Denna uppsats Àr skriven i samverkan med LuleÄ kommuns personalkontor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka attityder studenter vid LuleÄ tekniska universitet har till LuleÄ kommun som potentiell arbetsgivare samt att undersöka vilka attityder studenterna har till arbete. Detta har gjorts genom en enkÀtstudie. Under perioden 2001-2011 behöver Sveriges kommuner till följd av bland annat pensionsavgÄngar nyrekrytera en stor mÀngd personal. Bara inom LuleÄ kommun mÄste cirka 6600 personer rekryteras under denna period.

Bakgrund; VÄrd i livets slutskede sker under senare Är i stor utstrÀckning i patientens hem. Avancerad sjukvÄrd kan idag ges i form av bÄde hemsjukvÄrd och sjukhusvÄrd. Fördelar med att fÄ vÄrd i det egna hemmet Àr att hemmiljön ger trygghetskÀnsla. DÀr finns nÀra och kÀra, Àven möjligheten att fÄ vara i lugn och ro Àr ocksÄ större i hemmiljön. Nackdelar med hemsjukvÄrden kan vara oro och rÀdsla för exempelvis smÀrta, mÄnga patienter tror att fullstÀndig hjÀlp endast finns pÄ sjukhus.

 Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ vilken typ av underlag som anvÀnds i förskolors och skolors utvÀrderings- och analysarbete och se i vilken utstrÀckning det arbetet Àr kopplat till det utvecklingsarbete enheten vÀljer att fokusera pÄ. Jag ville ocksÄ veta i vilken utstrÀckning det Àr förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsomrÄde, om de upplever att det Àr huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete.    EnkÀtundersökningen genomfördes i tvÄ grupper frÄn rektorsutbildningen pÄ Karlstads universitet.   Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg sÄ blir detta en stor del av underlaget, bÄde för enheten och huvudmannen. I förskolan anvÀnds till största del intervjuer och personalens sjÀlvvÀrderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete Àr nya bestÀmmelser frÄn riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur förskolans hÀlsofrÀmjande arbete ser ut i dagslÀget, och vilka förbÀttringar som kan göras. Arbetet Àr inriktat mot kost och fysisk aktivitet. Ett delsyfte Àr att se om det finns skillnader beroende pÄ vilken förskola barnen gÄr pÄ. För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer pÄ fyra olika förskolor dÀribland en idrottsförskola. Undersökningen kompletterades Àven med observationer av de olika förskolegÄrdarna.

AB Svenska Spel Àr ett statligt Àgt monopolföretag som levererar spel och lotter till det svenska samhÀllet. I detta examensarbete har AB Svenska Spel och dess avdelning ombudsekonomi verkat som fallföretag. Avdelningen, vilken Àr placerad vid huvudkontoret i Visby, valdes ut dÄ ekonomichefen deklarerade att deras arbetssÀtt upplevdes ineffektivt av medarbetarna.Examensarbetet inleddes med en förstudie dÀr olika förbÀttringsomrÄden inom avdelningen identifierades, dÀr ett beslut sedan fattads att tvÄ av dessa omrÄden som skulle vara i fokus i examensarbetet. De delar i avdelningen som skulle granskas var kreditbevakning samt arbetsflödet och de interna överlÀmningarna. Gemensamt för de identifierade förbÀttringsomrÄdena var att dessa kunde ses som symtom pÄ att avdelningen inte arbetade systematiskt med kvalitetsutveckling eller med en tydlig verksamhetsstyrning.

LÀrares vardagliga arbete utförs under stÀndig press frÄn olika berörda aktörers förvÀntningar pÄ verksamheten, som till exempel skolpolitiker, skolchefer och brukare. Fokus i denna artikel ligger pÄ de intentioner som finns angÄende IKT i skolan. SÀrskilt intresse Àgnas Àven det ad hoc-arbete som utförs under den undervisningsfria tiden och hur lÀrares anvÀndande eller icke-anvÀndande av IKT kan förstÄs utifrÄn detta. Data Àr hÀmtad frÄn en observationsstudie gjord hos fem olika lÀrare i deras vardagliga arbete frÄn Är 4 i grundskolan till Är 12 i gymnasieskolan. Resultaten pekar pÄ hur den stora andelen ad hoc-arbete pÄverkar lÀrares möjligheter att hantera den offentliga diskursens intentioner med IKT.

Sammandrag Information flödar genom samtidens organisationer och behöver systematiskt kontrolleras. Genom att implementera Enterprise Resource Planning Systems, Àven kallat ERP-system, kan företag enklare samla upp, strukturera och utnyttja all denna flödande information i ett och samma informationssystem. Majoriteten av alla företag misslyckas dock att fullstÀndigt integrera ERP-systemet med sina vardagliga rutiner. Tidigare forskning tyder pÄ att den utbildning slutanvÀndarna fÄr och ett kontinuerligt ifrÄgasÀttande av organisationens vÀrderingar, Àven kallat double-loop learning (DLL), pÄverkar organisationens möjlighet till en fullstÀndig integration. Genom en kvalitativ flerfallsstudie pÄ olika företag inom detaljhandeln, alla anvÀndare av samma ERP-system, har denna studie undersökt vilken roll utbildningsfasen spelar för att DLL ska uppstÄ vid en ERP-implementation.

