Bakgrund: MÄnga personer i Sverige drabbas av diabetes typ 2 varje Är. Insjuknandet medför att flera livsstilsförÀndringar bör göras för att komplikationer ska undvikas. Orems omvÄrdnadsteorier om egenvÄrd, egenvÄrdsbrist och om omvÄrdnadssystem tillÀmpades som teoretisk utgÄngspunkt i studien. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av livsstilsförÀndringar vid diabetes typ 2. Metod: Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats.

Syftet med denna undersökning Àr att identifiera gemensamma mönster av friskfaktorer hos lÄngtidsfrisk administrativ personal pÄ Högskolan VÀst. Begreppet lÄngtidsfrisk betyder i sammanhanget tvÄ Ärs utebliven sjukfrÄnvaro med en anstÀllning pÄ tre Är. Undersökningen syftar Àven till att utforska arbetets och fritidens betydelse för lÄngtidsfriskheten hos personalen. Dessa syften skall uppfyllas med hjÀlp av en fenomenologisk ansats som innebÀr att fenomen undersöks utifrÄn de medverkande respondenternas berÀttelser av sin livsvÀrld. Till hjÀlp för analysen av data har ett verktyg anvÀnts vid namn Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) som tillÀmpas genom en systematisk genomgÄng av transkriptionen.

Syfte: Litteraturstudien hade tvÄ syften. Det första syftet var att undersöka hur vanligt det Àr att tandvÄrdsrÀdsla Àr en orsak till att vuxna inte gÄr till tandvÄrden och det andra om oregelbundna tandvÄrdsbesökare Àr mer tandvÄrdsrÀdda. Material och metod: En systematisk litteratursökning utfördes i databasen PubMed. Inklusionskriterierna var att studierna ska ha utförts pÄ personer > 15 Är och artiklar vara skrivna pÄ engelska. Exklusionskriteriet var reviewartiklar.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Personer med demenssjukdom vÄrdas vanligtvis av sina anhöriga i hemmet. Det lÄnga vÄrdförloppet samt den ökande belastningen kan pÄverka anhörigas upplevelser och Àven livssituation. Studien vÀnder sig frÀmst mot sjuksköterskor samt anhöriga som vÄrdar individer med demenssjukdom.Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av att vÄrda en familjemedlem med demenssjukdom i hemmet.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr sökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Sammanlagt elva kvalitativa artiklar utgjorde grunden för resultatet. De analyserades med innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet indelades i sex kategorier: Den nya rollen som vÄrdare; Personlig utveckling; FörÀndrad relation till personen med demenssjukdom; KÀnslomÀssiga reaktioner; Vikten av goda relationer; Brist pÄ stöd.

SammanfattningSyftet: Att sammanstÀlla vad som fanns beskrivet i vetenskaplig litteratur om bedömningsinstrument som kan anvÀndas av arbetsterapeuter för bedömning av behov av bostadsanpassning för vuxna med frÀmst fysiskt funktionsnedsÀttning. Metod: Systematisk litteraturstudie med sökning pÄ fyra sökord i sju databaser. För att fÄ ytterligare information om de funna bedömningsinstrumenten gjordes en manuell sökning via artiklarnas referenslistor för att kunna besvara frÄgestÀllningarna.  Resultat: Författarna fann sju bedömningsinstrument som bedömde olika aspekter av miljön i relation till person och/eller aktivitet. Inget av bedömningsinstrumenten var avsett att enbart bedöma behovet av bostadsanpassning. Resultatet styrker behovet av bedömningsinstrument som innehÄller bÄde observation och sjÀlvskattningsmoment för att fÄ en helhetsbild av miljöns tillgÀnglighet och anvÀndbarhet. Konklusion:  Arbetsterapeuter som bedömer behovet av bostadsanpassning behöver bedömningsinstrument som mÀter bÄde subjektiva och objektiva aspekter av hemmiljö.

I dagens samhÀlle behöver allt fler personer vÄrd. Sjuksköterskans specialitet Àr omvÄrdnad och de nyutexaminerade sjuksköterskorna förvÀntas ta ett stort ansvar. Syftet med litteraturstudien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrkeslivet. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Resultatet baseras pÄ Ätta vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i tre huvudkategorier: kunskap har betydelse, stressfull period och betydelsen av stöd.

MÄnga patienter med cancerdiagnos lider av fysiska symtom sÄvÀl som psykologiska sÄsom Ängest, oro och depression. Bildterapi kan bland annat hjÀlpa patienter att bearbeta kÀnslor och upplevelser knutna till sjukdomen. Arbetets syfte var att undersöka den komplementÀra behandlingsmetoden bildterapi och sjÀlvstÀndigt bildskapande och dess effekt vid vÄrd av vuxna patienter med cancersjukdom. En systematisk litteraturstudie utfördes med litteratursökningar i databaserna PubMed och Cinahl/Ebsco. Litteraturstudien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar.

