Bakgrund: Fibromyalgi (FMS) Àr en sjukdom som frÀmst drabbar kvinnor i yngre medelÄldern och kan medföra livsstilsförÀndringar pÄ grund av kronisk muskelsmÀrta samt trötthet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att kartlÀgga vilka copingstrategier som patienter med fibromyalgi anvÀnder sig av. Metod: Goodmans sju steg i Willlman et al (2006) anvÀndes för ett systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt. De databaser som anvÀndes för litteratursökningen var PubMed, CINAHL, Medline, Cochrane Library och PsychInfo. Tio vetenskapliga artiklar granskades av tvÄ oberoende författare med granskningsprotokoll frÄn Willman et al (2006) modifierad av författarna.

Examensarbetet pÄ 30 högskolepoÀng (hp) var utfört under 2011 pÄ LKAB. Syftet var att kartlÀgga och analysera interaktionen mellan entreprenörer och LKAB inom verksamheten bergtransporter i Malmberget och Kiruna gruva. Examensarbetet tydliggör begreppen arbetsgivaransvar och samordningsansvar. I den svenska gruvnÀringen har det successivt blivit allt vanligare att nyttja entreprenörer med olika typer av kompetenser. Det förekommer bÄde huvudentreprenörer och flera led av underentreprenörer.

I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhÀllet. PÄ kommunal nivÄ genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande rÄd. I SkellefteÄ kommun utgörs detta av Förebyggande rÄdet i SkellefteÄ, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska omrÄden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsomrÄden. I detta arbete studeras den lokala förebyggargruppen i Ursviken utifrÄn ett brottspreventivt perspektiv.

Syftet med undersökningen Àr att genomföra en deskriptiv studie av tvÄ nÀtverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhÄller sig till social rÀttvisa ochsocialt arbete. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna Àrorganiserade i nÀtverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De anvÀnder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frÄgor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna stÄr i sitt arbete för jÀmlikhet, solidaritet och deltagande.

Under 1990-talet har det skett en markant ökning dĂ„ det gĂ€ller högstadieungdomar som provat narkotika. Sedan 2001 har antalet legat pĂ„ en konstant nivĂ„ enligt CAN (Central förbundet för alkohol- och narkotika upplysning). Ökningen har skett under en tid dĂ„ informationen och kunskapen om narkotika och dess konsekvenser varit relativt kĂ€nda. NĂ€r ungdomar börjar pĂ„ högstadiet ökar risken att de kommer i kontakt med alkohol, tobak och narkotika. Eftersom ökningen sker under högstadieperioden borde de förebyggande insatserna mot droger vara som starkast dĂ„.

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. UndersökningenutgÄr ifrÄn den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förstÄelse för hur ungdomar vÀljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten nÀr de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i tvÄ steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt sjÀlvportrÀtt samt att ungdomarna intervjuades.

Genom att pÄ ett systematiskt sÀtt identifiera och hantera de mjuka nyttorna förIS/IT investeringar, kan man inom den offentliga vÄrdverksamheten generera ettstörre mervÀrde i investeringen. Vi har genom vÄr studie sett en brist vad detgÀller att identifiera mjuka nyttor med mjuka nyttor avser vi till exempel nöjdakunder och trivsel. Det saknas forskning inom detta omrÄde vilket har gjortuppgiften intressant för oss. Vi har avgrÀnsat till att hÄlla oss inom radiologin,frÀmst inom VÀstra Götalandsregionen. VÄr studie syftar till att identifiera mjukanyttor för offentlig vÄrdverksamhet.

Bakgrund: Varje Är brÀnnskadas cirka 23000 personer i Sverige sÄ svÄrt att de krÀver vÄrd. SmÀrtan som följer behandlingen av skadan Àr oftast vÀldigt intensiv och pÄfrestande för patienten. Syfte: Att undersöka hur olika copingstrategier kan ha en smÀrtlindrande effekt vid sÄromlÀggning av brÀnnskadade patienter. Metod: En litteraturstudie med ett systematiskt arbetssÀtt. Resultatet bygger pÄ 17 vetenskapliga artiklar och en licentiatavhandling.

Studiens syfte var att undersöka och diskutera moral och etik i socialt arbete genom en litteratur-genomgÄng utgÄende frÄn mötet mellan socialsekreterare och klient. ForskningsfrÄgorna var: ?Vilken Àr etikens roll i socialt arbete? Bidrar etik i socialt arbete till att skapa jÀmnare maktförhÄllanden i samhÀllet? Och: Hur beskrivs och hanteras frÄgorna om etik i fyra rapporter om bemötande och etik i socialt arbete?I den kvalitativa litteraturgenomgÄngen ingÄr moralfilosofiska texter frÄn vÄr egen tid, monografier om allmÀn och tillÀmpad etik för socialt arbete, rapporter om etikens tillÀmpning och problematik och fyra rapporter om bemötande, frÄn tiden mellan 1994 och 2003. Textmaterialet analyserades utifrÄn ett strukturellt perspektiv pÄ socialt arbete och en kritisk-diskursanalytisk metod. Som resultat framkom att etik pÄ grund av de stora skillnaderna mellan etiska mÄlsÀttningar och vardagen inom socialt arbete bara kan betraktas som en faktor bland mÄnga andra i vÀrdering av socialt arbete samt att etik kan anvÀndas bÄde för att skapa medvetande och bÀttre psykosociala arbetsförhÄllanden men ocksÄ för att kamouflera verkligheten och dÀrmed bidra till förtryck..

