Syftet med studien är att ta reda på om dynamisk pedagogik går att använda i praktisk verksamhet. Studien har ett kvalitativt perspektiv och består av en litteraturstudie av Lipschütz (1971/ 2004), en intervjustudie med tre deltagare och en enkätstudie med 32 deltagare. Deltagarna har genomgått utbildning i dynamisk pedagogik och/eller är medlemmar i Korda ? föreningen för dynamisk pedagogik, en del använder dynamisk pedagogik i praktisk verksamhet och andra gör det inte. Resultatet diskuteras mot bakgrund av tankar och teorier kring den dynamiska pedagogikens framväxt,målsättning och metoder.Resultatet visar att dynamisk pedagogik går att använda, och används, i praktisk verksamhet i olikagrad, på olika sätt och i många olika slags verksamheter, främst i ledarskap och inom utbildning avolika slag, framförallt för personlighetsutveckling, grupputveckling och ledarskapsutveckling.

Organisationer står inför ständiga förändringar och det medför att organisationers IT-system behöver anpassas därefter. För att besvara dessa förändringar investeras det i nya IT-system. Dock prioriteras oftast inte hantering av de föregående systemen, så som systemavveckling. Systemavveckling behandlas ytterst lite i befintlig litteratur, till exempel hur en systematisk avvecklingsprocess skulle kunna genomföras. Utifrån detta utformades uppsatsens syfte att belysa ämnet systemavveckling och kartlägga centrala begrepp. För att uppnå syftet har två fallstudier genomförts samt en genomgång av befintlig litteratur.

Det finns ett samband mellan aktiernas korrelation och volatiliteten på marknaden. Volatiliteten kan delas upp på systematisk och osystematisk och vi finner att det är ett samband mellan den systematiska risken och korrelationen mellan aktierna, den osystematiska visar inte upp detta samband. Vidare kommer vi fram till att kursutvecklingen inte påverkar korrelationen..

Bengtsson Catarina & Månsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnära undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Hur tillägnar sig gymnasieelever sin kunskap och är de medvetna om hur de tillägnar sig praktisk och teoretisk kunskap? Dessa frågor har Comenius och Dewey långt före mig sökt svaret på. Denna studie avser att bidra med kunskap om denna process. De elever som ingått i denna studie berättar om hur de upplever skillnader och likheter mellan teoretisk och praktisk kunskap. Elevernas tolkningar om hur de uppfattar lärandet är en central del av arbetet där elevens syn är viktig.

Försvarsmakten har ett behov av en fungerande systematisk erfarenhetshantering. Det system som finns idag har utvecklingspotential och är inte fullt ut implementerat i organisationen. En essentiell sektor i implementeringsarbetet och utvecklingen av förmågan erfarenhetshantering bör vara utbildning. Genom utbildning och information till organisationen bör förtroendet och legitimiteten för erfarenhetsprocessen öka vilket är viktigt för implementeringen av den systematiska erfarenhetshanteringen i Försvarsmaktens vardagliga rutiner. Syftet med denna uppsats är att diskutera huruvida Försvarsmaktens utbildningar och utbildningsplattformar stödjer implementeringen av en systematisk erfarenhetshantering.

Studien syftar till att undersöka rektorers föreställningar om estetik och vad de tror att estetiken betyder för elevernas lärande i grundskolan. I studien medverkar fem rektorer som är verksamma i Malmö stad. Anledning till denna undersökningsgrupp beror på att rektorer har mycket att säga till om när det gäller allt från anställning av pedagoger, till arbetssätt och satsning på estetisk och kultur i skolan. Metoden som jag har använt är kvalitativ intervju och intervjuerna genomfördes under oktober och november 2011. Teorin som jag har valt att använda i studien är teoretisk- och praktisk kunskap av Bernt Gustavsson (2002) i sin bok Vad är kunskap? Resultatet av studien visar på att rektorernas föreställningar om estetik handlar om det fysiska utseendet.

