Bakgrund:Idag finns det fler VD:ar i Sverige som heter Johan, Àn vad det finns VD:ar som Àr kvinnor. Ett hinder för kvinnor att bli chefer kan vara den traditionella kvinnliga könsrol-len, dÄ den ibland anses ha andra kvalitéer Àn det som efterstrÀvas av chefer. Vad hÀnder dÄ ledarskapsstilar delas in i kvinnlig och manlig? FörstÀrker uppdelningen könsrollerna?Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att bidra till förstÄelsen av det vi idag kallar för kvinnlig respektive manlig ledarskapsstil och se vad denna uppdelning leder till för konsekvenser för ledare och ledarskapet.Metod:För att svara pÄ syftet med denna studie har vi genomfört en tvÀrsnittsstudie dÀr vi har studierat attityder hos respondenter frÄn tre skilda företag. I denna studie har vi anvÀnt oss av ett deduktivt arbetssÀtt och ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt genom genomförandet av nio kvalitativa djupintervjuer.Slutsats:Vi har i denna studie sett hur kvinnligt och manligt ledarskap beskrivs teoretiskt och utifrÄn studiens respondenter och denna bild har visat sig vara en stereotypisk bild som starkt Àr kopplad till könsstereotyper.

Sjölin, C. TrÀning för bÀttre samarbete. En litteraturstudie om simulering som verktyg för att förbÀttra teamarbetet i akuta situationer. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien har som ÀndamÄl att undersöka synen pÄ ledarskap hos fyra trÀnare verksamma inom svensk ungdomsfotboll.Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar:? Vilken syn har de fyra trÀnarna pÄ begreppet ledarskap?? Vilka motiv ligger bakom trÀnarnas ledaruppdrag?? Hur vÀrderar trÀnarna sin ledaruppgift?MetodStudien bygger pÄ djupintervjuer med fyra ungdomstrÀnare frÄn en av Sveriges största fotbollsföreningar hemmahörande i en av Sveriges största stÀder. TvÄ av trÀnarna Àr verksamma pÄ pojksidan, medan de andra tvÄ trÀnar flicklag. Intervjuerna gjordes med hjÀlp av digital ljudupptagning. Databearbetningen har gjorts med hjÀlp av Hersey och Blanchards modell för situationsanpassat ledarskap, för att pÄ sÄ sÀtt skapa en bild av ungdomsledarskapet inom fotbollen.Resultat och slutsatsVi har i resultatet kommit fram till att trÀnarna tolkar ledarskap som nÄgot regel- och kravstyrt, samtidigt som ledarskapet ses som ett verktyg för skapa inspiration och motivation hos gruppen.

Ledarskap kommer vi kontakt med dagligen pÄ ett eller annat sÀtt. Runt omkring oss finns ledare av olika slag och i olika former antingen formellt eller informellt. SjukfrÄnvaron har ökat till en rekordhög nivÄ och fördubblats sedan 1997. kan det vara sÄ att ledarskapet har nÄgon inverkan pÄ detta? Denna undersökning syftar till att undersööka Hersey och Blanchards modell, det situationsanpassade ledarskapet, pÄ enhetschefer och medarbetre inom den kommunala Àldreomsrogen i Marks Kommun.

Syfte. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka rektorers syn pÄ elevinflytande och uppdraget att verka för demokratiska arbetsformer. Jag ville ocksÄ undersöka hur rektorerna ser pÄ vilka möjligheter och/eller hinder till elevinflytande som kan finnas och dessutom relationen mellan elevinflytande och det faktum att vi har skoltvÄng. UtifrÄn dessa frÄgestÀllningar ville jag ocksÄ försöka ta reda pÄ vilken kompetens och vilka egenskaper lÀrare kan anses behöva för att arbeta med elevens reella inflytande. Metod.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom akutsjukv?rd st?lls frekvent inf?r m?ten med patienter som genomlidit trauma. Detta s?tter sjuksk?terskorna i risk f?r att drabbas av empatitr?tthet. Empatitr?tthet ?r ett vanligt f?rekommande problem inom just akutsjukv?rd.

Tiden mÀnniskan spenderar pÄ sin arbetsplats Àr en stor del av ens liv, dÀrför Àr det fundamentalt för vÀlbefinnandet att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande för att du ska trivas dÀr. Denna studie Àmnade undersöka demografiska skillnader, exempelvis stora och mindre Äldersskillnader mellan anstÀlld och nÀrmsta chef, detta stÀllde vi i relation till anstÀlldas attityd till ledarskap och andra trivselfaktorer. Datainsamlingen bygger pÄ en enkÀtundersökning konturerad utifrÄn utvalda frÄgor frÄn tvÄ tidigare, redan vÀl beprövade mÀtinstrument. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan Tiden anstÀlld och chef har arbetat tillsammans och attityd till ledarskap. Det fanns Àven signifikanta skillnader mellan personer som jobbade inom den privata kontra offentliga sektorn i relation till upplevt socialt stöd..

Att finna nya vÀgar för att reducera och effektivisera verksamheten blir allt vanligare bland dagens företag. VÀrlden blir mindre och företag finner möjligheter att utveckla sin verksamhet med hjÀlp av andra företag. Detta innebÀr att de nationella grÀnserna alltmer börjar suddas ut, att söka internationella partners har dÀrmed blivit allt vanligare för att integrera ny teknik och innovationer i verksamheten. Att vÀlja att offshora delar av verksamheten till Indien innebÀr ofta nya utmaningar för företaget. I denna affÀrsrelation kommer företaget att möta kulturella, kommunikativa och organisatoriska skillnader.

