Sök:

Sökresultat:

59 Uppsatser om Tćliga växter - Sida 3 av 4

Basal KroppskÀnnedomTM och Mindfulness som gruppbehandling : hur pÄverkas psykisk ohÀlsa?

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa har under de senaste Ären gÄtt om rörelseorganens sjukdomar som frÀmsta orsak till lÄngtidssjukskrivningar i Sverige. Psykisk ohÀlsa innebÀr en försÀmrad livs­kvalitet för de drabbade och leder till stora samhÀllskostnader. Forskning krÀvs för effektivare sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid psykisk ohÀlsa.Syfte: Studiens syfte var att undersöka förÀndringar avseende Ängest, depression, stress och kropps­liga symtom hos patienter som deltagit i gruppbehandling i Basal KroppskÀnnedomTM (BK) i kombination med Mindfulness (MF).Metod: Studien genomfördes med ?single group design?. MÀtningar av grad av Ängest, depression, stress och kroppsliga symtom utfördes före och efter gruppbehandlingen med formulÀren HAD, SCL-90 och SCI-93.Sammanlagt behandlades Ätta grupper under perioden 2008 ? 2010.

Offentlig mÄltidsverksamhet i egen regi eller pÄ entreprenad?

MÄltidsverksamheter inom offentliga sektorer har över 100 Ärs historia dÀr den svenska vÀl- fÀrden har en stor betydelse med skatteintÀkter som till exempel finansierar skolmÄltiderna. Privata aktörer konkurrerar idag pÄ marknaden för att fÄ driva mÄltidsverksamheter inom of- fentliga sektorer. Genom att anvÀnda Mintzbergs organisationsteorier har vi undersökt om det finns organisatoriska skillnader mellan privata och offentliga mÄltidsverksamheter. NÀr det gÀller att studera ledarskapet har vi anvÀnt oss av fyra ledarskapsteorier: strukturella, HR, symboliska och det politiska ledarskapet. De tillsammans med FAMM (Five Aspectes Meal Model) ligger till grund för att visa om det finns samband mellan organisationen och ledar- skapet i mÄltidsorganisationer.

H?llbar Utveckling inom Modebranschen - En studie om modebranschens f?rb?ttringsm?jligheter ang?ende h?llbarhetsarbete

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

Ytterlighetens röst : En socialpsykologisk studie med syftet att vidga förstÄelsen kring det sociala fenomenet ondska med utgÄngspunkt frÄn familjekulturens betydelse för mÀnniskans socialisering

MÀnniskan Àr en social varelse och socialisering Àr ett el­e­mentÀrt och komplex mellan­mÀns­k­ligt sam­spel, som först och frÀmst formas i den fa­mil­jÀra sfÀren. DÄ syftet med denna studie har varit att vidga förstÄelsen kring det sociala fenomenet ondska ? började vi vÄr resa med att distan­sera oss frÄn fenomenet för att istÀllet fokusera pÄ vad som hÀnder i socialiseringens vagga. Det pro­blema­tiskt funna Àr att mÀnniskor numera Àr mer asocialt responslösa Àn socialt respon­si­va vilket innebÀr att mÀn­nisk­or mer Àn nÄgonsin finns för att fungera i hÀrskande sam­­hÀlle­liga sys­tem Àn att finnas till för varandra. Och följden, den nutida mÀnniskan socialiserar och socialiseras in i emotio­nellt lidande och skapar en förtrÀngd medvetenhet som förs vidare frÄn generation till generation, nÄgot som i bÀs­ta fall leder till ytterligheter.

Dyskalkyli : Normativa data fo?r svenska barn i a?rskurs 5 och 6 pa? Dyscalculia Screener och hur testresultat korrelerar med avkodningsfo?rma?ga och skolmatematik

Dyskalkyli (specifika ra?knesva?righeter) a?r en av flera orsaker till matematiksva?righeter. Studier har pa?visat samband mellan dyskalkyli och dyslexi och att personer med dyskalkyli har sva?rt att klara skolmatematiken. Tva? skilda synsa?tt fo?rklarar orsaken till dyskalkyli: systemteorin och modula?rteorin.

