Syfte och frågeställningUppsatsens syfte är att utifrån ett organisationskonsultperspektiv undersöka konflikthanteringsprocessen för två fallbeskrivningar. Uppsatsen besvarar vilka steg organisationskonsulternas konflikthanteringsprocess består av och vad de respektive stegen innehåller. Metod och teoretiskt perspektiv Uppsatsens metod bygger på kvalitativa intervjuer där respektive organisationskonsult presenterar hur han/hon väljer att hantera de beskrivna konflikterna. Konsulternas svar analyseras sedan utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. ResultatOrganisationskonsulternas övergripande uppdrag beskrivs som att förflytta de konfliktinblandade från ett nuläge till önskeläge. Fem stycken övergripande processteg identifieras.  Stegen är generella för studien då de är gemensamma oavsett informant och oavsett fallbeskrivning. Det första steget benämns definiera uppdrag och inbegriper att konsulten skapar sig en övergripande bild av konflikten och organisationen samt enas med uppdragsgivaren om uppdragets syfte och mål. Andra steget benämns definiera relation och handlar om att konsulten säkerställer en förståelse hos de inblandade om hur han/hon tänker arbeta och vad detta innebär för de inblandade i konflikthanteringen.

Syftet med studien har varit att undersöka samverkan mellan fältsekreterare, polis och socialsekreterare samt vilken funktion fältsekreterarna fyller för polis och socialsekreterare i deras ungdomsinriktade arbete. Uppsatsen har sin utgångspunkt i projektet Lokal operativ samverkan i stadsdelarna Gottsunda/Valsätra i Uppsala. Studien rör sig inom det komplexa område som samverkan innebär. Skapar fältsekreterarna nya förutsättningar för hur yrkesgrupperna tillsammans kan arbeta mot ett gemensamt mål? Tidigare forskning har visat att samverkan mellan socialtjänst och polis är beroende av en gemensam problemdefinition och samsyn.

Uppsatsens syfte har varit att, ur ett systemperspektiv, kartlägga dels vilka problem som funnits inomavhjälpande underhåll för amfibiebåtsystemet fram till idag, dels att kartlägga vilka framtida möjligheter som finnsför att förbättra detsamma. Två frågor har besvarats i uppsatsen: Vilka problem finns inom avhjälpande underhållför amfibiebåtsystemet fram till idag? Vilka framtida möjligheter finns för att förbättra det avhjälpande underhålletför amfibiebåtsystemet?Frågeställningarna har besvarats med hjälp av Systemteori och metoden kvalitativ fallstudie. Tekniken somanvänds för att samla in det empiriska materialet har varit intervjuer i form av frågeundersökning.Uppsatsens svar på den första frågan kan sammanfattas till:Det har varit problem i och med att det inte genomförts någon underhållsberedning. Detta har fått till följd att detär brister i uppläggningen av verktyg och reservmateriel på olika resursnivåer samt brister i utbildning av tekniker.Vidare är det brister i samband och informationsflöde.

Kulturhistoriska platser har allt mer börjat benämnas som kulturmiljöer, vilket är hela områden som har påverkats av människan på ett eller annat sätt. I dessa områden fanns andra värderingar än endast det kulturhistoriska, oftast formulerade som hållbarhet och utveckling. Båda dessa begrepp är grundpelare i uppsatsens teoretiska utgångspunkt, resiliensteorin. Resiliensteorin är en förgrening till Systemteori, i vilken samhället ses som en helhet. Enligt resiliensteorin är samhället likt ett socio-ekologiskt system uppbyggt av flera variabler i samhället, dessa variabler är; sociala, politiska, miljömässiga och ekonomiska.

Kulturhistoriska platser har allt mer börjat benämnas som kulturmiljöer, vilket är hela områden som har påverkats av människan på ett eller annat sätt. I dessa områden fanns andra värderingar än endast det kulturhistoriska, oftast formulerade som hållbarhet och utveckling. Båda dessa begrepp är grundpelare i uppsatsens teoretiska utgångspunkt, resiliensteorin. Resiliensteorin är en förgrening till Systemteori, i vilken samhället ses som en helhet. Enligt resiliensteorin är samhället likt ett socio-ekologiskt system uppbyggt av flera variabler i samhället, dessa variabler är; sociala, politiska, miljömässiga och ekonomiska.

Bakgrund: Allt fler svårt sjuka patienter får vård i hemmet. Områdesansvarig distriktssköterska i kommunal hemsjukvård ansvarar ensam för både omvårdnad och medicinska insatser kring patienten. En hög arbetsbelastning ökar risken för att göra fel när distriktssköterskan har ansvar för många patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas upplevelser av arbete inom kommunal hemsjukvård med omvårdnadsansvar för patienter i ordinärt boende. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien.

The background to this report is the author?s ambition to understand individuals? work situation, how it?s formed in interaction between the individual and factors in the work-setting. Such an ambition is well in line with the concept of Human-Technology-Organization (HTO), a cross-scientific approach that puts a system-oriented perspective on how human, technolog-ical and organizational factors interact within work systems.The aim of this report was to explore managers? work-situation and generate an understanding of it from an HTO-perspective by using an organizational model as a framework for an interview guide and to analyze the work situation from an HTO-perspective following the ques-tions at issue:1. How does the managers experience their work situation?2.

Pedagogiskt ledarskap leder till utveckling. Detta antagande ligger som grund för denna studie som fokuserar på rektorers pedagogiska ledarskap i relation med medarbetare. Många lärare upplever arbetsbördan för stor och så även rektorer. Detta visar på en organisation som inte mår riktigt bra. För att skapa utveckling som leder till att fler stannar i organisationen behöver skolutveckling ske utifrån kärnverksamheten, undervisningen.

