Innovation kan anses vara ett nyckelord för svenskt företagande och forskning pekar pÄ att innovation till stor del Àr en frÄga om ledarskap. Att bryta rutiner och vara nytÀnkande Àr centralt. Utmaningen för innovativa ledare ligger dÀrigenom i att skapa ett företag dÀr nytÀnkande sker naturligt. Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera hur innovativt ledarskap utförs i praktiken. DÄ tidigare forskning frÀmst rört stora tillverkningsföretag har denna studie inriktats pÄ smÄ innovativa IT-företag.

Att vara lÀrare innebÀr mÄnga saker men framför allt handlar det om att kunna leda mÀnniskor. LÀrares ledarskap pÄverkar elevernas lÀrande och utveckling. Det övergripande syftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ vad elever anser om lÀrares ledarskap och dÄ frÀmst vilka ledaregenskaper som kÀnnetecknar en bra respektive dÄlig lÀrare.Arbetet bestÄr av en litteraturstudie samt en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med Ätta elever i Äldrarna 9 respektive 15 Är.I min undersökning har jag kommit fram till att elever uppskattar ett ledarskap som Àr grundat pÄ förtroende, tydlighet, struktur och ödmjukhet. Detta skapas genom tydliga regler och konsekvenser, ömsesidig respekt, ett inspirerande och variationsrikt arbetssÀtt samt genom att ha kul tillsammans. Det Àr Àven mycket viktigt att man som lÀrare har förmÄga att lösa och hantera konflikter pÄ ett professionellt sÀtt enligt eleverna..

Innovation Àr i dagens företagsklimat bland det viktigaste man har, inte minst inom forskning och utveckling. Ledarskap Àr en kritisk del för att skapa en kreativ miljö och företagskultur som möjliggör att snabb och flexibel forskning kan bedrivas. Denna studie har undersökt hur ledare för FoU-avdelningar arbetar för att skapa denna kreativa miljö samt om detta skiljer sig mellan företag i olika utvecklingsstadier. För att studera detta har en modell med fem kategorier av faktorer för kreativt ledarskap tagits fram; Strukturella-, finansiella- och hierarkiska faktorer samt arbetsklimat och kommunikation. Vi har funnit belÀgg för att samtliga faktorer pÄverkar kreativiteten pÄ arbetsplatsen, dock har skillnader gentemot teorin funnits i huruvida faktorerna frÀmjar eller hÀmmar kreativiteten.

Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie av fyra skolledare med gemensamt ansvar för verksamhet frÄn förskola till Ärskurs nio. Syftet med undersökningen Àr att lÄta nÄgra skolledare i en teamorganisation beskriva sin verksamhet ur nÄgra olika perspektiv. Resultaten har stÀllts mot samhÀllsvetenskapliga teorier kring reciproka utvecklingsmiljöer och en teori om skola som organisation och institution. Resultatet pekar pÄ hur omvÀrldsfaktorer i kombination med entreprenöriell förmÄga skapat ett frirum för gemensamma arbetsformer i ett ledningsteam för skola och förskola. I teamledarrollen kombineras juridiska aspekter pÄ rektorsuppdraget med en mer systemorienterad syn pÄ ledarskap för utveckling av verksamheten.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva ledarskapet i kunskapsintensiva företag med avseende pÄ hur den situationsanpassade ledarskapsmodellen pÄverkat utformningen av deras interna chefsprogram och vad det finns för stöd för cheferna i deras ledarroll. Studien Àr baserad pÄ en fallstudie av tre stycken lÀkemedelsföretag dÀr vi intervjuat totalt nio personer, en HR- ansvarig och tvÄ mellanchefer pÄ respektive företag. Studien har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer dÀr det Àr intervjusvaren som ligger till grund för resultatet. I studien framkom det att alla tre företagen anvÀnder situationsanpassat ledarskap men att de tillÀmpar detta pÄ olika sÀtt i organisationen och att ledningen och företaget anvÀnder modellen nÀr de ska anpassa sig efter individen och situationen. En kunskapsintensiv organisation kÀnnetecknas av sjÀlvgÄende individer som kan vara svÄra att styra och dÀrför Àr det viktigt att en chef kan hantera detta och anpassa sin ledarstil utifrÄn den enskilda individens behov.