Ungdomars förvÀntningar och syn pÄ Arbetsförmedlingen

SAMMANFATTNING Syftet med min studie har varit att ta reda pÄ hur arbetslösa ungdomar resonerar kring Arbetsförmedlingen, samt hur de upplever mötet med myndigheten. UtifrÄn detta har min ambition varit att söka efter möjliga orsaker till deras Äsikter och upplevelser vilket jag har försökt att klargöra i uppsatsens analys genom att binda samman resultatet med utvalda teorier. De teorier jag valt att anvÀnda mig av Àr: socialisation, identitet, attityd samt rollteori. Jag har Àven anvÀnt mig av tidigare forskning och Arbetsförmedlingens uppdrag för att relatera till resultaten och teorierna. Mitt Àmnesval vÀcktes av att det enligt tidigare studier riktas mycket negativ kritik mot Arbetsförmedlingen och att mÄnga ungdomar verkar ha fel förvÀntningar pÄ vad de gör.

Ett rÀttsligt studium av bemanningsbranschen: I ljuset av Lag 2012:854 om uthyrning av arbetstagare

Bemanningsverksamheten blir allt mer omfattande pÄ arbetsmarknaden och dÀrför fanns det behov av att göra en rÀttslig utredning gÀllande rÀttigheter respektive skyldigheter för arbets-tagare, uppdragsgivare och bemanningsföretag. I januari 2013 trÀdde en ny uthyrningslag i kraft, med syfte att implementera EU:s Bemanningsdirektiv. Med anledning av den nya lagen ansÄgs det aktuellt att skapa en uppdaterad framstÀllning av de rÀttsliga omstÀndigheter som rÄder inom bemanningsverksamheten. Entreprenörsverksamheten har exkluderats frÄn fram-stÀllningen för att den inte gÀller arbetskraftsuthyrning, och omfattas sedermera inte heller av den nya Uthyrningslagen. I denna rÀttsdogmatiska utredning har en historisk bakgrund till de olika omrÄdena redovisats, för att skapa en överblick av rÀttsomrÄdets utveckling.

Viljeförklaring vid elektroniska avtal : Utredning av lagmodellens tillÀmplighet

SammanfattningSyftet med denna kandidatuppsats Àr att utreda huruvida det föreligger viljeförklaringar vid elektroniska avtal samt utreda om den svenska lagmodellen för avtalsslut gÄr att till-lÀmpa pÄ sÄdana avtal.Regler om avtals uppkomst pÄ förmögenhetsrÀttens omrÄde, finns att finna i avtalslagen. I motiven till avtalslagen framkommer det att avtal uppkommer genom sammanfallande viljeförklaringar. PÄ senare tid har dock viljeförklaringsbegreppet inom doktrinen pÄ förmögenhetsrÀttens omrÄde utgjort grunden för mÄnga och djupa diskussioner. Vid av-talsslut genom dagens elektroniska medel kan det ibland vara svÄrt att urskilja en vilja, dÄ kommunikationen Àr automatiserad. Detta har inneburit utmaningar för rÀttsordning-en och det har diskuterats huruvida viljeförklaringar Àr och borde vara ett grundrekvisit för att ett avtal ska anses kunna uppkomma.För att utreda huruvida det kan anses föreligga en viljeförklaring vid elektroniska avtal, Àr det av vikt att veta vad lagstiftaren har avsett med begreppet.

Tryggheten och sÀkerheten pÄ Trossö : hur den upplevs och ÄtgÀrdas

Examensarbete undersöker hur tryggheten och sÀkerheten upplevs pÄ Trossö. Efter-som mÀnniskor upplever olika saker i staden pÄ olika sÀtt ska denna upplevelse som mÀnniskor fÄr beaktas av oss planera-re. Arbetet Àr uppdelat i ett antal olika ?kapi-tel?; mina definitioner och viktiga begrepp, planomrÄdet, ÄtgÀrder och arbete mot en tryggare och sÀkrare stad, inventering, en-kÀt och sammanstÀllning, ÄtgÀrder för Trossö och dÀrefter en avslutning. I texten kan man lÀsa om olika faktorer i staden som kan göra att en plats upplevs otrygg och osÀker och hur dessa faktorer kan förbÀttras för att inge en trygghet för en mÀnniska som passerar platsen.

