Abstract Denna uppsats har till syfte att undersöka vilka förestÀllningar studie- och yrkesvÀgledare har om folkhögskolan och se pÄ hur dessa förestÀllningar pÄverkar vÀgledningen av enskilda individer. Metoden har varit en kvalitativ intervjustudie med Ätta studie- och yrkesvÀgledare. Resultaten visar att det finns tydliga förestÀllningar om att folkhögskolan passar bÀttre för vissa individer Àn för andra. Samtidigt upplevs folkhögskolan vara en positiv skolform för de flesta. De som framförallt ses passa pÄ en folkhögskola Àr de individer som av olika skÀl har misslyckats med den traditionella skolan, kreativa individer och de som vill anvÀnda folkhögskolan som en vÀg in till högskolan.

Det har under senare Är flitigt debatterats om Public Service vara eller inte vara. Vissa hÀvdar att Public Service Àr en förÄldrad kvarleva av monopoltiden som borde avvecklas och att TV-utbudet ÀndÄ skulle hÄlla en hög kvalitet. Andra dÀremot menar att Public Service idag Àr ?viktigare Àn nÄgonsin?. Vad man Àn tycker om programutbudet som SVT, SR och UR har kan man inte förneka att det ligger mycket tid och arbete bakom deras produktioner.Uppsatsen behandlar Àmnet Public Service i relation till det samiska programutbudet i Sveriges television.

Syfte: Syftet med denna studie var att sammanstÀlla patienters upplevelser av att leva med Multipel Skleros (MS) samt att undersöka vilka omvÄrdnadsbehov patienter med MS har. Metod: Uppsatsen har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara vetenskapligt granskade och inte Àldre Àn fem Är. Sammanlagt har 17 stycken artiklar anvÀnts till resultatet, av dessa var nio stycken kvantitativa studier och Ätta stycken kvalitativa studier. Resultat: Trötthet och depression var de mest besvÀrliga och immobiliserande symptomen för personer med MS.

Amyotrofisk lateral skleros (ALS) Àr en fortskridande neurologiska sjukdom som ger den drabbade och de anhöriga mycket sorg och smÀrta. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att utifrÄn aktuell vetenskaplig litteratur beskriva upplevelsen och behovet av omvÄrdnad som den sjuke i ALS och deras anhöriga behövde. Syftet var ocksÄ att beskriva vilken typ av information och stöd som behövdes. De vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för denna litteraturstudie har sökt pÄ databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergy. Artiklarna skulle vara publicerade mellan Ären 2000-2007 och vara skrivna pÄ engelska.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det finns risk för utsatthet förbarn och ungdomar med olika typer av funktionsnedsÀttning och i vilka miljöer utsatthetenkan förekomma. Tre teman upptÀcktes under uppsatsens gÄng och dessa var kroppsfunktion,aktivitet och delaktighet samt omgivningsfaktorer. Tidigare forskning visade pÄ de olikariskerna som barn med funktionsnedsÀttning kunde utsÀttas för och i vilken utstrÀckning.Riskerna varierade frÄn psykiska, fysiska och sexuella övergrepp till mobbning och mindredeltagande i olika fritids- och skolaktiviteter. Uppsatsen var en systematisk litteraturöversiktvilket innebar att inom det specifika ÀmnesomrÄdet söka, granska och sammanstÀlla befintliglitteratur. Resultatet av litteraturstudien visade att barn med funktionsnedsÀttning löper enhögre risk för olika typer av utsatthet i jÀmförelse till barn utan funktionsnedsÀttning.

Bakgrund: Fibromyalgi Àr ett kroniskt smÀrttillstÄnd som inte uppvisar nÄgra kliniska markörer, vilket gör det svÄrt i mötet med sjukvÄrden och leder ofta till misstroddhet. Syndromet Àr förknippat med psykiska och fysiska besvÀr i form av extrem trötthet, smÀrta och stora begrÀnsningar i det dagliga livet. Syfte: Att belysa tillvaron hos mÀn och kvinnor som lever med Fibromyalgi. Metod: Systematisk litteraturstudie med 12 kvalitativa artiklar genomförda pÄ mÀn och kvinnor. Tre databaser, Cinahl, Pubmed och PsycINFO, anvÀndes för sökandet av artiklar.