Mellan Ären 2005-2007 bedrev den svenska organisationen Posten en omfattande förÀndringsprocess som gick under namnet On-side. Anledningen till förÀndringen var att organisationens marknadsposition var hotad i samband med nya marknadsförutsÀttningar. FörÀndringen innebar att organisationen skulle specialisera sina olika verksamheter genom att bilda separata bolag för vart marknadssegment dÀr högre kundfokus skulle uppnÄs. Organisationen förflyttade sig frÄn att ha varit en funktionsorganisation till att bli en bolagiserad divisionsorganisation. Denna uppsats utgÄr frÄn ett ledningsperspektiv dÀr förÀndringsprocessen analyseras utifrÄn Kotters Ätta-stegsmodell.

Den traditionella redovisningen har sin utgÄngspunkt i industrisamhÀllet och nÀr vi nu befinner oss i informationssamhÀllet motsvarar inte den redovisningen lÀngre intressenternas efterfrÄgan pÄ information. Intern kommunikation Àr av allra största vÀsentlighet i bolag och i organisationer, om inte den fungerar kan inte vÀlgrundade beslut fattas. Men vad ligger bakom de interna kommunikationssvÄrigheterna angÄende den information ekonomiska rapporter ger? Ett av praktikfallen som vi har tagit upp i studien belyser den hÀr problematiken, dÀr ledamöter i ABB:s styrelse inte fick beslutsrelevant information. Inte ens finanschefen fick nÀrvara vid viktiga möten, utan det var endast VD:n som kommunicerade med styrelsen. Uppsatsens syfte Àr att skapa en ökad förstÄelse för de faktorer som ligger bakom de kommunikationssvÄrigheter som finns gÀllande informationen i de ekonomiska rapporterna. Vi har valt att behandla endast svenska aktiebolag. VÄrt förhÄllningssÀtt i studien Àr förstÄelseorienterat och utgÄr frÄn litteratur som behandlar kommunikation, organisation och ekonomi.

Det Àr allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar sÄ att medarbetare fÄr flytta fysiskt, det innebÀr Àven en mental förÀndring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien lÄg fokus pÄ hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. PÄverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien Àr kvalitativ med en fenomenologisk utgÄngspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

SammanfattningUtveckling och förÀndring Àr kanske tvÄ av de mest omtalade begreppen i företagsvÀrlden, speciellt vad gÀller organisationsfrÄgor. FörÀndringar Àr nÄgot som organisationer tampats med genom alla tider. I tidigare forskning lÄg fokus till stor del pÄ hur organisationer skulle bli effektivare genom att höja produktionstakten och liknande. I dagens forskning ligger intresset i att förÀndringstakten har ökat och förÀndringarna tenderar att bli mer omvÀlvande och drastiska. Forskningen idag Àr Àven inriktad pÄ mjukare faktorer sÄ som kultur och ledarskap.VÄrt syfte med undersökningen blir utifrÄn detta att genom en fallstudie beskriva, förklara och analysera vilka faktorer som frÀmjar och bromsar genomförandet av en förÀndringsprocess.

UtifrÄn de snabba omstÀllningar, globalisering och nya omvÀrldskrav inom nya yrken och med krav pÄ ny kompetens tvingas mÀnniskor navigera och skapa nya karriÀrer. Vi sÄg det angelÀget att undersöka hur utvÀrderingsprocessen pÄ vÀgledningsverksamheten pÄ vuxenutbildningen fungerar. Syftet med uppsatsen Àr att visa en bild av hur studie- och yrkesvÀglednings-verksamheten, organiseras, utvÀrderas och kvalitetssÀkras pÄ vuxenutbildningen. För att genomföra undersökningen valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fem personer i olika positioner. En politiker, en förvaltningschef, en avdelningschef och en processledare pÄ vÀgledningsavdelningen samt en kvalitetscontroller pÄ utbildningsavdelningen. Valet av denna metod baserades pÄ att vi ville fÄ en bred förstÄelse för hur vÀgledningsverksamheten organiseras och utvÀrderas.

Syftet med studien Àr att undersöka vad som upplevs som förutsÀttningarna för intern kommunikation uppÄt i en organisation, frÄn medarbetare till nÀrmsta chef, samt pÄ vilka olika sÀtt medarbetarna sjÀlva kommunicerar med sin chef.  I studien söks svaren pÄ frÄgestÀllningarna; Hur ser förutsÀttningarna ut för kommunikation frÄn medarbetare till chef? Vilka kanaler anvÀnder medarbetarna för att kommunicera till chefen? En kvalitativ metod har anvÀnds, dÀr det empiriska materialet samlats in med hjÀlp av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Genom arbetsprocessen har en hermeneutisk tolkning gjorts av empirin. Resultatet visar pÄ att en liten organisation, samt en lyhörd och synlig chef, Àr förutsÀttningar för en god intern kommunikation, frÄn medarbetare till nÀrmsta chef. Kommunikationskanaler som anvÀnds för en kommunikation till chefen Àr bland annat mejl, möten, personliga samtal och medarbetarsamtal..

Denna studie undersöker de förÀndringar som följt av att den svenska apoteksmarknaden har omreglerats. FörÀndringar vi undersöker Àr avgrÀnsade till omrÄdet verksamhetsstyrning med inriktning pÄ strategier, arbetsmetoder samt ledning & organisation. Vi har anvÀnt oss av New public management och teori om privatiseringar som behandlar organisatoriska förÀndringar som grund för undersökningen. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med nio apotekschefer samt insamling av sekundÀrdata frÄn Ärsrapporter. Resultaten visar att reformen har lett till en konkurrensutsatt marknad karaktÀriserad av lÄga marginaler och ökat kundfokus.