Avsikten med det hÀr examensarbetet var att undersöka och kartlÀgga hur Apoteket Produktion & Laboratorier (APL) i Göteborg arbetar med frÄgor rörande arbetsmiljö, brandskydd och yttre miljö för att dÀrefter genom en nulÀgesanalys ge förslag pÄ hur arbetet inom dessa verksamhetsomrÄden skulle kunna förbÀttras och rationaliseras genom samordning. Dessutom ges övergripande förbÀttringsförslag pÄ arbetsmiljöarbetet. Samordning av ledningssystem kan göras genom att dra nytta av de likheter som finns i de olika systemen eller nÀr systemens verksamhetsomrÄden överlappar varandra. En mer omfattande samordning kan göras om kraven i de olika standarderna eller kravdokumenten för respektive system Àr lika eller Àr formulerade pÄ olika sÀtt men har samma syfte. Arbetet med ledningssystemen för arbetsmiljö, brandskydd och yttre miljö har mÄnga likheter och dessutom överlappar systemens verksamhetsomrÄden varandra, vilket gör dem lÀmpliga att samordna.

Avsikten med denna studie var att undersöka vilka spÄr av teknikundervisning somfanns i grundskolans Är ett till tre. VÄra upplevelser var att lokala arbetsplaner ochmedvetet arbete inom teknikÀmnet saknades i Är ett till tre, vilket vi ansÄg försvÄraelevernas chanser att uppnÄ mÄlen för teknikÀmnet i slutet av Är fem. Trots upplevelsenav att teknikÀmnet försummas, har vi ÀndÄ sett att lÀrare undervisar i teknik i Är ett tilltre, dock omedvetet. Syftet blev dÀrmed att studera teknikÀmnets förekomst och karaktÀrmer systematiskt och genom observation och analys kritiskt granska hur teknikÀmnetkom till uttryck i den vanliga undervisningen. Detta analyserades utifrÄn en kvalitativmetod med deltagande observationer och berÀttande observationsanteckningar sominsamlingsdata.

Banker har en fundamental roll i samhÀllet genom att lÄna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediÀra roll fÄr investerare ocksÄ ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas pÄ ett hÄllbart sÀtt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lÄn till företag dÀrmed Àven Àr delaktiga i ansvaret för den miljöpÄverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts mÄnga studier inom hÄllbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta Àgare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur lÄngt de har kommit med att ta in hÄllbarhetsaspekter.VÄr frÄga om hur hÄllbarhet beaktas Àr en omfattande frÄga som kan innefatta en mÀngd olika delfrÄgor.

Detta examensarbete var ett projekt som utfördes pÄ uppdrag av Redskaparna AB. Syftet med projektet var att vidareutveckla och förbÀttra ett befintligt prototypredskap avsett för betongblandning. Problemen som uppstod med den befintliga prototypen var bl.a. att kritiska driftstopp intrÀffade p.g.a. fastkilning inuti skopan och delar pÄ redskapet tog skada eller gick sönder vilket ledde till att redskapet blev obrukbart och reparation mÄste utföras.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vetenskapen om lycka kan vara relevant isocialt arbete.FrÄgestÀllningar: Mina frÄgestÀllningar Àr:- Vad Àr lycka och vilka Àr dess bestÀmningsfaktorer?- Hur kan lyckans bestÀmningsfaktorer förstÄs i relation till perspektiv i socialt arbete?- Vad kan lyckoforskningen bidra med i socialt arbete?Metod: Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ litteraturstudie - en sÄ kallad litteraturöversikt - sommetod, och har haft en hermeneutisk ansats. Jag har haft för avsikt att skapa en överblick överlyckoforskningen och perspektiv i socialt arbete, samt förstÄ och finna skÀrningspunkter mellande tvÄ vetenskaperna.Sammanfattning och resultat: Lyckoforskningen visar att de viktigaste kÀllorna till denindividuella lyckan Àr fÄ till antalet och att det som gör oss mÀnniskor lyckliga Àr ganska sjÀlvklarafaktorer som finns i vardagslivet. Sammanfattningsvis visar mina resultat och min analys att detfinns flera skÀrningspunkter mellan perspektiv i socialt arbete och lyckoforskningen. Vetenskapenom lycka kan vara relevant i socialt arbete och ge socialarbetaren lÀrdomar och vÀgledning iarbetet med mÀnniskor..

Banker har en fundamental roll i samhÀllet genom att lÄna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediÀra roll fÄr investerare ocksÄ ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas pÄ ett hÄllbart sÀtt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lÄn till företag dÀrmed Àven Àr delaktiga i ansvaret för den miljöpÄverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts mÄnga studier inom hÄllbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta Àgare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur lÄngt de har kommit med att ta in hÄllbarhetsaspekter.VÄr frÄga om hur hÄllbarhet beaktas Àr en omfattande frÄga som kan innefatta en mÀngd olika delfrÄgor.