Utredning har utförts hos Smurfit Kappa Kraftliner - Systemteknik i Piteå för att närmare undersöka prestandan hos det styrsystem, AC800F från ABB, de idag använder. Tester av minnesutrymmet och processorlasten hos AC800F har utförts för att ge större trygghet hos processingenjören genom bättre kännedom om prestanda och beteende hos systemet. En sammanställning har skapats som innefattar minnes- och processorbelastnings data hos de mest använda funktionerna. Jämförelsen mellan det inbyggda optimeringsverktyget, Selftune och det inköpta verktyget DUR visade större skillnad än väntat. I tabell 5 och 6 jämförs de båda verktygen använda på samma system och med samma mätvärden.

Vi lever i ett samhälle som genomgår stora förändringar på alla områden. Begreppet 24-timmarsmyndighet eller e-government är något som flera statsförvaltningar i världen liksom i Sverige redan har börjat arbeta mot. Den grundläggande idén med 24-timmarsmyndighet är att myndigheten ska vara i medborgarens tjänst, det vill säga erbjuda en bra service till medborgarna, öppenhet och insyn i sin verksamhet. Tillgängligheten är en av principerna för bra service. Migrationsverket är en av myndigheterna i den svenska förvaltningen som har börjat arbeta mot det idealet.

An information system is something that evolves over time to enhance the company that is using it. The technology for building an information system is also evolving. New methods and new programming languages make system development easier. As new technology breaks ground and the demands of a company?s information system grow, the company will sooner or later get to a point where a change in the base of the system is necessary.

Detta är en B-uppsats inom datasäkerhet och datajuridik. Uppsatsen består av först en litteraturstudie. Där tar vi upp vilka hot som finns mot information som hanteras med hjälp av datorer. Med hjälp av olika säkerhetsverktyg ökar man skyddet mot hoten. Vi beskriver de vanligaste verktygen som företag och även privatpersoner använder sig av.

Den här rapporten behandlar frågeställningen om hur man kan anpassa systemutvecklingav ett informationssystem enligt livscykelmodellen till att inkludera användbarhetstester. Frågeställningen grundar sig i att god användbarhet inte är ett explicit uttryckt mål i Andersens beskrivning av livscykelmodellen. För att besvara frågeställningen har vi utvecklat och testat ett bokningssystem åt en mindre verksamhet. Utvecklingsarbetet har bedrivits enligt en egen anpassning av livscykelmodellen. Testerna har utförts enligt metoden cooperativ evaluation.

Denna rapport beskriver ett examensarbete inom Programmet för Användarinriktad Systemutveckling vid Linköpings universitet, Campus Norrköping. Resultatet är en databasapplikation som är utvecklad specifikt för C.N.S. Systems AB i Linköping. I uppgiften ingår analys, utformning, realisering, implementering, dokumentation samt i viss mån även förvaltning och drift. Utvecklingsarbetet har skett i nära samarbete med företaget som har tillhandhållit arbetsplatser och datorutrustning.

Då man arbetar objektorienterat inom systemutvecklingen sägs det att återanvändning är en av fördelarna med detta arbetssätt. Mitt syfte i denna uppsats var att undersöka hur systemutvecklingsföretag som arbetar objektorienterat ser på fenomenet objektorientering och återanvändning. Studien skall även ge svar på hur de arbetar med återanvändning och vad de återanvänder, eller vad som ligger bakom då de inte arbetar mer för återanvändning. För att besvara mina frågeställningar har jag intervjuat sju informanter på sju olika företag. Jag har haft ett hermeneutiskt förhållningssätt i min studie, vid intervjuerna har jag använt mig av en kvalitativ ansats och vid analysen har jag använt mig analytisk induktion.

Vi har i vår studie tittat på dynamisk webbprogrammering med fokus på Microsofts senaste teknik ASP.NET. Studien syftar till att ta reda på varför systemutvecklande organisationer infört ASP.NET, vilka förväntningar de har på tekniken och vilka utvecklingsverktyg som används. Vi har arbetat enligt ett hermeneutiskt synsätt för att få kvalitativ förståelse och ett helhetsperspektiv. Vi har valt semistrukturerade intervjuer för datainsamling och för analysen har vi valt en anpassad variant av Grundad teori. Vårt resultat visar att några av anledningarna till införandet av ASP.NET hos organisationerna i studien beror dels på att de vill ligga långt fram i användandet av nya tekniker, dels upplever de att krav ställs på dem att de ska tillhandahålla och behärska de senaste utvecklingsteknologierna.

