Sökresultat:
7 Uppsatser om Särbegćvade - Sida 1 av 1
Hur ska det g?? Hen ?r ju 3 ?r yngre. S?rskilt beg?vade elevers och en specialpedagogs upplevelser av acceleration ur ett livsv?rldsfenomenologiskt perspektiv
Den h?r uppsatsen handlar om de elever och studenter som ligger runt de 15 % som ?r ?ver
normalf?rdelningskurvan beg?vningsm?ssig, elever och studenter som jag ben?mner s?rskilt
beg?vade. De ?r elever som har r?tt till specialpedagogisk hj?lp enligt Skollag och styrdokument men inte alltid f?r det. P? grund av detta blir en del av dem vad man kallar hemmasittare.
FYSISK MODELLERING AV IEEE 14-BUS TEST SYSTEM
I denna rapport beskrivs uppfo?randet av en fysisk modell av ett va?xelstro?msystem baserad pa? IEEE 14-bus referensmodell. Projektets resultat, en prototyp monterad pa? en tavla, a?mnar tja?na ett pedagogiskt syfte fo?r att kunna anva?ndas fo?r studiea?ndama?l och har konstruerats efter o?nskema?l fra?n avdelningen Industrial Information and Control Systems (ICS) pa? KTH. Arbetet har framskridit genom att identifiera efterstra?vade modellfunktioner, samt genom att va?lja adekvata komponenter utifra?n bl.a.
Medlaren i fokus : Upplevelsen av att genomföra medling vid brott
Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.
FörutsÀttningen för fortsÀttningen
I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare.
Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.
Motivation och vÀlbefinnande pÄ arbetsplatsen : En studie kring hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattar att de motiverar sin personal och skapar vÀlbefinnande pÄ arbetsplatsen.
Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.
Vad formar en lokal folkhÀlsopolicy? : En kvalitativ studie om policyprocessen i en mellansvensk kommun
Folkha?lsopolitiken skapar fo?rutsa?ttningar fo?r befolkningens ha?lsa. Folkha?lsoinsatserna bo?r vara politiskt fo?rankrade pa? nationell, regional och lokal niva? fo?r att fo?rsta?rka folkha?lsan. Ha?lsopolicytriangeln a?r ett hja?lpmedel fo?r de akto?rer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som anva?nds fo?r att styra och fo?lja upp kommunalt folkha?lsoarbete.
Ledarskapsutbildning ? till vilken nytta? - En studie om chefers försök att tillÀmpa det som förmedlats under en ledarskapsutbildning
Ă
rligen investeras Ätskilliga summor pÄ ledarskapsutbildning. Studier visar dock att den kunskap som utvecklas under utbildningen i begrÀnsad utstrÀckning tillÀmpas i arbetskontex- ten. För att kunna dra nytta av de satsningar som görs pÄ ledarskapsutbildningar, mÄste det inom organisationer bli högsta prioritet att skapa goda förutsÀttningar för medarbetare att anvÀnda sig av de kunskaper som utbildningen syftat till att lÀra ut. Kontextuella faktorer har visat sig vara av avgörande betydelse för individens möjligheter att anvÀnda sig av det som förmedlats under en utbildning.Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en organisation kan skapa förutsÀttningar för chefer att anvÀnda det som förmedlats under en ledarskapsutbildning i sitt dagliga arbete, samt ge fördjupad kunskap om vilka hinder och möjligheter chefer upplever i sina försök att tillÀmpa det som lÀrts in under en genomgÄngen ledarskapsutbildning. Forskningsproblemati- ken har studerats med utgÄngspunkt i en organisation som vid tidpunkten för genomförandet av studien stod inför utmaningen att lyckas implementera de operativa chefernas nyförvÀr- vade kunskaper frÄn en genomförd ledarskapsutbildning, i verksamheten.