Att en organisation fattar beslut om överordnade mÄl och strategier innebÀr i sig inte nÄgot organisatoriskt lÀrande. För att möjliggöra en integration av uppstÀllda mÄl och strategier sÄ att dessa genomsyrar organisationen behöver det ske en process - ett organisatoriskt lÀrande. Vi har i denna uppsats studerat hur denna process gÄr till i organisationen Lunds universitet, nÀr det gÀller integration av mÄl och strategier rörande ledarskap och hur universitetet i denna process tillvaratar individuell kunskap och kompetens sÄ att organisationen fÄr en högre kompetens och dÀrmed en ökad möjlighet att nÄ uppstÀllda mÄl. Vi har utgÄtt frÄn litteratur kring organisatoriskt lÀrande, dÀr vi gjort en sammanstÀllning av de teorier och den forskning som vi anser har relevans för vÄr frÄgestÀllning. Ur dessa har vi tagit fram följande kriterier för organisatoriskt lÀrande: kommunikation, tillgÀngliggörande, reflektion och samsyn och integration.

Delaktighet och inflytande i arbetslivet Àr en central bestÀmningsfaktor för anstÀlldas hÀlsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och pÄverka pÄ arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en stÀndig dialog, frÀmjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnÄtt hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod anvÀndes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.

Syftet med studien var att illustrera avdelningsledares roller och möten i det dagliga arbetet. Uppdraget som avdelningsledare pÄ en högskola Àr speciellt dÄ avdelningsledaren arbetar inom tre olika kulturer samt Àr begrÀnsat i bÄde tid och omfattning. Studien har utförts genom observationer dÀr tre avdelningsledare har följts. Resultatet visar att 64 % av arbetstiden gick Ät till olika typer av möten och de vanligaste ledarskapsrollerna som observerades var som ledare och informationsspridare. Vidare bedömdes avdelningsledarna bedriva ett ledarskap som visade sig till övervÀgande del vara vad som enligt Luthans (1988) Àr ett effektivt ledarskap för organisationen, snarare Àn ett karriÀrinriktat ledarskap..

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med uppsatsen Ă€r att ge en överblick av den nuvarande och framtida lĂ€rarutbildningens ledarskapsutbud för lĂ€rare samt att utforska om ett behov av utökat ledarskap för lĂ€rare Ă€r aktuellt.FrĂ„gestĂ€llningar:- Är lĂ€rare med ledarskapskunskaper sĂ€krare lĂ€rare Ă€n lĂ€rare utan?- Hur kan lĂ€rare anvĂ€nda sig av ledarskap i klassrummet?- Är ledarskap en bristvara i dagens lĂ€rarutbildning?- Hur ser trenden ut för ledarskapets utrymme i lĂ€rarutbildningen?MetodUppsatsen har en kvalitativ inriktning dĂ€r intervjuer stĂ„r i fokus. De intervjuade har olika relationer till lĂ€rarutbildning. Den tidigare forskning som ses över behandlar begreppet ledarskap i skolmiljön.ResultatLitteraturen visar att lĂ€rare med ledarskapskunskaper har en större förmĂ„ga att kĂ€nna sig lugna och ta kontroll över situationer som kan uppstĂ„ i klassrummet. Detta framhĂ„ller Ă€ven respondenterna.