Uppförandekoder : En studie i hur tre företag arbetar med etiska riktlinjer

 Sammanfattning Datum: 2009-05-29 NivÄ: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoÀngFörfattare:Magdalena StÄl, FödelseÄr: 1982, Bostadsort: VÀsterÄs                                Marina Vokbus, FödelseÄr: 1982, Bostadsort: VÀsterÄsHandledare: Leif CarlssonTitel: Uppförandekoder - En studie i hur tre företag arbetar med etiska rikt­linjerSyfte:  Syftet med uppsatsen Àr att studera varför de undersökta företagen enligt respondenterna upprÀttar en uppförande­kod och vilka etiska principer koden baseras pÄ. Vidare Àr syftet att studera vilka omrÄden uppförande-koden omfattar, vad företagen fokuserar mest pÄ samt vad de gör för att efter­leva sin uppsatta uppförandekod.Metod: Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr primÀr­data studerades i form av insamlat intervjumaterial. Tre företag inter­vjuades angÄende deras arbete kring etiska riktlinjer. De företag som undersöktes var Atlas Copco, The Body Shop och Samhall.Slutsatser: Anledningen till att de undersökta företagen upprÀttar en uppförande­kod skiljer sig Ät. Atlas Copco ser det som en möjlighet till affÀrer och lÄngsiktig lönsamhet, för The Body Shop ingÄr det i den ursprung­liga affÀrsidén att utföra goda gÀrningar och Samhall har som ett statligt Àgt företag krav pÄ sig att leva upp till uppsatta mÄl.

Formkrav för testamente : Möjlighet till digitalt testamente

SammanfattningSyftet med denna kandidatuppsats Àr att utreda huruvida det föreligger viljeförklaringar vid elektroniska avtal samt utreda om den svenska lagmodellen för avtalsslut gÄr att till-lÀmpa pÄ sÄdana avtal.Regler om avtals uppkomst pÄ förmögenhetsrÀttens omrÄde, finns att finna i avtalslagen. I motiven till avtalslagen framkommer det att avtal uppkommer genom sammanfallande viljeförklaringar. PÄ senare tid har dock viljeförklaringsbegreppet inom doktrinen pÄ förmögenhetsrÀttens omrÄde utgjort grunden för mÄnga och djupa diskussioner. Vid av-talsslut genom dagens elektroniska medel kan det ibland vara svÄrt att urskilja en vilja, dÄ kommunikationen Àr automatiserad. Detta har inneburit utmaningar för rÀttsordning-en och det har diskuterats huruvida viljeförklaringar Àr och borde vara ett grundrekvisit för att ett avtal ska anses kunna uppkomma.För att utreda huruvida det kan anses föreligga en viljeförklaring vid elektroniska avtal, Àr det av vikt att veta vad lagstiftaren har avsett med begreppet.

Tryggheten och sÀkerheten pÄ Trossö - hur den upplevs och ÄtgÀrdas

Examensarbete undersöker hur tryggheten och sÀkerheten upplevs pÄ Trossö. Efter-som mÀnniskor upplever olika saker i staden pÄ olika sÀtt ska denna upplevelse som mÀnniskor fÄr beaktas av oss planera-re. Arbetet Àr uppdelat i ett antal olika ?kapi-tel?; mina definitioner och viktiga begrepp, planomrÄdet, ÄtgÀrder och arbete mot en tryggare och sÀkrare stad, inventering, en-kÀt och sammanstÀllning, ÄtgÀrder för Trossö och dÀrefter en avslutning. I texten kan man lÀsa om olika faktorer i staden som kan göra att en plats upplevs otrygg och osÀker och hur dessa faktorer kan förbÀttras för att inge en trygghet för en mÀnniska som passerar platsen. I arbetet framstÀlls Àven hur olika stÀder och lÀnder har gjort för att öka tryggheten och sÀker-heten i en stad. En stad bör planeras för alla, alla har lika rÀtt att vistas i ett offentligt rum utan att behöva kÀnna sig utelÀmnade.

