri under vĂ„ren 2014. Genom att utföra fenomenologiska livsvĂ€rldsintervjuer med 30 stockholmare ? en heterogen sampel ? identifierades flera övergripande diskurser, dĂ„ tiggeriet i Stockholm definierades som ett rumsligt fenomen som har överskridit normativa grĂ€nsdragningar pĂ„ den urbana platsen.

Bakgrund: MÄnga av patienterna pÄ en neurointensivvÄrdsavdelning (NIVA) vÄrdas med respirator under en lÀngre eller kortare period av vÄrdtiden. NeurointensivvÄrdspatienterna bedöms ibland utifrÄn de kriterier för urtrÀning och extubering som anvÀnds pÄ allmÀnna intensivvÄrdspatienter. Detta kan leda till för tidig extubation med reintubation som följd. Syfte: Redogöra för vilka kriterier som ska bedömas hos neurointensivvÄrdspatienter inför en extubering. Metod: Litteraturstudie.

Forskning tyder pÄ att risken att drabbas av Àtstörning Àr tre gÄnger högre hos dansare jÀmfört med icke dansare och prevalensen uppgÄr till 42 %. DansvÀrldens strÀvan efter perfektionism, kvinnligt kön, en Älder av 14-20 Är samt intensiv bantning Àr de frÀmsta riskfaktorerna för att utveckla Àtstörning. Förutom att Àtstörningar hÀlsoekonomiskt Àr kostsamma för samhÀllet medför de Àven fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bÀttre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla Àtstörning krÀvs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. DÀrtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga Àtstörning hos professionella dansare, vilket dÀrför ligger till grund för framarbetat syfte.

Forskning tyder pÄ att risken att drabbas av Àtstörning Àr tre gÄnger högre hos dansare jÀmfört med icke dansare och prevalensen uppgÄr till 42 %. DansvÀrldens strÀvan efter perfektionism, kvinnligt kön, en Älder av 14-20 Är samt intensiv bantning Àr de frÀmsta riskfaktorerna för att utveckla Àtstörning. Förutom att Àtstörningar hÀlsoekonomiskt Àr kostsamma för samhÀllet medför de Àven fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bÀttre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla Àtstörning krÀvs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. DÀrtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga Àtstörning hos professionella dansare, vilket dÀrför ligger till grund för framarbetat syfte.

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

This study investigates, through parental evaluations, communicativeand adaptive abilities within a group of children with various developmentaldisorders, after the parents had participated in AKKTIV (Augmentative andAlternative Communication ? Early Intervention) parental education. The studyalso investigates through case studies how parents experience the influence ofAKKTIV-intervention in their children?s development a few years aftercompletion. The parents estimated their children?s abilities using three differentquestionnaires; the Swedish Communicative Developmental Inventories(SECDI), Vineland Adaptive Behavior Scales-II (VABS-II) and parts of theform? Parents? perception of the interaction with their child?, before and afterthe intervention.

Vi tycker det hÀr Àmnet Àr viktigt och passar bra in i vÄr verksamhetsförlagda tid och i vÄr utbildning som en framtida lÀrare. Det Àr viktigt att vi redan i tidig Älder försöker informera vÄra elever att vi alla som lever i detta samhÀlle har fler likheter Àn olikheter och genom att tala kring detta sÄ kan man fÄ bort begreppen vi och de. Rasism Àr byggd pÄ fördomar, dÀrför tycker vi det Àr viktigt att man börjar tala kring religion redan tidigt i Äldrarna. Vi anser att genom att vi diskuterar olika religioner i klassrummen sÄ skapar eleverna förstÄelse till dessa religioner, denna förstÄelse kan vara vÀldig vÀsentlig för dem i deras vuxenliv. I detta arbete försöker vi fÄ fram vad elever anser om religion, vad som intresserar dem.