Sök:

Sökresultat:

2765 Uppsatser om Systeminnehćll och kvalitet - Sida 13 av 185

Offensiv kvalitetsutveckling: en fallstudie av ett
kvalitetscertifierat företag

Kvalitet och kvalitetsfrÄgor har fÄtt en allt större strategisk roll i dagens företagande, vilket ocksÄ lett till nya sÀtt att styra och planera verksamheten. Ordet kvalitet Àr idag ett vanligt och ofta anvÀnt begrepp som anvÀnds i ett flertal olika sammanhang. SjÀlva innebörden av ordet varierar lika ofta som det sÀgs, och det kan dÀrför tolkas av mottagaren pÄ mÄnga olika sÀtt beroende av situation, erfarenhet och förförstÄelse. KvalitetstÀnkandet har funnits med oss lÀnge och de som först insÄg vikten av kvalitetens strategiska roll dÀr kunderna sattes i centrum var japanerna. Kvalitet inom varuproducerande företag var först men nu har Àven de tjÀnsteproducerande företagen börjat jobba aktivt med offensiv kvalitetsutveckling.

Kombiuppdrag - vara eller icke vara

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera och analysera huruvida de frÄn 2007 nya bestÀmmelserna om byrÄjÀv uppnÄr sitt syfte, genom att undersöka dess pÄverkan pÄ revisorns oberoende med avseende pÄ kvalitet, tilltro och överensstÀmmelse. Uppsatsen Àr av induktiv karaktÀr med ett deskriptivt syfte. En kvalitativ metod valdes som forskningsstrategi för att samla in information. Vidare anvÀndes semistrukturerade intervjuer för datainsamlingen. Uppsatsens teoretiska referensram baseras pÄ Àmnesspecifika begrepp samt den internationella och svenska oberoenderegleringen.

Kvalitetsutveckling i högre utbildning: En studie av nÄgra svenska lÀrosÀtens kvalitetsarbete

Den högre utbildningen i Sverige Àr viktigt för sÄvÀl individen och samhÀllet. Individen möjliggörs ett attraktivare yrkesliv och förstÄelse för samhÀllet medan samhÀllet vinner pÄ att utbildat folk skapar vÀrde för hela samhÀllet. Det blir ocksÄ viktigare för enskilda lÀrosÀten att kunna uppvisa kvalitet i utbildningen dÄ kraven frÄn skattebetalare och de minskade Ärskullarna innebÀr en intensivare konkurrenssituation. Detta tyder pÄ hur viktigt det Àr för det enskilda lÀrosÀtet att kunna uppvisa kvalitet i sin utbildning. Tidigare lÄg detta ansvar till största delen pÄ högskoleverket men sedan den 1:a januari 2011 ligger ansvaret pÄ lÀrosÀtena sjÀlva.

Interaktion, reflektion och upplevelse : En studie av vad god kvalitet inom interaktiv konst innebÀr enligt konstnÀrer verksamma i Estland

Interaktiv konst Àr ett samlingsbegrepp för konstverk som Àr datorbaserade och dÀr en interaktion Àger rum mellan systemet och dess anvÀndare. OmrÄdet har beröringspunkter med interaktionsdesign bland annat betrÀffande utformandet av grÀnssnitt. Inom interaktionsdesign finns formulerade kvalitetskriterier, men motsvarande saknas inom interaktiv konst. SÄdana kriterier kan pÄ sikt leda till att utbildning och arbetsmetoder utvecklas och förbÀttras. Syftet med denna studie var att undersöka vad som kÀnnetecknar god kvalitet inom interaktiv konst enligt konstnÀrer verksamma i Estland.

Sportbutik

I vÄrat arbete har vi utformat en affÀrsplan för vÄr affÀrsidé. Tanken Àr att utarbeta en ny potentiell sportbutik i BorÄs stad dÀr vi kan erbjuder den aktiva borÄsaren det senaste modet inom sport & trÀningsklÀder av högsta kvalitet. VÄrat företag ska svara för BorÄs bÀsta mode för ett aktivt liv. De frÄgor om vi har tagit stÀllning till och dÀrefter arbetat utifrÄn Àr: Hur ser marknaden ut? Vilka konkurrenter finns det pÄ marknaden? Finns det nÄgon marknad för vÄr affÀrsidé.

Är GRI:s riktlinjer en förutsĂ€ttning för en bra hĂ„llbarhetsredovisning?