It's strength lies in the speed and (surprisingly) it's consistancy. All you need to go off is a way to put Worldgorger into your graveyard (Cabal / Thoughtseize yourself, Entomb) and a reanimate spell (Animate Dead, Necromancy, Dance of the Dead).

Det genomgripande syftet med denna uppsats var att synliggöra ungdomsassistenternas arbete pÄ Lyrans asylboende samt att se vilken relevans olika kunskapsformer har i detta. UtifrÄn frÄ-gestÀllningarna handlade studien om att beskriva ungdomsassistenternas arbete samt att förtyd-liga gemensamma aspekter i arbetet med EkB. Jag utgick ocksÄ frÄn att studera ungdomsassi-stenternas beskrivelser av lyckosamma hjÀlpinsatser samt vilken kunskapsform som assisterar dessa.Empirin i denna studie baseras pÄ mina tidigare erfarenheter av arbetet med ensamkommande flyktingbarn och ungdomar samt resultatet frÄn totalt fyra intervjuer med ungdomsassistenter pÄ Lyrans asylboende för ensamkommande barn och ungdomar. Jag har vid insamlandet av empirin utgÄtt fÄn tre olika kvalitativa metoder vinjett, semi-strukturerad intervju samt en egen utarbetad interaktivt-strukturerad intervjumodell. Jag har förankrat personalens beskrivningar med aktuella forskningsstudier samt analyserat deras arbete utifrÄn de fyra kunskapsformerna episteme, techne, fronesis och tacit knowing.Resultatet synliggjorde delar av personalens praktiska och utförande arbete med EkB och fram-förde viktiga gemensamma teman i detta.

DET ?R SOM EN OFRIVILLIG BERG-OCH-DALBANA V?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid premenstruellt dysforiskt syndrom

Bakgrund Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) drabbar 3-8% av alla menstruerande kvinnor. Syndromet kan orsaka fysiska och psykiska symtom. Exempel p? psykiska symtom ?r hum?rsv?ngningar, ?ngest, nedst?mdhet, sj?lvmordstankar, koncentrationssv?righeter, tr?tthet samt minskat intresse f?r dagliga aktiviteter. Symtomen uppst?r i menstruationscykelns lutealfas, som p?g?r i ungef?r 14 dagar, f?r att avta eller f?rsvinna helt under menstruationscykelns follikelfas. V?lbefinnande anses inom aktivitetsvetenskapen ha starka kopplingar till begreppen aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet, och det finns en stor kunskapslucka om hur PMDS samspelar med dessa begrepp. Syfte Studiens syfte var att utforska hur personer med PMDS upplever v?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid PMDS j?mf?rt med symtomfri period. Metod Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomf?rdes.

Idrott och EG-rÀtt: KonkurrensrÀttsliga aspekter pÄ handel med TV-rÀttigheter till idrottsevenemang

Under de senaste decennierna har idrottens vÀrld genomgÄtt stora förÀndringar. Den"ekonomiska boomen"har inneburit en inflationsartad höjning av biljettpriser, spelarlöner och priser för TV-rÀttigheter. PÄ den hÄrt konkurrensutsatta TV-marknaden Àr idrottsevenemang det sÀrklassigt mest effektiva vapnet i kampen om tittarna. Med den ökade efterfrÄgan pÄ TV- rÀttigheter till idrottsevenemang har priserna skjutit i höjden. Denna utveckling har aktualiserat frÄgor om vissa försÀljningsförfarandens förenlighet med EG-rÀttens konkurrensregler.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->