Denna fallstudie avser att undersöka vilka behov användarna vid Kriminalvårdsverket har av att få de hjälpfunktioner som finns i verksamhetens applikationer samlade till en och samma plats. Definitioner om hur applikationer skall vara utformade för att uppnå god användbarhet förklaras, för att senare länkas ihop med det resultat som inkommit genom en utförd enkätundersökning av användarna i verksamheten. Resultatet av enkätundersökningen tillsammans med egna och andras teorier diskuteras i slutet av uppsatsen. Det visar sig att det centrala problem som finns i verksamheten inte är direkt knutet till att man samlar användarhjälpen på en och samma plats, utan verksamheten lider av stora organisatoriska problem såsom bristande utbildning i de olika programmiljöerna, skiftande kompetens och ovilja hos användarna att utnyttja de olika applikationerna som finns i verksamheten. I uppsatsen föreslås en rad konkreta punkter att tänka på, innan arbetet med att samla användarhjälp på en och samma plats kan påbörjas.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka framgångsfaktorer vid införandet av ERP-system i olika företag. Både kundernas och leverantörens syn på framgångsfaktorer vid införandet har klargjorts. Min empiriska undersökning har utförts på fem olika företag och jag har intervjuat totalt fem personer som samtliga haft mycket centrala roller vid ERP-införandena. Vid intervjuerna har jag använt mig av kvalitativ ansats där informanterna har fått berätta relativt fritt om vad de uppfattat kunna påverka framgången med införandet av ERP-systemen. Jag analyserade det insamlade materialet med hjälp av empirinär kvalitativ bearbetning, i form av innehållsanalys.

Forskningen om artificiella immunsystem försöker använda människans immunförsvar som modell för hur ett datorsystem på egen hand skall kunna försvara sig mot okänt inkräktande, till skillnad från traditionella antiviruslösningar som bygger på manuell detektion av nya virus. Denna uppsats hävdar att människans immunförsvar inte är någon relevant modell för ett artificiellt immunsystem som tillgodoser användarnas behov av säkrare datorsystem, eftersom det finns skillnader i hur datorsystem och människor principiellt fungerar.Ett antal hypoteser ställs upp som beläggs med data från den immunologiska forskningen, Microsofts säkerhetsbulletiner, samt virusbeskrivningar från antivirusföretaget Sophos. Hypoteserna kopplas ihop i en slutledningskedja som visar att de hypoteser som relaterar till datorsystem, inte är förenliga med de hypoteser som relaterar till människans immunförsvar, om det artificiella immunsystemet skall tillgodose användarnas behov av säkrare datorsystem. Forskningen om artificiella immunsystem diskuteras, där de principer och antaganden som de olika lösningarna bygger på monteras ned genom att implicita inkonsistenser görs explicita. Uppsatsen avslutas med en belysning av varför hypoteserna egentligen går att belägga, där grundbulten är att människans immunförsvar skyddar behovet hos sin värd, den mänskliga individen, till skillnad från det artificiella immunsystemet, som inte är tänkt att skydda behovet hos sin värd, själva datorsystemet, utan snarare behovet hos användaren av datorsystemet..

Användningen av elektroniska kommunikationsmedel ökar ständigt och många organisationer byggersin verksamhet på ett starkt informationsberoende. Verksamheterna har blivit allt mer informationsbaserade och informationsteknologin är en oumbärlig del för organisationers infrastrukturer. Därför är utgångspunkten för denna studie att utveckla ny kunskap om hur individer uppfattar effektiv kommunikation i en IT-intensiv organisation. Arbetet undersöker även aspekter som medverkar eller motverkar den upplevda effektiviteten vid användandet av e-post i IT-intensiva organisationer och hur e-post kombineras med andra kommunikationsverktyg för att uppnå önskad effektivitet. Den empiriska grunden till studien är en organisation, där tio kvalitativa intervjuer gjorts.

Two ecological models of nitrogen processes in treatment wetlands have been evaluated and compared. These models have been implemented, simulated, and visualized in the Modelica language. The differences and similarities between the Modelica modeling environment used in this thesis and other environments or tools for ecological modeling have been evaluated. The modeling tools evaluated are PowerSim, Simile, Stella, the MathModelica Model Editor, and WEST. The evaluation and the analysis have been performed using McCall?s factors for software quality (McCall et al, 1977), a correlation analysis and the Constant Comparative Method (Glaser&Strauss, 1999).

Kunskapsöverföring är en nödvändig förutsättning för att säkerställa organisationers existens och framåtskridande. Utgångspunkt för denna uppsats är förstudiens roll i mjukvaruprojekt och dess betydelse för den fortsatta systemutvecklingsprocessen. Fokus liggerpå kunskap som genereras under förstudien, samt hur och i vilken omfattning kunskapen förs vidare till analysfasen i systemutvecklingsprocessen. Resultatet visar att förstudien utgör ett viktigt beslutsunderlag och är en nödvändig förutsättning för att gå vidare i systemutvecklingsprocessen. Kunskapsöverföring genom dokumentation och via muntliga föredragningar är otillräcklig, eftersom det finns ett ?filter? som innebär att erfarenhetsbaserad kunskap inte överförs mellan förstudie och analys via dokument eller via muntliga föredragningar.

Användbarhet är en term som används för att bedöma kvaliteten hos ett gränssnitt. God användbarhet är viktig då den ger en ökad produktivitet och andra affärsfördelar i form av färre misstag och bättre kvalitet på slutprodukten. Användbarhet är en viktig designprincip men är en svår egenskap att uppfylla hos applikationer. Studien behandlar användbarhet ur olika perspektiv, dels det teoretiska genom litteraturgenomgång, dels det praktiska genom intervjuer och observationer. Syftet var att förklara vad användbarhet är, hur det bedöms och vad man kan göra för att bygga in egenskapen i applikationer man utvecklar.