Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger ser på kvalitetsarbete samt ta reda på hur de går tillväga för att kvalitetsutveckla sin verksamhet. Vi vill även undersöka vilka förutsättningar fritidspedagogerna har för att kvalitetsutveckla sin verksamhet.Våra frågeställningar är följande:- Hur ser fritidspedagogerna på kvalitetsarbete?- Hur kvalitetsutvecklar fritidspedagogerna fritidsverksamheten?- Finns det likheter i fritidspedagogernas tillvägagångssätt i kvalitetsarbetet på olika skolor?- Hur ser fritidspedagogerna på sina förutsättningar för kvalitetsarbete?För att få svar på syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod och intervjuer med fem fritidspedagoger.Resultatet visar att fritidspedagogerna tycker att det är viktigt att utvärdera sin verksamhet och sitt arbete. Fritidspedagogerna anser att kvalitet inte kan mätas fullt ut eftersom kvalitet har med upplevelser och värderingar att göra. De ser också många svårigheter med kvalitetsarbete, bland annat att mäta och utvärdera en del mål.

När Lpfö (1998) reviderades 2010 tillkom ett nytt kapitel och det systematiska kvalitetsarbetet blev en del av alla förskolors arbete i Sverige, där Lpfö (1998 rev. 2011) pekar på att det är något som ska ske kontinuerligt. Detta arbete är det förskollärarna samt förskolechefen som har ansvar för att det genomförs. Studiens syfte är därför att se vilka uppfattningar som förskollärare och förskolechefer har samt vilka arbetssätt de använder sig av i utförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: Vilken uppfattning har förskollärarna respektive förskolecheferna kring kvalitet och Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan? Vad kännetecknar de arbetssätt som de olika förskolorna använder sig av i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser samspelet och ledarskapet ut kring det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskollärare och förskolechefen i verksamheten? Studien utgår från en kvalitativ metod där förskollärare och förskolechefer intervjuas med öppna frågor för att få fram personliga åsikter och tankar.

AbstractDigital media in general and social media in particular are becoming more and more important to businesses across the globe. It is an effective way to reach out to consumers and establish a good relationship with existing customers. Most companies today use digital media in order to market themselves and to establish good public relations. A lot of those companies have also realized the enormous marketing capabilities that social media provides. However, in spite of the plethora of possibilities that comes with social media it can also, in some cases, hinder the companies ? success.

Syfte: Studiens syfte är att belysa en kommunal skolverksamhets förändringsprocess med att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete från kvalitetsredovisning till ett kontinuerligt förbättringsarbete. Genom att ställa ett enskilt fall i relation till kontextuella samband syftar studien även till att belysa det komplexa samspel som föreligger från det att ett politiskt beslut fattats till att det blivit en institutionaliserad del av skolenheternas vardagsarbete.Teori: Lindensjö & Lundgrens teoretiska begreppsapparat och teoretiska perspektiv används för att beskriva och analysera politisk styrning av reformen kring Systematiskt kvalitetsarbete. Teorin om offentliga insatsers resultat identifierar åtta faktorer som kan påverka. Dessa faktorer används för att organisera studiens resultat. Sandberg & Targamas teori om hur man kan utveckla praktiska metoder för ledning genom förståelse utifrån ett tolkande perspektiv och Senges teori om generative learning utifrån behovet av att i en lärande organisation ständigt ifrågasätta sina mental models används för att förstå förändringsprocessen och ställs i relation till Gadamers begrepp verkningshistoria.Metod: Det empiriska materialet härrör från sex kvalitativa intervjuer med tre rektorer och en intervju med utbildningsledare vid utbildningsförvaltning, samt från textgranskning av kvalitetsredovisningar.

 There is a lack of research in the field of quality improvement efforts based on profound knowledge in social services. The current situation is therefore a significant knowledge gap in terms of studies of this type of systematic quality work and how it is applied in practice. This study therefore intends to describe Pilbackens quality work and further examine if the profound knowledge is consistent with quality work in microsystems by an analysis of Pilbackens work. The present study has been performed by a qualitative method and the material is collected through semi-structured interviews. In order to analyze the study?s result have profound knowledge and the model microsystems been used.

Detta är en kvalitativ studie där tolv kursansvariga högskolelärare inom Lärarprogrammet vid Linköpings universitet intervjuats. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om kursvärdering och dess betydelse för högskolelärarens arbete. Studiens fokus är kursvärdering i praktiken, kursvärderingens påverkan på kursutveckling samt kursvärderingens betydelse för kvalitetsarbete inom utbildning. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades genom kvalitativ analys av meningsinnehållet. Informanterna beskrev sitt arbete med kursvärdering, från förberedelse, planering, genomförande, uppföljning, återkoppling till arbetet med kursutveckling samt hur de uppfattade kursvärderingens betydelse för arbetet med kvalitet samt påverkan på studentinflytandet.

SammanfattningStudien syftade till att få en djupare förståelse för hur personal inom äldreomsorgen upplever effekterna av ett kvalitetsarbete. Studien hade följande frågeställningar:? Hur beskriver personalen kvalitetsarbetet och effekterna av detta?? Hur ter sig arbetssituationen med fokus på arbetsgrupp och delaktighet efter det genomförda kvalitetsarbetet?För att besvara frågorna utgick intervjun från tre teman, kvalitetsarbete, delaktighet och arbetsgrupp. Vår vetenskapsfilosofiska utgångspunkt har varit hermeneutisk och resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån humanistisk teori, systemteori samt Angelöws teori om förändringsarbete i organisationer.Studien visar att det har varit viktigt för personalen att få vara delaktig i kvalitetsarbetet och att detta motiverade och inspirerade dem. Vidare visade studien att personalen upplever att arbetsgruppen har blivit mer öppen och tillåtande samt att den stress som de tidigare upplevt minskat och att arbetsglädjen har ökat.

