Syfte. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka rektorers syn pÄ elevinflytande och uppdraget att verka för demokratiska arbetsformer. Jag ville ocksÄ undersöka hur rektorerna ser pÄ vilka möjligheter och/eller hinder till elevinflytande som kan finnas och dessutom relationen mellan elevinflytande och det faktum att vi har skoltvÄng. UtifrÄn dessa frÄgestÀllningar ville jag ocksÄ försöka ta reda pÄ vilken kompetens och vilka egenskaper lÀrare kan anses behöva för att arbeta med elevens reella inflytande. Metod.

Tiden mÀnniskan spenderar pÄ sin arbetsplats Àr en stor del av ens liv, dÀrför Àr det fundamentalt för vÀlbefinnandet att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande för att du ska trivas dÀr. Denna studie Àmnade undersöka demografiska skillnader, exempelvis stora och mindre Äldersskillnader mellan anstÀlld och nÀrmsta chef, detta stÀllde vi i relation till anstÀlldas attityd till ledarskap och andra trivselfaktorer. Datainsamlingen bygger pÄ en enkÀtundersökning konturerad utifrÄn utvalda frÄgor frÄn tvÄ tidigare, redan vÀl beprövade mÀtinstrument. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan Tiden anstÀlld och chef har arbetat tillsammans och attityd till ledarskap. Det fanns Àven signifikanta skillnader mellan personer som jobbade inom den privata kontra offentliga sektorn i relation till upplevt socialt stöd..

Att finna nya vÀgar för att reducera och effektivisera verksamheten blir allt vanligare bland dagens företag. VÀrlden blir mindre och företag finner möjligheter att utveckla sin verksamhet med hjÀlp av andra företag. Detta innebÀr att de nationella grÀnserna alltmer börjar suddas ut, att söka internationella partners har dÀrmed blivit allt vanligare för att integrera ny teknik och innovationer i verksamheten. Att vÀlja att offshora delar av verksamheten till Indien innebÀr ofta nya utmaningar för företaget. I denna affÀrsrelation kommer företaget att möta kulturella, kommunikativa och organisatoriska skillnader.

Mellan Ären 2005-2007 bedrev den svenska organisationen Posten en omfattande förÀndringsprocess som gick under namnet On-side. Anledningen till förÀndringen var att organisationens marknadsposition var hotad i samband med nya marknadsförutsÀttningar. FörÀndringen innebar att organisationen skulle specialisera sina olika verksamheter genom att bilda separata bolag för vart marknadssegment dÀr högre kundfokus skulle uppnÄs. Organisationen förflyttade sig frÄn att ha varit en funktionsorganisation till att bli en bolagiserad divisionsorganisation. Denna uppsats utgÄr frÄn ett ledningsperspektiv dÀr förÀndringsprocessen analyseras utifrÄn Kotters Ätta-stegsmodell.

Den traditionella redovisningen har sin utgÄngspunkt i industrisamhÀllet och nÀr vi nu befinner oss i informationssamhÀllet motsvarar inte den redovisningen lÀngre intressenternas efterfrÄgan pÄ information. Intern kommunikation Àr av allra största vÀsentlighet i bolag och i organisationer, om inte den fungerar kan inte vÀlgrundade beslut fattas. Men vad ligger bakom de interna kommunikationssvÄrigheterna angÄende den information ekonomiska rapporter ger? Ett av praktikfallen som vi har tagit upp i studien belyser den hÀr problematiken, dÀr ledamöter i ABB:s styrelse inte fick beslutsrelevant information. Inte ens finanschefen fick nÀrvara vid viktiga möten, utan det var endast VD:n som kommunicerade med styrelsen. Uppsatsens syfte Àr att skapa en ökad förstÄelse för de faktorer som ligger bakom de kommunikationssvÄrigheter som finns gÀllande informationen i de ekonomiska rapporterna. Vi har valt att behandla endast svenska aktiebolag. VÄrt förhÄllningssÀtt i studien Àr förstÄelseorienterat och utgÄr frÄn litteratur som behandlar kommunikation, organisation och ekonomi.