Bakgrund: Att människor drabbas av illamående och kräkningar är en ständigt förekommande utmaning inom vården. De drabbade uppger ibland att upplevelsen av illamående är lika obehaglig som upplevelsen av smärta, och ett av målen med god omvårdnad vid illamående bör vara att försöka förebygga och lindra obehag. Syfte: Att genom en systematisk litteraturöversikt beskriva erfarenheten av olika omvårdnadsinterventioner för att förebygga och lindra illamående och kräkningar. Metod: Studien genomfördes med en metod för systematisk litteraturöversikter som innebar en systematisk sökning av litteratur i databaserna Medline, Academic Search och Cochrane Library. Totalt inkluderades 21 artiklar som matchade våra urvalskriterier.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur elevernas intresse till teknik påverkas av att aktivt arbeta kring elektricitetsrelaterad teknik. Synen på aktivt lärande är baserat på de litteraturstudier vi genomfört i vår bakgrund, samt även förankrat i skolans styrdokument. Undersökningen genomfördes under sju veckor med 21 elever i skolår fem. De mätmetoder som vi använde oss av var enkäter och observationer. En enkät besvarades inför undersökningen och den andra vid sista lektionstillfället.

Denna rapport beskriver examensarbetet som genomförts hos företaget CVK AB i Luleå. Syftet med arbetet var att utveckla en ny produkt för mätning av hand- och armvibrationer vid arbete med vibrerande handverktyg. Målet var en produktlösning som är enklare att använda än dagens utrustning och som presenterar mätresultatet på ett lättförståeligt sätt för användaren. Lösningen skulle även ge visuell feedback av aktuell vibrationsnivå i syfte att utbilda användaren i sambandet mellan handhavandet av verktyget och den resulterande vibrationsexponeringen. Under arbetets genomförande användes en systematisk produktutvecklingsmetod enligt Pahl och Beitz.

På Liko AB i Alvik söder om Luleå utvecklas, produceras och marknadsförs personlyftar samt tillbehör till dessa. Liko grundades 1979 och är idag marknadsledande i Norden och representerade i mer än 20 länder. En taklyft måste laddas med jämna mellanrum. Detta medför att det därför finns ett behov av parkering och förvaring för lyftbyglar, selar och eventuellt andra tillbehör då lyften parkerats för laddning. Detta främst för att den bygel som används inte skall hänga fritt och på detta sätt kunna orsaka olyckor men även för att skapa en naturlig och praktisk förvaringsplats.

Studiens syfte är att sammanställa den svenska forskningen om formativ bedömning. De tre frågeställningarna syftar till att ta reda på: vilka delar av formativ bedömning som forskningen lyfter fram, hur lärare och elever uppfattar arbetet med formativ bedömning och vilka möjligheter och hinder med formativ bedömning som forskningen ser. Detta har gjorts genom en systematisk litteraturstudie där forskning på området systematiskt har sökts, värderats och slutligen analyserats. Den tidigare forskningen visar på oenighet om effekterna av formativ bedömning. Resultatet visar att formativ bedömning ger många möjligheter till utveckling i positiv riktning, både vad gäller elevernas lärande och lärarnas undervisning, men att det också finns många, mindre och större, hinder på vägen som är viktiga att lyfta fram.

Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie som handlar om reliabilitet och validitet av mätmetoder vid vila och aktivering av Transversus abdominis och Multifidus..

Denna studies syfte var att skapa ett valideringsinstrument för att nivåbestämma ochvalidera kunskaper hos vuxna elever inför byggutbildning. Orsaken till att författarenvalde detta område var en upplevd brist i den egna verksamheten. Eftersom problemetsom studerades var i den egna verksamheten blev det naturligt att väljaaktionsforskning som metod. Valideringsinstrumenten som studerades använde sig avsåväl kvalitativ intervju som praktisk handling. I resultatet redovisas utifrån kunskapsbegreppenepisteme, techne och fronesis vad som kan eller inte kan valideras i intervjuoch praktisk övning samt hur resultatet av en validering kan påverkas av såväl avtestledarens interaktion med eleven som av testledarens förkunskaper.

Studiens syfte är att synliggöra hur andraspråkselever på högstadiet beskriver sin upplevelse och sin förståelse då de läser faktatexter i de praktisk-estetiska ämnena. För att undersöka detta, har följande frågeställningar valts:Vilka svårigheter beskriver andraspråkselever att de upplever i läsningen av och arbetet med faktatexter? Hur beskriver andraspråkselever att de går tillväga för att förstå faktatexter?Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju andraspråkselever i årskurserna 8 och 9. Intervjuerna har analyserats utifrån en sociokulturell ansats, vilken bl a poängterar vikten av social interaktion samt språkets betydelse för tänkande och lärande.Resultatet visar att informanternas erfarenheter av läsning av faktatexter främst kommer från de naturvetenskapliga och de samhällsvetenskapliga ämnena, samt matematik. Deras erfarenheter av läsning i de praktisk-estetiska ämnena förefaller begränsad, förutom i hem- och konsumentkunskap.