Syftet med den här uppsatsen är att undersöka graden av planäritet förkompletta multipartita grafer. Det primära resultatet som presenteras är enformel som kan användas för att nedåt begränsa det minsta antalet korsningarsom behövs för att realisera en komplett bipartit graf indelad i mrespektive n noder: cr(K_{m,,n}) >= q - 2p + 4, m >= n >= 2, där q = mn ochp = m + n. Därutöver presenteras tabeller som med formeln som utgångspunktuppskattar eller bestämmer det minsta antalet korsningar för allakompletta multipartita grafer med sju noder eller mindre. Uppsatsen innehåller också en genomgång av några tidigare resultat, däriblandZarankiewicz uppställning av kompletta bipartita grafer samt en överblicköver Crossing Number Inequality.

Hybridasp (Populus x wettsteinii) är en snabbväxande hybrid mellan europeisk asp (Populus tremula L.) och nordamerikansk asp (Populus tremuloides Mich.). Det finns svenskt hybridaspmaterial framtaget för odling i Götaland men inte för övriga delar av Sverige. För odling av hybridasp i övriga delar av Sverige rekommenderas ofta finländskt odlingsmaterial. Hybridasp lämpar sig väl som biobränsle tack vare dess höga tillväxt och då efterfrågan på biobränslen förväntas öka är det viktigt att ta fram ett hybridaspmaterial som har högre härdighet och tillväxt än de hybridaspkloner som finns på marknaden idag. Målet med denna studie var att göra ett urval av lämpliga hybridaspkloner för odling i södra och mellersta Norrland utifrån försök med nyframtagna korsningar.

Denna uppsats handlar om en undersökning jag gjorde där 39 personer gickigenom en virtuell miljö jag byggt i Unreal Editor 3.Den virtuella miljön bestod av 5 korsningar där spelaren gjorde ett val omvilket håll han skulle gå.Baserat på statistik och intervjusvar från de 39 personerna har jag sedandragit en slutsats i form av en rangordning av beteenden som styr enspelare genom en nivå i ett dataspel..

Huvudsyftet med detta examensarbete är att visa de problem med köbildning som staden Söderköping har. Denna rapport består i stort av två delar. I den första analyseras dagens trafiksituation och det görs en beskrivning av de problem som uppstår i staden. I den andra delen analyseras dagens och möjliga framtida utvecklingar av trafiksituationen i staden med hjälp av en MatLab-modell. En röd tråd genom hela rapporten är att analysen i huvudsak görs med hjälp av stokastisk köanalys.

2007 gjorde Uppsala studentkår en enkät om cykeltrafiksäkerhet riktad till sina studenter. I enkäten framkom att studenterna var missnöjda med ett antal korsningar och även med underhållet av stadens cykelnät. I mitt kandidatarbete har jag samtalat med ett antal berörda tjänstemän, upprepat enkäten samt bedrivit litteraturstudier. Därefter har jag resonerat kring hur man skulle kunna underlätta för studenter att färdas med cykel i Uppsala. Resultatet är en sammanställning av hur Uppsala kommuns arbete med några cykelrelaterade frågor är upplagt och hur det fungerar i dag samt ett antal förslag till förbättring.

I rapporten behandlas cykelvägsproblematik. Detta främst ur cyklisternasperspektiv då rapporten fokuserar på deras problem i dagens svenska samhälle.Cykelnätet är underprioriterat och nya ansatser behövs för att lyfta denna viktigafråga. Målet och syftet med rapporten är att öka medvetenheten om bristerna icykelnätet, visa på lösningar som kan höja nätets standard och öka cyklandetsattraktion. Rapporten besvarar frågeställningarna: Vilka brister i den fysiskautformningen är vanliga i svenska tätorters cykelnät? Hur kan problemen lösas?Metoden som valts för att finna brister och problem i cykelnätet är en fallstudie itätorten Skara.

I utarbetandet av denna rapport som är ett examensarbete vid YTH väg och anläggning, Luleå Tekniska Universitet återges information om trafiksäkerhet, trafikmiljö, en kort sammanfattning av olika lösningar och problem vid korsningar. Det underlag som vi baserat rapporten på är böcker, andra rapporter och övrigt material som tillförde ämnet information. Vi har valt att redogöra för både den förändring vi föreslagit men även de förkastade lösningarna för vägsträckan Avaviksvägen. Detta går att utläsa i en teknisk beskrivning enligt AMA98 och ATB- väg, mängdförteckningar och de ritningar som tillhör projektet. I rapporten redovisas även en ungefärlig kostnad för genomförandet av projektet.

Detta examensarbete har gjorts på uppdrag av Vägverket Region Norr. Ett förslag om att studera barns säkerhet i trafiken som fotgängare och cyklister till skolor utanför tätorten arbetades fram. Syftet har varit att utvärdera barns skolvägar via inventering med olika metoder och därefter dra slutsatser av resultaten. Två skolor i Bodens kommun, Harads och Södra Bredåker med barn i årskurserna 0-6 valdes ut för arbetet. Inventeringen har skett i Harads och Södra Bredåker med de fyra metoderna.