Det Àr allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar sÄ att medarbetare fÄr flytta fysiskt, det innebÀr Àven en mental förÀndring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien lÄg fokus pÄ hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. PÄverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien Àr kvalitativ med en fenomenologisk utgÄngspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

SammanfattningUtveckling och förÀndring Àr kanske tvÄ av de mest omtalade begreppen i företagsvÀrlden, speciellt vad gÀller organisationsfrÄgor. FörÀndringar Àr nÄgot som organisationer tampats med genom alla tider. I tidigare forskning lÄg fokus till stor del pÄ hur organisationer skulle bli effektivare genom att höja produktionstakten och liknande. I dagens forskning ligger intresset i att förÀndringstakten har ökat och förÀndringarna tenderar att bli mer omvÀlvande och drastiska. Forskningen idag Àr Àven inriktad pÄ mjukare faktorer sÄ som kultur och ledarskap.VÄrt syfte med undersökningen blir utifrÄn detta att genom en fallstudie beskriva, förklara och analysera vilka faktorer som frÀmjar och bromsar genomförandet av en förÀndringsprocess.

UtifrÄn de snabba omstÀllningar, globalisering och nya omvÀrldskrav inom nya yrken och med krav pÄ ny kompetens tvingas mÀnniskor navigera och skapa nya karriÀrer. Vi sÄg det angelÀget att undersöka hur utvÀrderingsprocessen pÄ vÀgledningsverksamheten pÄ vuxenutbildningen fungerar. Syftet med uppsatsen Àr att visa en bild av hur studie- och yrkesvÀglednings-verksamheten, organiseras, utvÀrderas och kvalitetssÀkras pÄ vuxenutbildningen. För att genomföra undersökningen valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fem personer i olika positioner. En politiker, en förvaltningschef, en avdelningschef och en processledare pÄ vÀgledningsavdelningen samt en kvalitetscontroller pÄ utbildningsavdelningen. Valet av denna metod baserades pÄ att vi ville fÄ en bred förstÄelse för hur vÀgledningsverksamheten organiseras och utvÀrderas.

Syftet med studien Àr att undersöka vad som upplevs som förutsÀttningarna för intern kommunikation uppÄt i en organisation, frÄn medarbetare till nÀrmsta chef, samt pÄ vilka olika sÀtt medarbetarna sjÀlva kommunicerar med sin chef.  I studien söks svaren pÄ frÄgestÀllningarna; Hur ser förutsÀttningarna ut för kommunikation frÄn medarbetare till chef? Vilka kanaler anvÀnder medarbetarna för att kommunicera till chefen? En kvalitativ metod har anvÀnds, dÀr det empiriska materialet samlats in med hjÀlp av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Genom arbetsprocessen har en hermeneutisk tolkning gjorts av empirin. Resultatet visar pÄ att en liten organisation, samt en lyhörd och synlig chef, Àr förutsÀttningar för en god intern kommunikation, frÄn medarbetare till nÀrmsta chef. Kommunikationskanaler som anvÀnds för en kommunikation till chefen Àr bland annat mejl, möten, personliga samtal och medarbetarsamtal..

Denna studie undersöker de förÀndringar som följt av att den svenska apoteksmarknaden har omreglerats. FörÀndringar vi undersöker Àr avgrÀnsade till omrÄdet verksamhetsstyrning med inriktning pÄ strategier, arbetsmetoder samt ledning & organisation. Vi har anvÀnt oss av New public management och teori om privatiseringar som behandlar organisatoriska förÀndringar som grund för undersökningen. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med nio apotekschefer samt insamling av sekundÀrdata frÄn Ärsrapporter. Resultaten visar att reformen har lett till en konkurrensutsatt marknad karaktÀriserad av lÄga marginaler och ökat kundfokus.

SAMMANFATTNING Titel: ?En ledarskapsstudie utifrĂ„n etiska och moraliska aspekter? Författare: Karolina Lells Karin Ånell Problem: Det finns en ökad etikmedvetenhet i nĂ€ringslivet idag som intresserar oss mycket. Vi valde dĂ€rför att studera de moraliska och etiska aspekterna av ledarskapet och tyckte det skulle vara intressant att göra det pĂ„ ett företag som har etik inbyggt i sin produkt. Vi valde pensions- och försĂ€kringsbolaget KPA som fallföretag, som har profilerat sig sjĂ€lv som ett etiskt företag. Det visade sig att ledarskapet pĂ„ KPA inte verkade skilja sig etiskt och vĂ€rdemĂ€ssigt frĂ„n andra företag, vilket vi hade förvĂ€ntat oss.