Syftet med denna studie var att belysa ADHD-diagnostiserade elevers skolsituation utifrån deras eget och föräldrarnas perspektiv. Syftet besvarades genom att undersöka hur några elever/tidigare elever med diagnosen ADHD och deras föräldrar upplevde skolsituationen, hur elever/tidigare elever och deras föräldrar ansåg att eleverna blev bemötta i skolan och om de ansåg att eleverna fick det stöd de behövde för att lyckas i skolan. I studien användes en kvalitativ undersökningsmetod utifrån ett systemteoretiskt perspektiv, där man ser på samspel mellan elev, skola, pedagoger och föräldrar. Systemteori kan vara till hjälp för att förstå det som händer runt omkring en elev och hur det hela hänger ihop. Om man kan förstå och förklara det som händer, så kan man lättare föreslå förbättringar.

I januari 2007 släpptes Windows Vista i Sverige. Huvudsyftet med denna rapport var att identifiera de nya funktionerna i Windows Vista och med hjälp av lämpligt ramverk analysera hur dessa funktioner påverkar användaren i sitt vardagliga bruk med datorn. Studien inleddes med att vi identifierade Windows Vistas nya funktioner och gränssnitt genom en litteraturstudie från Microsoft och genom eget arbete med Vista installerat på våra datorer. Sedan gjordes ett urval av funktioner som vi ansåg representera det nya gränssnittet i Vista. Efter litteraturgranskningen av Vista införskaffades relevanta teorier och modeller som kunde appliceras för att mäta användbarheten av Vistas nya funktioner.

Kulturhistoriska platser har allt mer börjat benämnas som kulturmiljöer, vilket är hela områden som har påverkats av människan på ett eller annat sätt. I dessa områden fanns andra värderingar än endast det kulturhistoriska, oftast formulerade som hållbarhet och utveckling. Båda dessa begrepp är grundpelare i uppsatsens teoretiska utgångspunkt, resiliensteorin. Resiliensteorin är en förgrening till Systemteori, i vilken samhället ses som en helhet. Enligt resiliensteorin är samhället likt ett socio-ekologiskt system uppbyggt av flera variabler i samhället, dessa variabler är; sociala, politiska, miljömässiga och ekonomiska.

I arbetet undersöks hur kunskap om systemtänkande och ekosystemtjänster kan användas vid utformning av ett produktionslandskap ansluten till fjärrvärme i området Elleholm i Karlshamns kommun. Anledningen till arbetets fokus är slutsatser om utbyggnad av resurshushållande växthussystem i Elleholm som drogs under masterkursen Energy Landscapes, våren 2014. Målet med examensarbetet har varit att bidra med djupare analys av växthusutbyggnad utifrån teori och att med en landskapsarkitektonisk vinkling rekommendera placering och utformning av utbyggnad inom ett avgränsat projektområde. Systemtänkande och ekosystemtjänster undersöktes först teoretiskt i en litteraturstudie och applicerades sedan praktiskt i en fallstudie. Litteraturstudien visar att systemtänkande baseras i en vetenskaplig teori, Systemteori, som influerat flertalet discipliner och även påverkat teori inom landskapsarkitektur. Landskapet kan ses som ett komplext och öppet system med flera subsystem och systemnivåer. Begreppet ekosystemtjänster (ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande) har i sin tur uppkommit för att försöka påverka och styra samhällsplanering mot beslut som möjliggör ekosystem att fortsätta ?ge? människan ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster kan ses som komponenter i ett landskapssystem. I fallstudien applicerades teori kring landskapssystemets nivåer och ekosystemtjänster för att få kunskap om system inom projektområdet i Elleholm.

BakgrundI Sverige bor 72 % av barnen med sina båda biologiska föräldrar. I min hemkommun bor 78% av barnen med sina båda biologiska föräldrar. I mitt arbete som föräldrarådgivare träffar jag dock påfallande ofta föräldrar som är frånskilda. Det visade sig att en majoritet av de föräldrar Föräldrarådgivningen träffar är frånskilda. Men, hur ser det ut inom andra socionomers arbetsområden? Jag började också undra över denna omvändning av statistiken.

Vårt syfte med denna uppsats är att skapa en förståelse och kunskap om ofrivillig barnlöshet. Cirka nio procent av alla par i fertil ålder beräknas vara ofrivilligt barnlösa men eftersom ofrivillig barnlöshet är ett ämne som på många sätt anses vara tabubelagt att prata om, tror vi att de psykiska och sociala aspekterna av ofrivillig barnlöshet inte har fått den uppmärksamhet de förtjänar i samhället. Vi tror även att det av den anledningen saknas professionell kunskap om hur ofrivilligt barnlösa uppfattar sin situation, vilket betyder att det behövs kunskap hos professionella om hur de skall kunna erbjuda den hjälp och det stöd som faktiskt behövs. I vår studie avser vi att undersöka hur par som har varit ofrivilligt barnlösa berättar om sina erfarenheter. Vårt syfte är även att undersöka hur deras psykiska hälsa har påverkats och hur deras sociala stöd har påverkat deras situation under fertilitetsbehandlingen och adoptionsprocessen samt hur de har hanterat situationen.

Framgång framstår i många sammanhang att involvera vinst och lönsamhet. Utgår lönsamhet ur resonemanget kring begreppet vilka värden kvarstår då? Det här är en studie av ideella humanitära organisationer. Det centrala i studien är att visa hur dessa organisationer definierar framgång, vilka målsättningar de har samt vilken maktstruktur som existerar. Studien har genomförts med ett subjektivistiskt perspektiv och idealistisk verklighetsuppfattning följt av en rationell kunskapsuppfattning.