VÄrt syfte med uppsatsen Àr att kombinera litteratur kring korporativt varumÀrke och ledarskap för att skapa ett teoretiskt ramverk. I vÄrt ramverk vill vi lyfta fram en effektiv ledares egenskaper och roll dÄ det korporativa varumÀrket kommuniceras internt. Vidare vill vi studera ledare pÄ ett företag för att skapa förstÄelse för hur de gör och om de anvÀnder den effektiva ledarens egenskaper dÄ det korporativa varumÀrket kommuniceras internt. För att besvara uppsatsens syfte har vi gjort en litteraturstudie samt anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie. I fallstudien har vi anvÀnt oss av primÀrdata, i form av intervjuer, samt sekundÀrdata.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka beteenden och egenskaper hos en ledare (chef pÄ ett företag) som har en positiv inverkan pÄ de anstÀlldas hÀlsa och dÀrigenom belysa chefskapets roll som hÀlsofaktor.1. Vilka ledarbeteenden/egenskaper vÀrderar de anstÀllda högst och kan man se ett mönster bland dessa?2. Hur ser cheferna sjÀlva pÄ sitt ledarskap och dess pÄverkan pÄ personalens hÀlsa?3.

Syfte: Syftet med denna uppsats ligger i att undersöka hur svenska fastighetsmÀklarföretag anvÀnder sig av sociala medier i sitt vardagliga arbete. Vi har undersökt hur komponenter sÄ som kundfokus, marknadsföring samt försÀljning Äterspeglas mot företagen i och med deras intrÀde i de sociala medierna.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i arbetet och det grundar sig pÄ en empirisk studie dÀr vi bearbetat inhÀmtat material ifrÄn intervjuer. Vi har Àven haft en kumulativ inriktning i vÄrt arbete för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en mer unik aspekt pÄ arbetet.Resultat & slutsats: Resultatet visar pÄ att det finns en stor möjlighet för svenska fastighetsmÀklarföretag att anvÀnda sig av sociala medier i ett syfte som ligger i att öka försÀljningen. I dagslÀget anser vi inte att medvetenheten hos svenska fastighetsmÀklarföretag gÀllande sociala mediers betydelse Àr tillrÀckligt stor. Dessutom finns inte en insikt om att den förmodade framtida expansionen av sociala medier.

Uppsatsen syftar till att genom en kartlÀggning analysera publiceringsfrekvensen som skett inom forskningsfÀltet i Àmnet transformativt ledarskap mellan Ärsspannet 1990 till 2013. KartlÀggningen har skett genom en bibliometrisk sökning via databasen Scopus och sedan behandlats genom mjukvaruprogrammet Bibexcel. Utvecklingskurvan med dess nedgÄng och fall har varit det centrala i den hÀr uppsatsen, detta för att alstra kunskap som visar den roll transformativt ledarskap har inom forskningsfÀltet ledarskap. Resultaten visar att USA, Kanada, Kina, Storbritannien och Australien Àr de lÀnder dÀr publiceringsfrekvensen under Ären 1990 ? 2013 varit som störst.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om friare medarbetarskap, sÄ som exempelvis TeliaSoneras arbetssÀtt med förtroendearbetstid, Àr en god vÀg att gÄ för att styra framtidens organisationer. Vi vill undersöka om det utgör ett hot eller en möjlighet för ledarna, medarbetarna och för företaget i sig att arbeta pÄ ett sÄdant sÀtt. Vi stÀller oss Àven frÄgan vad som krÀvs av ledarskapet i organisationer, dÄ man arbetar med ett mer sjÀlvstÀndigt arbetssÀtt och om det Àr sÄ sjÀlvstÀndigt som det vill ge sken av eller om det finns osynlig och subtil styrning bakom det hela. TeliaSonera utvecklas stÀndigt och genomför löpande organisationsförÀndringar, sÄ vi vill Àven undersöka hur det pÄverkar arbetssÀttet och dess utveckling.Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie som baserats pÄ ett flertal intervjuer samt en observationsstudie. Informationen vi samlat under intervjuerna och observationsstudien ligger till grund för den empiriska delen av arbetet.

Syftet med undersökningen var att undersöka fyra förskollÀrares uppfattningar om ledarskap i förskolan i deras interaktion med barnen samt hur de skildrar relationers betydelse, genom att anvÀnda intervju som metod. Genom observation har jag undersökt en förskollÀrares interaktion med barnen i syfte att se hur förskollÀraren arbetar. I resultatet framkommer det att ledarskap för förskollÀrare innebÀr att vara lyhörd, att barn har olika viljor och att lyssna till barnet och ser barnet samt att förskollÀraren Àr tydlig med det som förvÀntas av barnen och av förskollÀraren. Resultatet visade vikten av att skapa goda relationer, att förskollÀraren kan anvÀnda sig utav humor och det ansÄgs att humor Àr en del av en lÀrares ledarskap. Under relationsarbetet var det viktigt att förskollÀraren bekrÀftar varje barn och visar intresse för barnet.

Bakgrund Sjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r en omv?rdnad som vilar p? en humanistisk m?nniskosyn och ett personcentrerat f?rh?llningss?tt. Uppdraget inneb?r att fr?mja h?lsa, lindra lidande och s?kerst?lla trygg v?rd. En kontinuerlig reflektion ?ver normer och v?rderingar kr?vs f?r att v?rden ska vara trygg och etiskt f?rsvarbar.