Det hÀr examensarbetet har haft som utgÄngspunkt att ta reda pÄ hur den situationsanpassade ledarskapsmodellen skulle kunna berika ledarrollen, besÀttningen och arbetsmiljön ombord pÄ ett fartyg. Ett ledarskap som stÀller stora krav pÄ ledaren dÄ det bland annat gÀller att vara flexibel, kunnig och skicklig pÄ att kunna lÀsa av mÀnniskor. Herseys modell tydliggör ledarskapets komplexitet och ger en struktur att arbeta med och en möjlighet att skapa ett dynamiskt arbetssÀtt som utvecklar hans medarbetare till ansvarsfulla och sjÀlvstÀndiga individer.Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod dÀr jag hade intervjuat 6 stycken befÀl i olika befattningar och frÄn olika fartyg. Svaren frÄn frÄgorna har vÀgts samman med den litteraturgenomgÄng jag har gjort. Metoden valdes för att den kvalitativa intervjun ger information som gör det möjligt att fÄ inblick och förstÄelse av befÀlens ledarskap i det dagliga arbetet.Resultatet visade att trots att det situationsanpassade ledarskapet Àr komplicerat sÄ framkom det ur intervjusvaren att mÄnga av dess grundtankar finns i de intervjuade befÀlens idéer pÄ hur ett lyckat ledarskap skall bedrivas.

Alla arbetsgivare har enligt lag ett huvudansvar för arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska vidta alla ÄtgÀrder som behövs för att arbetstagaren inte utsÀtts för ohÀlsa och olycksfall i arbetet. Ledningssystem för arbetsmiljö Àr en lagstadgad skyldighet för alla som bedriver nÄgon form av verksamhet. Vattenfall AB Vattenkraft Àr sedan Är 2001 certifierat enligt AFS 2001:1, Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete. Som Àgare av flertalet större dammar har Vattenkraftkoncernen efter nya krav och riktlinjer kring dammsÀkerhet fattat ett beslut angÄende förstÀrkningsÄtgÀrder pÄ dammar med allvarliga brottskonsekvenser.

Denna studie Àr en undersökning om informella ledare bland elever i Är 9 pÄ grundskolan och pÄ gymnasiet. Fokus i mitt arbete har legat pÄ informella ledare med negativ inverkan pÄ bland annat lektioner och klasskamrater. Jag har genom intervjuer och observationer försökt ta reda pÄ hur olika lÀrare identifierar och hanterar informella ledare, samt hur dessa pÄverkar det dagliga skolarbetet. Det som framkommit i min undersökning Àr bl.a. att de intervjuade lÀrarna menar att de flesta klasser har informella ledare, och att dessa kan vara mer eller mindre tydliga.

Syfte: Att undersöka hur hÄllbarhetsrapportering fungerar som strategisk kommunikation. Att granska hur 20 svenska börsnoterade bolags hÄllbarhetsrapportering struktureras.Teoretisk ram: Intressentmodellen. Systemteoretisk kommunikationsmodell.Metod och material: Samtalsintervjuer med nyckelpersoner verksamma inom CSR-kommunikation. Kvantitativ innehÄllsanalys av 20 börsnoterade bolags hÄllbarhetsrapporter.ProblemstÀllningar: Hur anvÀnds hÄllbarhetsrapportering som strategisk kommunikation bland svenska börsnoterade företag? Hur pÄverkar hÄllbarhetsrapportering bolagens varumÀrken? Hur prÀglar branschtillhörighet och rapportering enligt det internationella ramverket Global reporting initiative, GRI, hÄllbarhetsrapporteringen?Slutsatser: De studerade bolagen anvÀnder hÄllbarhetsrapportering som strategisk kommunikation för att berÀtta för aktörer inom och utom organisationen om sitt CSR-arbete.