Inledning: De senaste Ären har det blivit allt viktigare för företagen att ta mer ansvar och att vara mer genomsynliga för alla intressenter. För att vara mer transparent kan företagen upprÀtta en speciell hÄllbarhetsredovisning som bestÄr av tre delar; miljö, socialt ansvar samt finansiell rapportering. De flesta av de stora och mest vÀlkÀnda företagen i Sverige har pÄbörjat nÄgon form av hÄllbarhetsarbete. Det vanligaste ramverket med riktlinjer Àr i idag GRI (Global Reporting Initiative).Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om hÄllbarhetsredovisningar upprÀttade av företag som Àr anslutna till GRI Àr av bÀttre kvalitet Àn andra hÄllbarhetsredovisningar som Àr upprÀttade av företag som inte Àr anslutna till GRI, samt hur vÀl riktlinjerna följs av de anslutna företagen.Metod: I den hÀr studien anvÀnds en kvantitativ metod för att fÄ en bred studie dÀr generella samband kan hittas. Den data som anvÀnds Àr sekundÀrdata i form av Ärsredovisningar och hÄllbarhetsredovisningar.

Kravhantering : Kvalitet vid kravspecifikationer

"Kravhantering - Kvalitet vid kravspecifikation" Àr titeln pÄ detta arbete som lÀgger tyngden pÄ processen kravinsamling vid utveckling av informationssystem. Rapporten ger en slutsats av en undersökning som har genomförts med hjÀlp en av litteraturstudie och ett antal intervjuer. Rapporten Àr författad under perioden januari till juni Är 1997 av Marie Ryberg och Àr baserad pÄ författarens erfarenheter, litteraturstudie och intervjuer. Syftet med rapporten Àr att motivera behovet av kvalitet vid kravinsamling och att klargöra begrepp, problem och metoder inom kravinsamling. Denna rapport riktar sig till personer inom systemutvecklingsbranschen.Rapporten ger ett inledande kapitel med historia och utveckling inom systemutveckling.

Promotionstrategier och varumÀrkeskapital: en jÀmförande studie av EMV och LMV

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hur dagligvaruhandelns ÄterförsÀljare och leverantörer anvÀnder sig av annonsering för att bygga varumÀrkeskapital och jÀmföra dem. Detta syfte uppnÄs genom att besvara de frÄgestÀllningar vi presenterat under frÄgestÀllningar. Uppsatsens metod Àr av kvalitativ natur och genom nio personliga intervjuer med ÄterförsÀljare och leverantör inom den svenska dagligvaruhandeln beskriver vi hur varumÀrkeskapital byggs upp. Perspektivet Àr företagens och vi försöker hÄlla en jÀmvikt dÀr konkurrenssituationen exemplifieras av lika mÄnga etablerade EMV som LMV. UtifrÄn framtagen analysmodell har vi anvÀnt fem begrepp för att beskriva varumÀrkeskapital: mÀrkeskÀnnedom, mÀrkes-associationer, upplevd kvalitet, mÀrkeslojalitet och image.

Upplevd kvalitet i kundservice : En kvalitativ undersökning pÄ en prisfokuserad marknad

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att skapa djupare förstÄelse för kvalitetsbegreppet i en tjÀnsteleverantörs kundservice. Uppsatsen utreder Àven hur kvalitetsbegreppet skiljer sig Ät beroende pÄ varför kunden kontaktar kundservice. PÄ grund av tjÀnsters abstrakta natur blir kvalitet i dessa sammanhang svÄrt att definiera. NÀr tjÀnsten dessutom Àr av homogen karaktÀr, som exempelvis för en elleverantör, hamnar fokus ofta pÄ pris. Detta kan bero pÄ att det Àr det enklaste sÀttet att differentiera sig frÄn konkurrenters erbjudande, speciellt nÀr kvalitetsbegreppet Àr abstrakt.

Design och implementation av webbenkÀter : kvalitet, svarsfrekvens och underhÄll

En webbapplikation för analys och administration av webbenkÀter har designats och implementerats. Dess syfte Àr att maximera svarskvalitet och svarsfrekvens samt att vara underhÄllbar. Uppdragsgivaren Ericsson Linköping har utfÀrdat kravspecifikationen för applikationen. HÀnsyn har tagits till aspekterna webbenkÀtdesign och under-hÄllbarhet av mjukvara. UnderhÄllbarhetsmodeller för mjukvara med tillhörande metriker, samt designmodeller och rekommendationer för webbenkÀter har studerats.

Konsumenters kvalitetsupplevelser avseende produkter i dagligvaruhandeln

I fokus för vÄr studie stod konsumenters kvalitetsupplevelser avseende produkter i dagligvaruhandeln och dÄ specifikt konsumentegenskaper samt konsumenters upplevelser och anvÀndning av yttre signaler. I vÄrt arbete utgick vi frÄn huvudfrÄgestÀllningarna: ?Hur pÄverkar egenskaper hos konsumenten dennes upplevelse och anvÀndning av yttre kvalitets-signaler?? och ?Hur anvÀnder konsumenten dessa kvalitetssignaler i ett kvalitetsskapande samman-hang?? VÄr delfrÄgestÀllning löd: ?Skiljer sig konsumentens upplevelse av kvalitet Ät nÀr det gÀller egna mÀrkesvaror gentemot dennes upplevelse av kvalitet hos övriga varumÀrken?? VÄrt syfte med studien var att studera konsumenters upplevelser av kvalitet utifrÄn ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt, vilket vi ansÄg gav en ökad förstÄelse av de faktorer som medverkar till att forma konsumenters kvalitetsupplevelser. Vi avsÄg ocksÄ skapa en mer integrerad bild av kvalitetsupplevelsen. Detta genom att vi tog hÀnsyn sÄvÀl till egenskaper hos konsumenten som till situationsbundna faktorer.

