Studien syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, ta reda på hur lärare ser på sin egen roll som ledare, om och hur de skulle vilja förändra sitt ledarskap i det pedagogiska rummet. Studien visar att lärarna anser att ledarskapet inte bara består av ämneskompetens utan även av en mjukare kompetens som kan liknas vid karisma. Flera av lärarna menar att de har ämneskompetens men att de saknar karisma och detta verkar bero på att de främst ser sig själva som pedagoger och inte som ledare. I princip alla lärare i studien är intresserade av att utveckla sin egen kompetens och hitta nya vägar i sin undervisning och flera menar att detta kommer av sig själv med längre erfarenhet. De är inte så beredda på att inkludera eleverna i utvecklingen och utformningen av sin undervisning.

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Moderna ledarskapsteorier lyfter fram ledarens utvecklingsbefrämjande funktion och ser flera likheter mellan ledarskap och föräldraskap. Syftet med studien är att konstruera ett ledarskapstest som bygger på Marte Meo-metodens dimensioner för hur man skapar en utvecklingsstödjande dialog. De åtta dimensionerna omtolkades från ett föräldra/barnsammanhang till ett ledare/medarbetarsammanhang. Därefter skapades fem testuppgifter utifrån operationella definitioner av varje dimension. När etthundra testpersoner hade besvarat testet undersöktes varje dimensions reliabilitet med hjälp av Cronbachs alpha.

Detta examensarbete undersöker vad som utgör effektiv visuell kommunikation. Litteraturstudier om kommunikation och designprinciper har utförts. För att få fördjupad kunskap har ett säljmaterial i form av en broschyr tagits fram åt ett företag där kunskap om effektiv visuell kommunikation applicerats. Detta har utgjort examensarbetets praktiska del. Arbetet har utförts efter Petterssons (2002) modell och resulterat i en broschyr med pop up- funktioner.

Bakgrund. Omvårdnadsarbetet handlar om kommunikation och bemötande. Kommunikation innehåller så mycket mer än bara de ord som sägs. I relationen mellan sjuksköterska och patient är ord och kroppsspråk integrerat. Smärta är ett komplicerat fenomen och ingen annan än den drabbade vet hur smärtan känns.

Detta arbete handlar om utvecklingssamtal. Det behandlar skillnader mellan kvartsamtal och utvecklingssamtal. Inledningsvis ges en definition av kommunikation sedan följer lite om vad ett samtal är för något. Efter den behadlas kvartsamtalet sedan utvecklingssamtalet. Litteraturdelen avslutas med en beskrivning av hur en lärare kan förbereda, genomföra och utvärdera ett utvecklingssamtal.

Bengtsson Catarina & Månsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnära undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

ProblemformuleringDet vi med denna uppsats vill undersöka är hur en tjänsteorganisations produktivitet kan mätas. Därför lyder vår problemformulering enligt följande: Hur kan produktivitet mätas i en tjänsteorganisation? Produktiviteten i en tjänsteorganisation påverkas av ett antal faktorer, till exempel personalen, kommunikation, ledarskap och de IT-system personalen arbetar i. Med ?mäta? syftar vi till att kvantifiera de kvalitativa faktorer som påverkar produktiviteten. SyfteUtöver att se hur produktiviteten kan mätas i en tjänsteorganisation ska vi utveckla en modell som visar hur tjänsteproduktiviteten kan mätas samt identifiera vilka faktorer som påverkar och hur de påverkar produktiviteten.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Detta arbete handlar om hur förberedda rektorer i en utvald kommun anser att deras skolor är, inför det att lagen om individuella utvecklingsplaner (IUP) träder i kraft den 1 januari 2006. Vår undersökning har omfattat intervjuer med nio rektorer och en ut-bildningschef. Intervjusvaren visar att skolorna befinner sig i tre skilda faser något som visar hur olika förberedda skolorna är inför den nya lagen om IUP. Slutsatsen vi har kunnat dra av vårt undersökningsmaterial är bland annat att en av nio grundskolor i den undersökta kommunen har implementerat IUP. Två andra sko-lor har använt sig av IUP-material i något eller några utvalda skolår.

I många organisationer och företag finns det en ökad personalstyrka med en annan etnisk bakgrund än den svenska. Med anledning av detta har vi valt att titta närmare på etnisk och kulturell mångfald.Denna uppsats är en empirisk undersökning som baserar sig på litteraturstudier samt på intervjuer av tre butikschefer och några av dess medarbetare. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur butikscheferna påverkas av kulturella skillnader och hur de anpassar sitt ledarskap till olikheterna. I den befintliga referensramen behandlas teorier om ledarskap och organisationskultur bland annat för att enkelt kunna sätta läsaren in i ämnet.Utifrån de svar vi har erhållit från de intervjuade butikscheferna och medarbetarna har vi kommit fram till olika ställningstaganden. De flesta var positivt inställda till den etniska mångfalden.

Friluftspedagogik är en form av upplevelsebaserat lärande som man kan tillämpa under olika typer av friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lära sig ·om allt från ledarskap och friluftsäkerhet till att bli en helare människa. Friluftspedagogikens utgångspunkter och fördelar är personlig växt, samarbetsinlärning, lära känna sig själv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvärden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" ämnen och kunskaper i friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jämförs med friluftslärarrollen och folkhögskollärarrollen. Det ges också i slutet av arbetet några praktiska tillämpningar av friluftspedagogik..

The purpose of this study was to get an idea of ??how the leaders in the real estate industry perceive and manage boundless working conditions. Questions that were answered were how the leaders in the service influence and control the employees' working conditions. Also how the communication strategies are designed to facilitate the work towards common goals, when tasks are not limited to the workplace. The study examine if boundless working conditions is characterized by unspoken expectations.

Segregering har att göra med befolkningssammansättningen i en stad vilken kan gälla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invånarna i Stockholm utifrån den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeområden existerar olika sociala förhållanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invånare. En del av dagens sociala reproduktion gäller alltså utsatthet på bostadsmarknaden och för att komma åt denna utsatthet är det viktigt att få en förståelse för den bakomliggande processen genom vilken individer väljer boendeområde. I denna studie undersöks förhållandet mellan andelen utlandsfödda i uppväxtområdet och andelen utlandsfödda i boendeområdet i vuxen ålder.

Titel: Projekt och ledarskap ? En studie av ledarskapet inom ett byggprojektNivå: C- uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Charlotte Berggren & Ivan LandosHandledare: Per-Arne WikströmDatum: 2011 Maj Syfte: Byggbranschen jobbar i dagsläget mycket mot att öka sin marknadsanpassning. Detta pågrund av ökad konkurrens men även andra krav från hyresgäster och intressenter. Relationen mellan fastighetsföretag och byggföretag har förändrats, idag är det kunden som står i centrum och det efterfrågas flexibelt byggande och effektivare användning av resurser. Vi har lagt märke till att ledarskapet har utvecklats i olika verksamheter och har börjat röra sig mot ett mer demokratiskt sätt att leda.