Motivation för ledarskap styrs av vÀrderingar, personlighet och tro pÄ sin förmÄga. Forskning har genererat tre motivationskategorier för ledarskap, affektiv-identitet ledarmotivation, icke-kalkylerande ledarmotivation och social-normativ ledarmotivation. Studien undersökte dessa tre motivationskategoriernas inbördes rangordning och skillnader mellan utbildningsinriktning och kön samt samband med generell self-efficacy och personlighetsegenskaper enligt femfaktormodellen.  192 studenter deltog frÄn en mellansvensk högskola, dÀrav 54 mÀn, 90 frÄn socionomprogrammen, 72 frÄn det internationella businessprogrammet och 30 frÄn tvÄ ingenjörsprogram.  De besvarade en enkÀt bestÄende av Chan och Drasgows Motivation to lead scale, Chen, Gully och Edens General self- efficacy scale och Shafers femfaktormodell Big Five Marker. Resultatet visar att det finns skillnader mellan motivationskategorier och utbildningsinriktning.

I massmedia kan man ofta lÀsa att klasserna i skolan Àr stökiga och att eleverna med anledning av detta fÄr för lite kunskap. En av anledningarna till att klasserna Àr stökiga skulle kunna vara att lÀrarna har för lite kunskap om ledarskap och lider brist pÄ ledarkompetens. Syftet med min uppsats var att ta reda pÄ hur lÀrare upplever sin egen ledarkompetens och om det verkar finnas behov av att lÀrarna fÄr mer utbildning i ledarskap. För att ta reda pÄ detta har jag intervjuat fyra högstadielÀrare med olika teoretiska Àmnesinriktningar i frÄgor som handlar om deras ledarskap och ledarkompetens. Resultaten frÄn intervjuerna visade att lÀrarna ansÄg sig kunna hÄlla god ordning i klassen, de upplevde sig sjÀlva som bra ledare och sÄg det som viktigt att utveckla sig sjÀlva.

Alla verksamheter ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete, vilket fastslogs i lagen om skydd mot olyckor som trĂ€dde i kraft Ă„r 2004. Den största förĂ€ndringen med den nya lagen blev att ansvaret för verksamheters brandskydd flyttades frĂ„n kommunen till den enskilda verksamheten. För flertalet verksamhetstyper finns regler och lagar som avgör vilket brandskydd som krĂ€vs inom just den aktuella. För lĂ€geranlĂ€ggningar finns inga reglerande bestĂ€mmelser, utan lagen krĂ€ver endast ett skĂ€ligt brandskydd vilket kan tolkas pĂ„ flera olika sĂ€tt av bĂ„de anlĂ€ggningar och tillsynsenheter.VĂ€ssarö Ă€r en lĂ€geranlĂ€ggning pĂ„ en ö i Östhammars skĂ€rgĂ„rd, som drivs av Stockholms scoutdistrikt. Verksamheten drivs till största del av ideellt arbetande ungdomar och vuxna.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att genom en teoretisk undersökning skildra vad hÀlsofrÀmjande ledarskap bestÄr av idag. Samt genom en empirisk studie beskriva pÄ vilka sÀtt Tekniska förvaltningen i Sala kommun arbetar med hÀlsofrÀmjande ledarskap.Studien Àr av deskriptiv karaktÀr och Àr baserad pÄ en kvalitativ undersökningsmetod och semistrukturerade intervjuer har genomförts med den valda organisationen. Teoretiska referensramen bestÄr av vetenskapliga artiklar och böcker inom omrÄdet. Resultatet analyserades med en berÀttande analysmetod baserad pÄ den teoretiska referensramen och det empiriska materialet. Efter att ha sett och analyserat hur Tekniska förvaltningens ledning arbetar med aktiviteter, ÄtgÀrder och ledarskap inom de hÀr för studien aktuella omrÄdena kan slutsatsen dras att de hÀr teorierna och begreppen Àr aktuella idag för hÀlsofrÀmjande ledarskap..

Det coachande ledarskapet Àr ett ledarskap som fokuserar pÄ samspelet mellan ledare och medarbetare. För att studera detta ledarskap sÄ har syftet med denna undersökning varit att undersöka upplevelserna av detta ledarskap som personer med beteendevetenskaplig utbildning har. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna vÀrderar relationen mellan ledaren och medarbetaren som det grundlÀggande i ledarskapet. Förutom det coachande förhÄllningssÀttet i ledarskapet sÄ handlar det ocksÄ om hur ledaren Àr och vilka egenskaper han eller hon har. Det viktigaste Àr att ha kunskap om sig sjÀlv och sitt eget beteende som ledare och hÀr Àr emotionell intelligens betydelsefullt.

Syftet med denna studie har varit att titta pÄ hur lÀrarens ledarskap pÄverkar elevernas lÀrandeprocess i klassrumsmiljön dÀr vi lagt speciellt fokus pÄ sjÀlvförtroende. UtifrÄn detta syfte har vi tittat pÄ litteratur kring olika ledarskapsformer, ledarstilar samt sjÀlvförtroende. Vi har Àven tittat pÄ det sociokulturella lÀrandeperspektivet dÀr vi redogjort för olika infallsvinklar pÄ begreppet sociokulturellt lÀrande. Vi har undersökt detta genom att anvÀnda oss av fyra intervjuer med lÀrare, fyra observationer av de intervjuade lÀrarna och deras elever i klassrummet och fyra gruppintervjuer i Ärskurserna 4-6 i en medelstor stad i norra Sverige. Med hjÀlp av dessa undersökningsformer har vi fÄtt fram information kring hur olika former av ledarskap pÄverkar eleverna samt vilka ledarstilar som hjÀlper till att utveckla elevernas sjÀlvförtroende i positiv bemÀrkelse.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.