De senaste Ärtiondenas intensiva teknikutveckling har pÄ mÄnga sÀtt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av vÀstvÀrldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer drÀglig arbetsplats för de som arbetar dÀr. Den har Àven gjort vÄrvardag bÄde enklare och roligare i och med smartphones, bÀrbara datorer och mp3-spelare. NÄgotman tidigare inte reflekterar nog över Àr hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion pÄverkar vÄrt klimat och nÀrmiljö. 2007 slÀppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT stÄr för nÀstan 2 % av vÀrldens totala koldioxidutslÀpp (Mingay 2007).

Vi har i vÄrt examensarbete undersökt om det finns nÄgon skillnad pÄ fritidspedagogens arbete idag och för 20 Är sen. Vi har stÀllt oss frÄgan hur fritidspedagogens arbete förÀndrats under en 20 Ärs period. I litteratur delen börjar vi med en historisk bakgrund sedan en beskrivning av fritidspedagogens arbete pÄ 1980-talet och 2000-talet. I forsknings delen tar vi upp intervjuer med fritidspedagoger angÄende deras arbete pÄ 1980-talet och 2000-talet. Resultatet visar att fritidspedagogens yrkesroll har förÀndrats till viss del gentemot barnen, och att det finns en viss förÀndring i mötet med skola/lÀrare.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar nÀr ekonomstudenter vÀljer sin första arbetsgivare.Uppsatsens teoridel bygger pÄ tre delar. I den första delen beskriver vi hur individen pÄverkas av sin omgivning nÀr han/hon vÀljer sin första arbetsplats. Andra delen tar upp arbete och motivation och kopplingen mellan motivationsfaktorer och val av arbete. Sista delen handlar om hur individer kan pÄverkas av företag vid val av arbetsplats.Den empiriska delen innefattar en enkÀtundersökning och tvÄ intervjuer som har utförts pÄ ekonomikum vid Uppsala Universitet.Vi har i vÄr studie kommit fram till att det finns flera olika faktorer som pÄverkar ekonomstudenternas val av arbete. PÄverkan kan ske dels frÄn omgivningen och dels frÄn företagen, men Àven faktorer kring arbete och miljö spelar in..

Benign prostatahyperplasi (BPH) Àr ett tillstÄnd som drabbar nÀstintill samtliga mÀn över 80 Är och vilket medför urologiska besvÀr som kan ha inverkan pÄ livskvaliteten och det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att redogöra för hur mÀn med benign prostatahyperplasi upplever sitt dagliga liv samt hur deras livskvalitet pÄverkas. En litteraturstudie gjordes utifrÄn ett systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl, PsycInfo, PubMed samt The Cochrane Library. BÄde kvantitativa och kvalitativa studier inkluderades vilka kvalitetsgranskades av bÄda författarna oberoende av varandra med hjÀlp av ett modifierat granskningsprotokoll.

Bakgrund: Det berÀknas att nÀstan var tredje person i Sverige kommer att fÄ en cancerdiagnos i framtiden. UngefÀr 40 % utav cancerfallen gÄr inte att bota. Det finns en ökad förstÄelse för att den palliativa omvÄrdnaden Àr viktig för att fullÀnda obotligt sjuka patienters vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med obotlig cancer upplever palliativ omvÄrdnad. Metod: Studien har genomförts som en allmÀn litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att utforska förskolans pedagogiska miljö utifrÄn barnens perspektiv gÀllande barns inflytande och delaktighet i förskolan. Studien utgÄr frÄn ett postmodernt perspektiv pÄ barnet och barndomen. För att nÄ barns kÀnslor och tankar kring ett eget inflytande och deltagande i förskolan utfördes 8 intervjuer, utförda pÄ tvÄ förskolor dÀr sammanlagt 16 barn deltog. Barnen som ingick i studien var mellan 4-5 Är gamla. Intervjuerna som utgjorde studiens empiri videodokumenterades och videofilmerna anvÀndes senare i studiens analys.

The purpose of this paper is to analyze the employers? responsibilities for rehabilitation ofemployees in Sweden, who due to illness or injury are unable to work. The process of therehabilitation will be analyzed in a gender perspective. A minor comparative study aboutrehabilitation in Denmark will also be carried out. The purpose is to see how the process ofthe rehabilitation is designed for those who due to illness or injury are unable to work, whichfactors that affects the rehabilitation and which differences there are between Denmark andSweden regarding the employers responibility for rehabilitation.

Antologin bestÄr av tre bidrag som studerar betydelsen av arbete och arbetslöshet ur olika perspektiv. TvÄ av de tre bidragen inriktar sig pÄ lastbilschaufförer och privatrÄdgivares upplevelser av deras arbeten. Det tredje bidraget fokuserar pÄ hur det Àr att vara ung och leva utan arbete, samt vilka konsekvenser det fÄr för individen. I anslutning till vÄra frÄgeteman rörande arbete och arbetslöshet har vi genom mindre omfattande fÀltarbeten och kvalitativa intervjuer samlat in material till studien, som dÀrefter analyserats med hjÀlp av Grundad teori-metoder. Analysen av materialet har bidragit till att olika teorier kring bland annat livsvillkor, sociala interaktion med andra, samt arbetsrelaterad stress, blivit centrala för antologin.