Det Goda Samtalet- En utvÀrdering av de ekologiska hÄllbarhetskraven

Det Goda Samtalet Àr en ny form av samhÀllsplanering dÀr tretton olika byggherrar i samarbete med Malmö Stad har kommit överens om de hÄllbarhetskrav som ska gÀlla under exploateringen av omrÄdet Flagghusen i VÀstra Hamnen, Malmö. MÄlet med detta examensarbete har varit att undersöka om Det Goda Samtalet sÄ hÀr lÄngt har varit lyckat med avseende pÄ de ekologiska hÄllbarhetsaspekterna och i jÀmförelse med andra byggprojekt. För att fÄ fram den information som har behövts genomförde vi intervjuer med de inblandade byggherrarna samt sex referensobjekt. I arbetet har vi valt att fokusera pÄ följande fyra hÄllbarhetsaspekter: energieffektivisering, materialval, biologisk kvalitet och fuktsÀkert byggande. Hur lyckat varje delomrÄde hittills har varit Àr varierande. De mest lyckade omrÄdena Àr energieffektivisering och biologisk kvalitet som uppvisar mycket bÀttre resultat Àn referensobjekten. Vad gÀller fuktsÀkert byggande har inga större skillnader iakttagits mellan byggherrar och referensobjekt. Materialval Àr den hÄllbarhetsaspekt inom Det Goda Samtalet som vi anser vara minst lyckad. Slutsatsen visar att Det Goda Samtalet inte i alla avseenden har blivit sÄ som de inblandade hade tÀnkt sig frÄn början. Trots detta var det ÀndÄ ett mycket bra initiativ frÄn kommunens sida, att tillÀmpa Det Goda Samtalet, dÄ inblandade parter uppger sig vara positiva till projektet..

Datoriserat beslutsstöd vid mÀtning av dornprofil

Behovet att mÀta kvalitet hos olika produkter ledde till framstÀllningen av ett antal mÀtningsmetoder. Redan vid olika stadier av tillverkning kan man avgöra om produkten motsvarar en viss förutbestÀmd standard. Den hÀr rapporten kommer att undersöka vilka eventuella problem mÀtning av kvalitet med laser har i industrimiljö. En konceptuell modell över hur mÀtning av dornprofiler kan genomföras kommer att presenteras med fokus pÄ att vÀga tidsÄtgÄng mot exakthet för att skapa en balans som Àr acceptabel för företagets krav. En beslutsfattande algoritm kommer Àven att presenteras dÀr ett avgörande ska ske om mÀtresultaten Àr rimliga eller beror pÄ fel i mÀtutrustningen.

Arbetsprocessen kring identifiering och lokalisering av kvalitetsbristkostnadsuppgifter : en fallstudie

Kostnader för bristande kvalitet kan kontrolleras i företagen med mÀtningar för att fÄ indikationer pÄ om nÄgot behöver ÄtgÀrdas eller förbÀttras för att minska kvalitetsbristkostnaderna och i sÄ fall vad. För att genomföra mÀtningar av dessa kostnader krÀvs information om de olika parametrar som orsakar att kvalitetsbristkostnader uppstÄr. Syftet med denna undersökning var att ta fram en arbetsprocess för att kartlÀgga information för mÀtning av interna kvalitetsbristkostnader i ett tillverkande företag. Undersökningen har genomförts som en fallstudie pÄ ett företag med hjÀlp av dokumentanalyser och intervjuer. Arbetet resulterade i en arbetsprocess som togs fram utifrÄn den genomförda undersökningen och som Àr tÀnkt att underlÀtta för företag i deras arbete med uppstartning av kvalitetsbristkostnadsmÀtningar.

BerÀkningsmodellen BME och dess koppling till kvalitet och produktivitet

Detta examensarbete Àr skrivet vid produktionsteknikavdelningen, pÄ uppdrag av Volvo Personvagnar AB i Torslanda, Göteborg. Produktionsteknikavdelningen utför bland annat balansering i slutmonteringen. Slutmonteringen Àr det sista steget innan en bil Àr fÀrdig att levereras till kund. Volvo Personvagnar har tagit fram ett verktyg BME (BerÀkningsModell Ergonomi) för att kunna bedöma operatörens arbetsmiljö, speciellt den belastningsergonomiska arbetssituationen. Syftet med examensarbetet Àr att utvÀrdera hur verktyget BME gÄr att koppla till utfallet i produktivitet och kvalitet i slutmonteringen i fabriken i Torslanda.Resultatet visar att det finns en koppling mellan arbetsmoment som bedöms som belastningstunga och antalet rapporterade fel.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->