Det Àr lagstadgat att arbetsgivaren Àr skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att sÀnka riskerna för ohÀlsa och olycksfall i verksamheten. Mycket tyder pÄ att detta inte fungerar tillfredstÀllande i mÄnga skolor. Denna fallstudie syftar till att kartlÀgga och synliggöra hur det systematiska arbetsmiljöarbetet organiserats i tvÄ utvalda kommunala grundskolor. Det övergripande syftet i studien var att belysa faktorer och mekanismer som kan motverka ett lyckat införande av ett fungerande arbetsmiljöarbete. De frÄgestÀllningar vi haft var om kommunernas organisering av arbetsmiljöarbetet uppfyller lagstiftningens krav och hur uppföljningen och kontrollen sker. Studien har genomförts genom analys av kommunernas styrdokument samt genom en enkÀt kombinerad med uppföljande intervjuer av nyckelpersoner i verksamheterna. Resultat visar att de bÄda grundskolornas arbetsmiljöarbete organiserats och bedrivs pÄ ett likartat sÀtt och att arbetsmiljöproblemen till stor del Àr likartade.

Detta Àr en enkÀtundersökning som studerar hur personal i förskolan arbetar med barnens motoriska utveckling och vilka förutsÀttningar deras utemiljö har, bÄde den egna gÄrden och nÀromrÄdet. Den undersöker Àven om personalen anser att de har kunskaper om barns motoriska utveckling och om de gör nÄgon systematisk bedömning av den motoriska utvecklingen hos barnen. Om de gör det, har de nÄgot ÄtgÀrdsprogram om de anser att nÄgon ligger efter.Det Àr 18 informanter som har besvarat enkÀten och de arbetar pÄ fem olika förskolor.TvÄ av fem förskolor anser att deras utemiljö Àr bra och fyra av dem har tillgÄng till naturomrÄde i direkt anslutning till förskolan. Förskolan som ligger centralt har av naturliga orsaker inte ett naturomrÄde i direkt anslutning till förskolan med de Äker med buss till andra omrÄden. De tvÄ som ansÄg att deras utemiljö var mindre bra ansÄg att gÄrden var för liten och inte sÄ utmanande.De flesta ansÄg att de har goda eller tillrÀckliga kunskaper om barns motoriska utveckling Àven om mÄnga anser att de aldrig kan fÄ för mycket av den kunskapen.

Vare sig det gÀller livets smÄ beslut som vilket pÄlÀgg man ska ha pÄ sin frukostsmörgÄs eller de betydligt större som huruvida man vill flytta ut pÄ landet och satsa pÄ en karriÀr som författare eller inte sÄ lever nog de flesta vanliga mÀnniskorna i förestÀllningen av att valet Àr upp till personen sjÀlv. Jag tror faktiskt inte att jag gÄr för lÄngt om jag sÀger att för varje handling som vi pÄ förhand planerar sÄ Àr kÀnslan av att vi ocksÄ kan agera annorlunda ofrÄnkomlig. Tron pÄ att vi sjÀlva ansvarar för vilka vi Àr och vad vi gör med vÄra liv Àr helt enkelt en central del av mÄngas sjÀlvbild. Detta till trots, eller mÄhÀnda just pÄ grund av detta, tillhör frÄgan om den fria viljans varande eller icke varande kanske en av de absolut Àldsta obesvarade frÄgorna i mÀnsklighetens historia. SÄ gott som varje filosof frÄn Sokrates och framÄt har haft en Äsikt i frÄgan.

Acceptans till förlorad kroppsdel samt pÄbörjad protesanvÀndning kan upplevas som en svÄrighet. OmstÀllningen pÄverkar individen kroppsligt, socialt och psykiskt. Den kroppsliga förÀndringen stÄr i stÀndig fokus eftersom den upplevda kÀnslan av kroppen förÀndras. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att bÀra arm- och benprotes efter amputation. Studien Àr en systematisk litteraturöversikt dÀr 11 artiklar med kvalitativ design granskats och analyserats.