Förskolans läroplan reviderades från och med 1 juli, 2011. Det innebär att pedagoger på förskolorna fått nya direktiv att förhålla sig till. I den nya läroplanen finns krav på ett systematiskt utvecklingsarbete, vilket gör att pedagogerna måste se över och eventuellt förändra sin verksamhet. I en sådan process kan specialpedagogen bidra till exempel med olika former av handledning, något som ofta ingår i specialpedagogens uppdrag. I föreliggande studie fokuseras aktionsforskning som ett möjligt arbetssätt att stödja utvecklingsarbete.Syftet är att följa två aktionsforskningsprocesser i förskolan och för att försöka synliggöra aktionsforskningens verktyg med förankring i förskoleverksamhet.

För att kunna garantera hög kvalité på en slutprodukt är det viktigt att kvalitetsarbetet beaktas under produktionen. Kvalitetsarbete påverkar företaget på ett positivt sätt genom att säkerstäl-la nöjda kunder och bidra till både ett gott rykte och en god ekonomi. NCC misstänker att det förekommer bristfälligt kvalitetsarbete under produktion i byggbranschen och gav oss därför i uppdrag att undersöka hur deras arbete med detta fungerar. I examensarbetet har intervjuer gjorts ute på fem av NCC:s pågående projekt i Örebro län för att ge en bild av hur arbetet med egenkontroller och fukt ute på byggarbetsplatserna fungerar. Vi har kartlagt hur arbetstagarna jobbar med egenkontroller och fukt i produktion, om det finns några brister i arbete och i så-dana fall vad det beror på.

ABSTRACTTitel: Kvalitetsarbete i skolan, exempel i Ljusdals kommunNivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Anja LjunghHandledare: Pär VilhelmsonDatum: 2011-Januari Syfte:  Jag ville undersöka hur skolan använder verktyget Incito, som är framtaget som hjälp i verksamhetsstyrning, i sitt kvalitetsarbete. Två skolor, Färila skola och Stenhamreskolan i min hemkommun, fick agera exempel för att skapa större kunskap för hur kvalitetsarbete i skolan kan gå till. Metod: Jag har använt en kvalitativ metod med inslag av ?mikroetnografi?. Jag ?skuggade? mina fyra nyckelpersoner en dag var, bestående av observation och ostrukturerade intervjuer.

Folkhälsovetenskapligt program.

Utifrån de snabba omställningar, globalisering och nya omvärldskrav inom nya yrken och med krav på ny kompetens tvingas människor navigera och skapa nya karriärer. Vi såg det angeläget att undersöka hur utvärderingsprocessen på vägledningsverksamheten på vuxenutbildningen fungerar. Syftet med uppsatsen är att visa en bild av hur studie- och yrkesväglednings-verksamheten, organiseras, utvärderas och kvalitetssäkras på vuxenutbildningen. För att genomföra undersökningen valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fem personer i olika positioner. En politiker, en förvaltningschef, en avdelningschef och en processledare på vägledningsavdelningen samt en kvalitetscontroller på utbildningsavdelningen. Valet av denna metod baserades på att vi ville få en bred förståelse för hur vägledningsverksamheten organiseras och utvärderas.

Detta examensarbete handlar om kvalitetsarbetet på en nystartad öppen kvinnoanstalt. Vi gavs med denna uppsats en unik chans att studera en verksamhet som befann sig mitt i en skapandeprocess. Vårt syfte var att ta reda personalens egen definition av och syn på kvalitetsarbetet, och vår studie fokuserade på hur personalen omsatte detta i praktiken. Metoden har varit kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Vår problemformulering rörde vilka aspekter som är nödvändiga för en lyckad implementering av kvalitetsarbete, samt hur problem i detta kan te sig och hur dessa i så fall hanteras.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka en tillväxtorienterad organisationsförändring ur ett kvalitetsperspektiv för att se vilka effekter förändringen haft på organisationens kvalitetsarbete. Kvalitetsarbete definieras i studien som arbete inom ramen för offensiv kvalitetsutveckling. Offensiv kvalitetsutveckling definieras vidare som ett ledningssystem bestående av vissa värderingar samt de arbetssätt och verktyg som stödjer dessa värderingar. Undersökningsansatsen som valts är en fallstudie av ett företag, Mercatus Engineering AB (Mercatus), som 2000-2001 genomgick en organisationsförändring i syfte att bereda organisationen för framtida tillväxt. Data har primärt samlats in via intervjuer och litteraturstudier.

Kvalitet är något som blir allt viktigare för både företag och dess kunder. Därför bör företag ständigt utveckla och förbättra sitt kvalitetsarbete. Syftet med detta examensarbete är just att undersöka hur kvalitetsarbetet på ett tjänsteföretag fungerar samt hur detta arbete kan förbättras och utvecklas.Studien genomfördes på Gävle Energi som är ett medelstort energibolag i Gävle regionen med en omsättning på 1 miljard SEK. Undersökningen baseras på intervjuer med fyra anställda på Gävle Energi och på en enkätundersökning som skickades ut till alla anställda på företaget.Gävle Energi har väldigt höga ambitioner med sitt kvalitetsarbete och överlag fungerar det bra. Det finns också en del förbättringspotential främst inom kommunikation.