Varje Är skadas eller dödas hundar av rovdjur i samband med framförallt jakt. Olyckorna leder till debatter angÄende rovdjurens vara eller inte vara. Detta arbete utreder möjligheterna till skydd för dessa hundar. Skyddsmetoden som utreds Àr en vÀst som utlöser en elektrisk puls vid ett angrepp. Tanken Àr att oavsett var pÄ vÀsten ett angrepp sker sÄ ska en spÀnningsstöt utlösas vilket ska fÄ angriparen att slÀppa taget.

Acceptans till förlorad kroppsdel samt pÄbörjad protesanvÀndning kan upplevas som en svÄrighet. OmstÀllningen pÄverkar individen kroppsligt, socialt och psykiskt. Den kroppsliga förÀndringen stÄr i stÀndig fokus eftersom den upplevda kÀnslan av kroppen förÀndras. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att bÀra arm- och benprotes efter amputation. Studien Àr en systematisk litteraturöversikt dÀr 11 artiklar med kvalitativ design granskats och analyserats.

Bakgrund: Tidigare prÀglades vÄrden utifrÄn ett synsÀtt, dÀr vÄrdgivaren styrde över vÄrden. Detta synsÀtt har successivt övergÄtt till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information pÄverkar Àven graden av delaktighet och förmÄgan att fatta beslut sjÀlvstÀndigt. Patientens delaktighet i vÄrden styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vÄrden.

I dagens samhÀlle drabbas ett större antal individer av en hjÀrtinfarkt varje Är. Bland de vanligaste komplikationer som kan uppstÄ efter en hjÀrtinfarkt Àr depression som kan leda till Äterinsjuknande eller för tidig död. Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka effekter rehabiliteringsprogram har pÄ patienten efter insjuknande i hjÀrtinfarkt samt se om de minskar graden av depression. Metoden var en systematisk litteraturstudie som utgick frÄn Ätta kvantitativa artiklar som kvalitetsbedömdes enligt Goodmans sju steg. Den teoretiska referensramen som anvÀndes utgick frÄn Carnevalis modell Dagligt Liv ? Funktionellt hÀlsotillstÄnd.

Idag lever cirka 40-65% av Sveriges befolkning med kronisk smÀrta. PÄverkan av kronisk smÀrta pÄ en persons livsstil varierar, en del ser smÀrtan som en olÀgenhet i vardagen medan andra upplever att smÀrtan pÄverkar varje aspekt av livet. Det Àr inte lÀtt att behandla kronisk smÀrta dÄ variationer pÄ smÀrtan Àr mÄnga och diagnosen ofta Àr osÀker. Alternativa metoder för att behandla smÀrta blir allt vanligare och en sÄdan metod Àr mindfulness. Syftet med studien var att beskriva den samlade kunskapen kring mindfulness verkan hos personer med kronisk smÀrta.

NÀrstÄende Àr en viktig resurs i omhÀndertagandet av demenssjuka personer och utgör en majoritet av vÄrden. De fortsÀtter att ge vÄrd och omsorg av sin partner i hemmet till lÄngt framskridet stadium av sjukdomen tills orken inte lÀngre finns. Att vara en nÀrstÄende till en person med demens Àr nÄgot som kan vara svÄrt att förstÄ om man inte sjÀlv upplevt en sÄdan situation. Syftet med denna studie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser vid överlÀmnade av en anhörig med demenssjukdom till sÀrskilt boende. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt.

Bemötandet frÄn hÀlso- och sjukvÄrdspersonal upplevs bÄde negativt och positivt av patienter med missbruksproblematik. De upplever sig diskriminerade och stigmatiserade men har ocksÄ positiva erfarenheter av stöd och förstÄelse. De möts av stereotypa antaganden och upplever att de fÄr sÀmre vÄrd pÄ grund av deras missbruk. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens erfarenheter av att möta patienter med missbruksproblematik. En innehÄllsanalys utfördes av kvantitativa och kvalitativa artiklar vilket resulterade i fem kategorier; patienter med missbruksproblem stigmatiseras och ses som stereotyper, god vÄrd förutsÀtter kunskap, utbildning, stöd och förstÄelse, brist pÄ kunskap skapar osÀkerhet i ansvaret av vÄrden, motivation och engagemang saknas, samt kÀnslan av sÄrbarhet och utsatthet bidrar till uppgiftsorientering.