AbstraktDen palliativa vÄrden har utvecklats under de senaste Ären och hospicerörelsen med dess filosofi har vuxit sig stark i Sverige. Sjuksköterskan har en stor roll inom denna vÄrdform vilket innebÀr en aktiv helhetsvÄrd av den sjuke patienten och dess familj. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att arbeta inom palliativ vÄrd. Metoden som anvÀndes var systematisk litteraturstudie och antalet vetenskapliga artiklar som inkluderades var 13 till antalet. Tre kategorier vÀxte fram av detta material och dessa var att arbeta inom den palliativa vÄrden, copingstrategier och sjuksköterskans roll.

Bakgrund: Antal personer som behandlas med dialys i Sverige har ökat under de senaste 20 Ären. Att vara njursjuk och behandlas med dialys berör inte bara den sjuka utan pÄverkar Àven hela familjen. Den teoretiska referensramen som anvÀnds Àr systemteorin som Àr en del av Calgarymodellen. Denna ligger till grund för den familjefokuserade omvÄrdnaden som hjÀlper familjen att belysa problem och finna lösningar.Syftet med studien var att belysa familjens upplevelser och hur familjen hanterar sin situation nÀr en familjemedlem behandlas med dialys.Metod: En systematisk litteraturstudie som inkluderarade nio artiklar. En kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera resultatet.

I föreliggande studie har mot bakgrund av ett framvÀxande kunskapssamhÀlle beskrivningar av lÀrande studerats i talet om ett livslÄngt lÀrande respektive i bildningsdiskursen. En systematisk genomlÀsning av tolv huvudartiklar hÀmtade ur tidskriften Utbildning & Demokrati utgivna 1995-2004 ligger till grund för studien utöver en tidigare granskning av texter om livslÄngt lÀrande. Studien visar att diskurserna delvis lever Ätskilda och att de uppvisar skillnader i hur det inom ramen för dem talas om individens lÀrande. Studien beskriver inledningsvis de bÄda diskurserna, deras uppkomst och innehÄll med fokus pÄ hur de förhÄller sig till varandra, till individens lÀrande och till hennes strÀvan efter frihet i relation till kunskapssamhÀllets framvÀxt och samhÀllets demokratiska utveckling. Teoretisk utgÄngspunkt tas i den teoriimpregnerade kritiska samhÀllsvetenskapliga metoden samt Habermas anvÀndning av begreppen system och livsvÀrld.

BakgrundPostoperativ smÀrta Àr ett Äterkommande fenomen trots mÀngden av tillgÀngliga behandlingsmetoder. OtillrÀcklig eller utebliven postoperativ smÀrtbehandling orsakar ett lindande för patienten och kan leda till komplikationer som gör vÄrdtiden lÀngre Àn nödvÀndigt för patienten. Den förlÀngda vÄrdtiden orsakar ytterligare lidande för patienten.SyfteAtt belysa sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smÀrtbehandling av patienter som vÄrdas pÄ sjukhus.MetodEn systematisk litteraturöversikt dÀr 11 artiklar om sjuksköterskors erfarenheter om postoperativ smÀrtbehandling sammanstÀllts. Sökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.ResultatTvÄ teman med tvÄ kategorier vardera framkom om sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smÀrtbehandling: Hindrande faktorer med kategorier Tidsperspektivets betydelse samt Hierarki i organisationen. UnderlÀttande faktorer med kategorier VÄrdrelation och Kunskap och Kompetens.SlutsatsTidsaspekten upplevdes som den mest övergripande hindrande faktorn för sjuksköterskor i den postoperativa smÀrtbehandlingen dÄ det fanns flera orsaker som gjorde att tid försvann frÄn sjÀlva behandlingen.

Bakgrund:Den dominerande cancerformen hos mÀn över 75 Är Àr prostatacancer. Kosten har en pÄverkan pÄ mÄnga sjukdomstillstÄnd och pÄ senare tid har man undersökt misstankarna kring om höga nivÄer av IGF-1 kan öka risken för att utveckla prostatacancer. IGF-1 finns naturligt i kroppen men hormonet finns bland annat ocksÄ i vissa livsmedel sÄ som mejeriprodukter. Syfte:Att granska tillgÀnglig evidens gÀllande samband mellan höga nivÄer av IGF-1 och prostatacancer, samt att om ett samband gÄr att finna, undersöka om en kostrekommendation kan göras för att sÀnka nivÄerna av detta hormon i kroppen och pÄ sÄ vis minska risken för utveckling av prostatacancer. Metod:Systematisk litteraturstudie.