SammanfattningOfta rapporterar medier om underliga samband som upptÀckts i olika studier ochundersökningar. Man hÀnvisar dÄ till statistiska metoder och sÀger att ett signifikantsamband pÄvisats. DessvÀrre Àr dessa samband inte alltid att lita pÄ Àven om studienÀr genomförd med goda statistiska metoder, speciellt om det finns osÀkerhet i data.MÀtfel pÄverkar resultaten av de metoder som anvÀnds, vilket kan leda till att ett signifikantsamband mellan en utfallsvariabel och en icke-orsakande variabel pÄvisas, trotsatt hÀnsyn tagits till de sanna orsakande faktorerna. I rapporten studeras detta fenomendjupare inom regressionsanalys med hjÀlp av simuleringar. I regressionsmodellerbeskrivs en utfallsvariabel som en funktion av ett antal förklarande variabler.

Patienter som vÄrdas pÄ sjukhus har olika upplevelser av hur vÄrdmiljön pÄverkar deras kÀnsla av hÀlsa och vÀlbefinnande. Ofta Àr vÄrdmiljön nÄgot som vÄrdper-sonal inte reflekterar över. Utformningen och inredning pÄverkar patienter och dÀrför anser vi att det Àr viktigt att den kunskapen blir kÀnd. VÄrdmiljön kan med enkla medel bli en miljö som frÀmjar vÀlbefinnande hos patienter. Vilka faktorer Àr utmÀrkande för en god vÄrdmiljö? Syftet med denna litteraturöversikt var att hitta olika faktorer i vÄrdmiljön som pÄverkar patienters upplevelse av vÀlbefinnande vid sjukhusvÄrd.

Syftet med mitt arbete Àr att presentera ett tematiskt arbete dÀr skönlitteratur har en central roll. Syftet med arbetet Àr Àven att ge elever möjlighet att röra sig mellan olika förestÀllningsvÀrldar genom muntliga och skriftliga metoder. Min undersökning bygger mycket pÄ Judith A. Langers lÀsteori men Àven andra forskares syn pÄ skönlitteratur i undervisningen. Historiemedvetande Àr ocksÄ nÄgot som diskuteras men Àr inte det huvudsakliga syftet med detta utvecklingsarbete.

Syftet med uppsatsen Àr att följa upp tre svenska bolags syn pÄ hur det praktiska arbetet samt ansvarsfördelningen avseende intern kontroll har förÀndrats och utvecklats de senaste Ären.Det görs en jÀmförelse över tid av arbetet i vartdera bolaget för att sedan jÀmföra om arbetet i de olika bolagen skiljer sig Ät. Det ska vidare diskuteras vad de eventuella skillnaderna kan bero pÄ.Intern kontroll Àr den del av bolagsstyrning som syftar till att sÀkerstÀlla att uppsatta mÄl inom företagen uppnÄs samt motverka att fel begÄs i det dagliga arbetet. Intern kontroll har fÄtt stor uppmÀrksamhet i media under de senaste Ären pÄ grund av att en rad bolagsskandaler har förekommit, bÄde utomlands och i Sverige. I Sverige har bolagsstyrningsfrÄgorna stÄtt högt pÄ dagordningen under en lÀngre tid. I september 2002 beslutade regeringen att tillsÀtta en kommission för att analysera behovet av ÄtgÀrder som sÀkerstÀller förtroendet för svenskt nÀringsliv.

Den 1 januari 2005 trÀdde IASB: s redovisningsstandarder i kraft. Dessa standarder skall tillÀmpas av alla svenska börsnoterade koncerner. En stor förÀndring, i förhÄllande till svensk redovisningspraxis, som dessa regler förde med sig var vÀrderingen och redovisningen av goodwill. Tidigare ansÄgs goodwill som en restpost som inte behövde motiveras i nÄgon större utstrÀckning. IASB har sett till att skapa en mer konkret syn pÄ goodwillvÀrdet.

De senaste Ärtiondenas intensiva teknikutveckling har pÄ mÄnga sÀtt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av vÀstvÀrldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer drÀglig arbetsplats för de som arbetar dÀr. Den har Àven gjort vÄrvardag bÄde enklare och roligare i och med smartphones, bÀrbara datorer och mp3-spelare. NÄgotman tidigare inte reflekterar nog över Àr hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion pÄverkar vÄrt klimat och nÀrmiljö. 2007 slÀppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT stÄr för nÀstan 2 % av vÀrldens totala koldioxidutslÀpp (Mingay 2007).

I samband med publicering av militÀra doktriner startar allt som oftast en betydande debatt dÀrdoktrinernas budskap diskuteras. Detta faktum har varit sÀrskilt tydligt i USA vid utgivande avU.S. NavyŽs doktriner. Doktrindiskussionen gÄr till stor del att Äterfinna pÄ olika militÀra tidskriftersdebattsidor vilka visar sig utgöra ett frekvent utnyttjat debattforum. Debattens inneboendekaraktÀr och tidskrifternas löpande publicering av inlÀgg gör det svÄrt att skaffa sig en tÀckandeoch rÀttvisande bild av den marina doktrindebattens innehÄll och uttryck.