Syftet med studien Àr att utöka förstÄelsen för vad som pÄverkar förtroendefulltledarskap, genom en fallstudie av ledarnas och de leddas upplevelser pÄ enarbetsplats.TeoriTeorier kring vad bra ledarskap Àr har varierat, men de senaste Ären har relationenmellan ledare och medarbetare betonats mer och mer. UtifrÄn begreppen ledarskap, tillit och förtroende beskrivs teorier bakom det som i den hÀr studien sammanfattas som förtroendefullt ledarskap.MetodEn kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med medarbetare, enhetschefer och avdelningschef pÄ sÀljavdelningen pÄ ett IKEA- varuhus. Analys av empiriskt material utifrÄn teoretiskt ramverk. Studien följer vetenskapsrÄdets forskningsetiska riktlinjer, och strÀvar i sin metod efter sÄ hög transparens som möjligt.ResultatFörtroendefullt ledarskap pÄverkas av relationer.

En chef anvÀnder olika fÀrdigheter i sin vardag t ex kommunikation,relationsskapande och beslutsfattande. LikvÀl som chefen agerar med olikaledarstilar utifrÄn kontexten och medarbetarna. Kvaliteten pÄ chefensfÀrdigheter och agerande kan bedömas i en medarbetarenkÀt dÀrmedarbetaren Àven bedömer sitt och gruppens vÀlbefinnande. EnmedarbetarenkÀt ska vara ett stöd för chefen att utveckla sitt ledarskap ochsin verksamhet. Denna uppsats analyserar de tio bÀsta och de tio sÀmstaenheterna frÄn en medarbetarenkÀt i ett landsting.

Bakgrund: Ledarskap Àr ett omfattande begrepp med skiftande definitioner. Ledarskap kan ge förestÀllningen av inflytelserika, driftiga personer som pÄverkar bÄde organisationen och dess medarbetare. För att dels fördjupa oss inom ledarskapsomrÄdet och dels finna vad som kan ligga bakom en ledares unika förmÄga att nÄ ut till sin omgivning valde vi att studera Jan Stenbeck. MÄnga har en Äsikt om honom och han beskrivs som en karismatisk, mÀktig person med en stark vision. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att genom de tre valda perspektiven karisma, vision och makt studera Jan Stenbeck som ledare samt dÀrmed diskutera vad som gjorde honom inflytelserik.

Ledarskap Àr idag ett högst aktuellt Àmne. Företag etablerar sig i andra delar av vÀrlden och globaliseringen gör att organisationer mÄste integrera med andra kulturer Àn sin egen. Ledarskap blir dÄ en nyckelkomponent och ett konkurrensmedel. I vÄr uppsats vill vi granska fenomenet ledarskap i en annan kulturell kontext Àn vÄr egen. Med hjÀlp av ett MFS-stipendium frÄn Sida fick vi möjlighet att Äka till Sihanoukville, Kambodja för att att göra en undersökning om ledarskap och kultur.

Juliusson, K. Vad Àr hÀlsofrÀmjande ledarskap? ? en empirisk studie om hur le-darskapet ses ur ett hÀlsoperspektiv. Examensarbete i folkhÀlsovetenskap 20 po-Àng. Malmö Högskola: HÀlsa och samhÀlle, Enheten för biomedicinsk laborato-rievetenskap, folkhÀlsovetenskap och omvÄrdnad, 2005. Ledaren spelar en betydande roll nÀr det gÀller medarbetarnas arbetsmiljö.

?Coming from Sweden and you haven?t heard of it?? Detta citat exemplifierar den sjÀlvbild som det post-kommunistiska profileringsarbetet tenderar att prÀglas av. Bristen pÄ insikt kÀnns pÄtaglig under ett möte med en högt uppsatt tjÀnsteman inom PÀrnu Development Department. Denna problematik skall dock inte förlöjligas utan mÄste sÀttas i relation till de omstÀndigheter som skapat den.De tidigare socialistiskt prÀglade staterna har varit tvungna att anpassa sig till markandsekonomin med förÀndrade efterfrÄgemönster och nya konkurrenssituationer. Dessa förhÄllanden kan verka sjÀlvklara för ett vÀsteuropeiskt land, men för ett post- kommunistiskt land dÀr marknadsföring och destinationsutveckling i princip inte existerat, var de hÀr förutsÀttningarna nÄgot nytt.