Bakgrund: Palliativ vÄrd innebÀr att patientens sjukdom inte kan botas och behandlingen inriktas pÄ bevarande av livskvaliteten. Under pÄgÄende palliativ vÄrd har mÄnga anhöriga behov av bekrÀftelse, delaktighet, avlastning, emotionellt stöd, information och samtal. Det Àr vanligt att anhöriga upplever lidande i samband med palliativ vÄrd. Syftet var att belysa anhörigas behov i palliativ vÄrd av Àldre i hemmet. Metoden var systematisk litteraturstudie med sökningar i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed vilket resulterade i tio granskade och kvalitetsbedömda artiklar.

Syftet med denna studie var att beskriva och ge en översikt av arbetsterapi inom palliativ vÄrd. För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturöversikt över aktuell forskning inom omrÄdet med sÄvÀl systematisk som osystematisk sökning av vetenskapliga artiklar. De tretton artiklar som motsvarade inklusionskriterierna valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys med stöd av ett teoretiskt raster. Analysen resulterade i ett övergripande tema: en sammanflÀtning av olika professionella resonemang möter klienters behov, och fem underteman: interaktivt-, narrativt-, vetenskapligt-, pragmatiskt- och etiskt resonemang. Resultatet visade att arbetsterapi inom palliativ vÄrd Àr komplext och skiljer sig frÄn traditionell arbetsterapi.

Det största folkhÀlsoproblemet bland kvinnor Àr hjÀrt-kÀrlsjukdom. Kvinnor Àr underrepresenterade bland patienter som fÄr behandling i form av CABG-operation . CABG-operation Àr ett stort kirurgiskt ingrepp som innebÀr pÄfrestningar och en stor förÀndring i livet. Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av livskvalitet efter CABG-operation. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie, en metod för att sammanstÀlla alla vetenskapliga arbeten inom ett specifikt omrÄde.

Bakgrund: Diabetes typ 2 Àr en livsstilssjukdom dÀr riskfaktorer för sjukdomen har sin grund i sociala, beteendemÀssiga samt miljömÀssiga aspekter. Att diagnostiseras med diabetes typ 2 kan framkalla starka kÀnslor. Sjukdomsupplevelsen har vÀsentlig betydelse dÄ en stor del av ansvaret för en framgÄngsrik behandling, krÀver engagemang av den enskilde patienten. Behandlingen av sjukdomen bestÄr av livsstilsanpassning vars syfte Àr att förhindra senkomplikationer och att bibehÄlla hög livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters svÄrigheter att genomföra livsstilsanpassningar vid diabetes mellitus typ 2 Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie genom systematisk granskning av vetenskapliga artiklar.

Brister har pÄvisats i kunskapen hos vÄrdpersonal om vÄldtagna patienters omvÄrdnadsbehov. Den bristande kunskapen kunde innebÀra att vÄldtagna patienter erhöll otillfredsstÀllande omvÄrdnad. Den omvÄrdnadsteoretiska grunden var hÀmtad frÄn Katie Eriksson.Syfte: Syftet var att beskriva vÄldtagna patienters upplevelse av omhÀndertagandet i vÄrden.Metod: En systematisk litteraturstudie som byggde pÄ fem kvalitativa och fem kvantitativa studier samt tvÄ studier vilka var bÄde kvalitativa och kvantitativa. TvÄ huvudtema för omvÄrdnad skapades och fem undertema framkom.Resultat: TvÄ tema framkom, positiva upplevelser av omvÄrdnad och negativa upplevelser av omvÄrdnad med respektive undertema. Resultatet visade i huvudsak att patienter upplevde tillfredstÀllande omvÄrdnad men brister pÄtrÀffades fortfarande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur anhöriga upplever det nÀr nÀrstÄende befinner sig i ett allvarligt sjukdomstillstÄnd, samt hur sjuksköterskan upplever mötet med anhöriga och hur sjusköterskan kan pÄverka deras krisbearbetning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar söktes via databaserna ELIN@Dalarna och PubMed. Artiklarna som anvÀndes var tillgÀngliga i fulltext, skrivna pÄ engelska och publicerade mellan 2000-2008. Resultat: Anhöriga kan ha svÄrt att ta in och bearbeta den information som de fÄtt om patientens sjukdomstillstÄnd.

Hepatit C Àr en blodburen smittsam infektion som drabbar miljoner mÀnniskor varje Är. De som smittats av denna sjukdom pÄverkas ofta av negativa kÀnslor, samt upplevelsen av att de behandlas annorlunda pÄ grund av sin sjukdom. Upplevelsen av att bli behandlad annorlunda sker bÄde ute i samhÀllet och inom vÄrden. DÄ detta Àr en sjukdom som blivit allt vanligare ökar dÀrför behovet av mer kunskap. Syftet med denna kunskapsöversikt var att beskriva vÄrdpersonals kunskap om och attityder till hepatit C.