Diabetes mellitus Àr en kronisk sjukdom som leder till en höjning av glukoshalten i blodet. Ett högt blodglukosvÀrde medför bÄde fysiska och psykiska komplikationer. Det Àr Ànnu ej faststÀllt vilken kostrekommendation som lÀmpar sig bÀst för personer med diabetes. DÀrför Àr det viktigt att Äterkommande ifrÄgasÀtta kostrÄd och hitta den kosthÄllning som har bÀst pÄverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande hos personer med diabetes. Syftet med litteraturstudien var att beskriva pÄ vilket sÀtt lÄgkolhydratkost pÄverkar personer som lever med diabetes mellitus typ 2.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie om erkÀnnande i ideellt arbete. Studien utgÄr frÄn Ätta intervjupersoners uppfattningar och upplevelser av sitt ideella arbete i den ideella föreningen Friskis&Svettis Karlstad, om de upplever att de fÄr erkÀnnande i sitt ideella uppdrag och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Syftet med studien Àr att undersöka ideellt arbete inom ramen för Friskis&Svettis Karlstad, kopplat till erkÀnnandets mellannivÄ, solidaritet. Tidigare forskning inom omrÄdet Àr knapphÀndig och befinner sig till största del inom fÀltet för arbete, enligt normen om att arbete Àr lönearbete. Den forskning som finns visar pÄ att erkÀnnande pÄ arbetsplatsen bidrar till vÀlbefinnande och ökad motivation. Anledningar till varför mÀnniskor vÀljer att engagera sig ideellt Àr bland annat en social aspekt, vilket lÀgger en grund till att erkÀnnande Àr intressant att koppla ihop med ideellt arbete. Studiens intervjupersoner upplever att ideellt arbete Àr att betrakta som arbete, beroende pÄ tidsÄtgÄng, uppgifternas karaktÀr och hur professionellt de genomförs.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av mÀnniskors upplevelser av sambandet mellan utbildning, arbete och identitet. Det primÀra syftet har varit att undersöka olika individers upplevelser av arbetets och utbildningens betydelse för identiteten och identitetsskapandet. VÄrt sekundÀra syfte har varit att se om det gÄr att urskilja ett mönster i hur kvinnor respektive mÀn upplever sambandet mellan arbete, utbildning och identitet. För att undersöka detta fenomen valde vi att genomföra tio samtalsintervjuer med personer som har skilda erfarenheter dÄ det gÀller arbete och utbildning. Resultatet av vÄrt arbete visar att arbetet eller utbildningen har stor betydelse för individen.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

AbstraktBakgrundInnan 90-talet betraktades spÀdbarn inte kunna kÀnna smÀrta. Idag finns annan förstÄelse för att spÀdbarn kÀnner smÀrta och att spÀdbarn uppfattar större smÀrta Àn vuxna vid samma smÀrtstimuli. FörÀldrar och spÀdbarn bildar ett system dÀr förÀldra Àr spÀdbarns trygga bas. FörÀldrars delaktighet ger trygghet vilket gör att spÀdbarn kan hantera sjukdom och smÀrta. Förebygga och minska smÀrtupplevelsen hos spÀdbarn frÀmjar deras vÀlbefinnande och utveckling.SyfteBeskriva hur spÀdbarns smÀrtupplevelse lindras av förÀldradelaktighet.MetodEn systematiskt litteraturstudie med sökning i Cinahl och Pubmed dÀr 6 kvantitativa artiklar inkluderades i studien.

Undersökningen anvÀnder sig av en diskursanalys för att undersöka förekomsten av eurocentrism i svenska historielÀroböckers framstÀllning av Nordamerikas urinvÄnare och deras interaktion med européerna. För att systematiskt kunna analysera innehÄllet har fyra undersökningskategorier skapats: Relationer, Konflikter, MotgÄngar och UrinvÄnarnas perspektiv. LÀroböckerna som analyserades var frÄn 1960 till 2010. Sammanlagt analyserades 10 olika lÀroböcker, tvÄ frÄn varje decennium. Resultaten visade att lÀroböckerna frÄn 60-talet gav vÀldigt lite utrymme till urinvÄnarna, och endast presenterade historien frÄn de vitas perspektiv, vilket indikerar ett eurocentriskt förhÄllningssÀtt.

De senaste Ärtiondenas intensiva teknikutveckling har pÄ mÄnga sÀtt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av vÀstvÀrldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer drÀglig arbetsplats för de som arbetar dÀr. Den har Àven gjort vÄrvardag bÄde enklare och roligare i och med smartphones, bÀrbara datorer och mp3-spelare. NÄgotman tidigare inte reflekterar nog över Àr hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion pÄverkar vÄrt klimat och nÀrmiljö. 2007 slÀppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT stÄr för nÀstan 2 % av vÀrldens totala koldioxidutslÀpp (Mingay 2007).

Vi har i vÄrt examensarbete undersökt om det finns nÄgon skillnad pÄ fritidspedagogens arbete idag och för 20 Är sen. Vi har stÀllt oss frÄgan hur fritidspedagogens arbete förÀndrats under en 20 Ärs period. I litteratur delen börjar vi med en historisk bakgrund sedan en beskrivning av fritidspedagogens arbete pÄ 1980-talet och 2000-talet. I forsknings delen tar vi upp intervjuer med fritidspedagoger angÄende deras arbete pÄ 1980-talet och 2000-talet. Resultatet visar att fritidspedagogens yrkesroll har förÀndrats till viss del gentemot barnen, och att det finns en viss förÀndring i mötet med skola/lÀrare.