Uppslaget till det här examensarbetet fick jag av Miljö- och byggkontoret i Nässjö efter att ha gjort praktik på kontoret under två somrar. Den senaste cykelplanen är från 1973 och sedan dess har en hel del ändrats i Nässjö. Cykelvägarna som kommit till de senaste åren har inte följt cykelplanen från 1973, utan har byggts ut efterhand som gatorna restaurerats eller byggts om för andra trafikproblem. Nässjö är en till ytan medelstor stad med 16 000 invånare. Järnvägens utbyggnad i Sverige under andra halvan av 1800-talet var anledningen till att staden byggdes.

Uppslaget till det här examensarbetet fick jag av Miljö- och byggkontoret i Nässjö efter att ha gjort praktik på kontoret under två somrar. Den senaste cykelplanen är från 1973 och sedan dess har en hel del ändrats i Nässjö. Cykelvägarna som kommit till de senaste åren har inte följt cykelplanen från 1973, utan har byggts ut efterhand som gatorna restaurerats eller byggts om för andra trafikproblem. Nässjö är en till ytan medelstor stad med 16 000 invånare. Järnvägens utbyggnad i Sverige under andra halvan av 1800-talet var anledningen till att staden byggdes.

Jag fick i uppdrag av WSP Samhällsbyggnad i Karlstad, att presentera data med hjälp av programmet ArcGIS. Data som skulle uppvisas var: trafikmängden, polisrapporterade olyckor, gång- och cykelvägar, trafiksignaler, trafikplatser, skyltad hastighet, skolor och fritidsaktiviteter längs E18 i Karlskoga. Vidare skulle föreslagna åtgärder i utredningen presenteras med GIS. Arbetet inkluderar fältstudier i Karlskoga för att ta foto och videoklipp på de berörda korsningarna, som sedan skulle länkas till kartan. Uppgifterna skulle sedan framföras i en karta, i en skärmpresentation av avdelningschefen Bo Lindelöf.Arbetet tar upp problem och möjligheter med användning av GIS i presentationsskedet.Karlskoga kommun och Vägverket föreslår åtgärder i Karlskoga tätort, en ombyggnad av E18:s korsningar med Viaduktgatan, Boåsvägen och Hyttåsvägen.

Detta examensarbete består av en trafiklösnings utredning av korsningen Björkskataleden/Porsövägen i Luleå kommun samt ett projektgenomförande av antaget lösningsförslag. Korsningen fungerar bra om man ser till framkomligheten och har i dag en hastighetsbegränsning 70 km/h. Många indikationer visar på att hastigheten är i många fall betydligt högre och sambandet hög hastighet med frontal eller vinkelrätta kollisioner har en väldigt hög skadefaktor och bör undvikas genom en bättre trafiklösning. Björskataleden kommer att förlängas med anslutning till Rv 97 vid Notviken och genom denna förlängning kommer belastningen i korsningen Björkskataleden/Porsövägen att öka med ca 15%. Luleå kommuns vision är att alla korsningar efter Björkskataleden skall bestå av cirkulationsplatser.

The concerning issue of declining number of hunters in North America is also apparent in Europe and Sweden. When the bulk of research found on human dimensions and hunting participation has almost exclusively been done in the United States, this report seeks to add to the needed knowledge on a national level focusing on the causes of hunter declines related to social factors within Sweden. Using hunter data reaching from commune, county to National level, this report describes the correlation between a number of variables and the hunting participation in Sweden.The typical Swedish hunter lives in an area with low population density, the person usually has higher education, the living situation is stable with no recent moving and there is relatively good access to forest land. Persons with weaker connection to the Swedish culture such as foreign citizens, people with foreign background and people born outside ?the Nordic countries? are less likely to start hunt or participate in hunting.A strong relationship was found between the favorite game, moose (Alces alces), and the amount of hunters participating in the hunting.

Farmers? main reason for crossbreeding dairy cows is that they have seen a decline in functional traits, especially in the Holstein breed. Throughout crossbreeding, the farmers can combine functional and production traits of different dairy breeds and utilize the heterosis effects which emerge when two or more breeds are crossed. Results from different studies with Holstein crossed with Jersey, Brown Swiss, Normande and Scandinavian Red have shown that the crosses had higher fertility, longer productive life, had fewer stillborn calves and had easier calvings than purebred Holstein. The Holstein crosses have shown very good results and sometimes even better than the purebred Holstein for fat production, which gave higher amount of energy corrected milk (ECM) and higher income for the farmers.

Småskalig mjölkproduktion är ett system som främjar regelbundna inkomster och spelar en viktig roll för att minska fattigdomen, ger anställningsmöjligheter och skapar välfärd samt säkrar en näringsrik livsmedelsförsörjning. Det finns cirka 2500 småskaliga mjölkbönder i Zambia men deras kunskap om bra mjölkningsrutiner och hygien är ofta dåliga. Bra skötselrutiner och mjölkningshygien är viktigt för att uppnå en god juverhälsa och mjölkproduktion, och för att inte förorena mjölken. Subklinisk mastit är en vanlig sjukdom bland mjölkkor, som medför förändrad sammansättning av mjölken och minskad mjölkproduktion vilket orsakar stora ekonomiska förluster. Syftet med denna studie var att undersöka skötselrutinerna, med fokus på mjölkningen, hos småskaliga mjölkbönder i tre olika områden i södra Zambia samt att undersöka om det fanns något samband mellan skötselfaktorerna och juverhälsan (subklinisk mastit).