Bakgrund. Antalet Ă€ldre som bor pĂ„ Ă€ldreboenden ökar. Äldre drabbas lĂ€ttare av infektioner vilket leder till ökad sjuklighet och dödlighet. Den vanligaste smittvĂ€gen Ă€r via hĂ€nderna och för att de Ă€ldre inte ska utsĂ€ttas för lidande i onödan, sĂ„ spelar vĂ„rdpersonalens hygienrutiner en betydande roll för att förhindra smittspridning. Handhygien Ă€r en av de effektivaste Ă„tgĂ€rderna.Syfte.

Bakgrund: Att rÄka ut för brÀnnskador Àr traumatiskt.  Sjuksköterskans förmÄga att ge omsorg och visa respekt gentemot patienten Àr vitalt för patienters upplevelser av brÀnnskador. Om en svÄrt brÀnnskadad patient överlever Àr det ofta med handikapp och förÀndrat utseende, samtidigt som en palliativ behandling innebÀr svÄra smÀrtor. Att skapa ny livskvalité Àr ofta förknippat med en svÄr process för brÀnnskadadeSyfte: Studiens syfte var att belysa patienters erfarenheter efter brÀnnskada.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes dÀr nio artiklar, fem kvalitativa och fyra kvantitativa analyserades med en modifierad innehÄllsanalys.Resultat: Analysen föll ut i ett övergripande tema, förÀndring med fem underliggande kategorier. FörÀndringen bestod bland annat av Àndrad sjÀlvbild. NÀrstÄende fick ett högre vÀrde och gav livskvalitet.

Övervikt hos barn och ungdomar Ă€r idag ett vĂ€xande problem. Skolsköterskan möter i sitt hĂ€lsoarbete alla barn och ungdomar. Dagens skolhĂ€lsovĂ„rd bygger pĂ„ att förebygga hĂ€lsa genom att hjĂ€lpa och stödja till fortsatt och förbĂ€ttrad hĂ€lsa. Detta sker idag till stor del pĂ„ de individuella hĂ€lsobesök som erbjuds. De resurser som idag tilldelades barn och ungdomars preventiva hĂ€lsoutveckling Ă€r mĂ„nga gĂ„nger begrĂ€nsad.

Bakgrund: DÄ en anhörig insjuknar drabbas makan eller maken av sorg och en kÀnsla av maktlöshet. Att kunna vÄrda och hjÀlpa sina nÀra och kÀra ger ofta kÀnslan av vÀlbefinnande men som anhörigvÄrdare Àr det lÀtt att ta pÄ sig fler roller samtidigt. Problemformulering: Hur upplever anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom att det Àr att leva med och vÄrda en anhörig i hemmet? Syfte: Syftet Àr att beskriva anhörigas upplevelse av att leva med och vÄrda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie.

AbstraktBakgrund: Det blir allt vanligare att anhöriga vÄrdar en sjuk i livets slutskede i hemmet. Anhöriga som vÄrdar en sjuk dÀr vÄrden övergÄtt frÄn palliativ vÄrd till vÄrd i livets slutskede har rÀtt till emotionellt, fysiskt och psykiskt stöd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas erfarenheter av att vÄrda en nÀrstÄende i livets slutskede i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr aktuell forskning söktes i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO. I databaserna togs det fram bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar som kvalitetsgranskades.

Utan ett hjÀrta kan inte livet fortskrida. Ibland hÀnder det att enda utvÀgen för att överleva Àr att genomgÄ en hjÀrttransplantation. Kan en hjÀrttransplantation genomföras utan psykisk pÄverkan och hur finner mottagarna tillbaka till det liv de hade innan hjÀrtsjukdomen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hjÀrttransplanterade individers psykologiska upplevelser efter en hjÀrttransplantation. FrÄgestÀllningarna var: Hur beskriver mottagaren som genomgÄtt en hjÀrttransplantation upplevelsen av att ha en annan mÀnniskas hjÀrta? Hur beskriver mottagaren sin strategi för att hitta tillbaka till det liv han/hon hade innan hjÀrttransplantationen? Hur beskriver mottagaren upplevelsen över att de fick leva pÄ grund av nÄgon annans död.

Inledning: Elektrisk stimulering kan öka bÄde spinala vÀgar och kortikal plasticitet, vilken leder till förbÀttring i motorfunktion och spasticitet hos stroke patienter. Elektrisk simulering modaliteter (ES) Àr en relativt riskfri och enkel att implementeras vid rehabilitering. Syftet: En kunskapssammanstÀllning som undersöker effekten av klinisk tillÀmpning av elektrisk stimulerings modaliteter pÄ post-stroke spasticitet och motor funktion. Metod: En systematisk kunskap sammansÀttning för att skapa en överblick över kunskapslÀget inom elektrisk stimulerings effekt pÄ post-stroke spasticitet och motorfunktion. Inkluderade studier har identifierats via sökning databaser.

Bakgrund: Varje dag smittas i genomsnitt cirka 14 000 personer av HIV i vÀrlden. Ny behandling har gjort att dessa patienter idag lever lÀngre. Sjukdomsförlopp samt komplikationer gÄr inte att förutsÀga utan Àr individuellt. Eftersom personer med HIV/AIDS-diagnos nu lever lÀngre kommer behovet av arbetsterapeutiska insatser att öka. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva arbetsterapeutiska insatser för personer med HIV/AIDS samt vilken roll arbetsterapeuten har i arbetet kring dessa personer.