Bakgrund: SÀtesbjudning förekommer i 3 % av alla graviditeter efter 37 hela graviditetsveckor. UtgÄngspunkt i detta arbete Àr att kartlÀgga vetenskaplig evidens om förlossningssÀtt som har betydelse för mor och barns hÀlsa. Syfte: Att identifiera vilket förlossningssÀtt, planerad vaginal förlossning eller elektivt sectio som leder till bÀst utfall för mor och barn, vid förlossning efter graviditetsvecka 37+0, vid sÀtesÀndlÀge och singelgraviditet. Metod: En beskrivande systematisk litteraturstudie som innefattar 14 artiklar av kvantitativa studier . Fyra variabler har undersökts; blödning >1000 ml postpartum, infektion i samband med förlossning hos mor, Apgar score .

Bakgrund: Denna litteraturstudie handlar om avnavling och nÀr det Àr optimalt att avnavla det fullgÄngna friska barnet. Avnavling har lÀnge varit ett diskuterat Àmne bland obstetriker, barnmorskor och förÀldrar. Föreliggande studie ska bidra till att öka barnmorskans och övrig vÄrdpersonals medvetenhet om nÀr avnavling bör ske och nÀr det Àr fördelaktigt för barnet att avnavlas. Rekommendationen Àr att friska fullgÄngna barn avnavlas sent om inte situationen krÀver en tidig avnavling eller att förÀldrarna önskar tidig avnavling pga. donation till biobanken.

Bakgrund: Tidigare prÀglades vÄrden utifrÄn ett synsÀtt, dÀr vÄrdgivaren styrde över vÄrden. Detta synsÀtt har successivt övergÄtt till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information pÄverkar Àven graden av delaktighet och förmÄgan att fatta beslut sjÀlvstÀndigt. Patientens delaktighet i vÄrden styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vÄrden.

Det verkar vara naturligt för oss mÀnniskor att i metafysisk mening ha realistiska uppfattningar om vÀrlden. VÄra vardagliga intuitioner sÀger oss att ting som exempelvis stolar och bord existerar, och att de gör det oberoende av oss och vad vi tÀnker, tror och tycker om det. Vi verkar ocksÄ ha en intuitiv förstÄelse av sanning som nÄgon form av korrespondens mellan ord och vÀrld. Ett pÄstÄende som ?bordet Àr brunt? verkar till exempel vara sant om bordet faktiskt Àr brunt.

Sömnstörningar Àr ett vanligt problem som mÄnga mÀnniskor Àr drabbade av. I omvÄrdnadsarbetet kommer sjuksköterskor att komma i kontakt med mÀnniskor med sömnstörningar av olika slag. Det Àr dÀrför viktigt att ha en förstÄelse och kunskap om bakomliggande faktorer till detta. DÄ mÄnga mÀnniskor Àven lider av psykosociala tillstÄnd som exempelvis depression och Ängest ville vi belysa sambandet mellan dessa tillstÄnd och sömnstörningar och Àven fÄ en inblick i hur individernas vardag blir pÄverkad av sömnstörningar. Studien utformades som en systematisk litteraturöversikt med relevant litteratur inom ÀmnesomrÄdet.

Sömnstörningar Àr ett vanligt problem som mÄnga mÀnniskor Àr drabbade av. I omvÄrdnadsarbetet kommer sjuksköterskor att komma i kontakt med mÀnniskor med sömnstörningar av olika slag. Det Àr dÀrför viktigt att ha en förstÄelse och kunskap om bakomliggande faktorer till detta. DÄ mÄnga mÀnniskor Àven lider av psykosociala tillstÄnd som exempelvis depression och Ängest ville vi belysa sambandet mellan dessa tillstÄnd och sömnstörningar och Àven fÄ en inblick i hur individernas vardag blir pÄverkad av sömnstörningar. Studien utformades som en systematisk litteraturöversikt med relevant litteratur inom ÀmnesomrÄdet.

Vardagslivets belastning har en stark pÄverkan pÄ mÀnniskors vÀlbefinnande, men utbudet av reliabla och valida mÀtinstrument Àr inte tillrÀckligt stort. Syftet med föreliggande studie Àr att göra en systematisk utvÀrdering av Life Content Questionnaire (LCQ), en enkÀt baserad pÄ Krav-Kontroll-Stöd-modellen avsedd att mÀta generell belastning i vardagen. Undersökningsdeltagarna var 272 förÀldrar; kvinnor och mÀn boende i Stockholms kommun med minst ett barn 0-16 Är. LCQs psykometriska egenskaper mÀttes bÄde genom en kvantitativ och med en kvalitativ studie. Inledningsvis genomfördes reliabilitetsberÀkningar och en jÀmförande statistisk analys mot andra stress- och utbrÀndhetsmÄtt.

Handledning Àr en viktig arbetsuppgift som ingÄr i yrket som röntgensjuksköterska. En grupp som har stort behov av handledning Àr röntgensjuksköterskestudenter. Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omvandlar röntgensjuksköterskestudenter teorin till praktik med hjÀlp av handledare och dÀrför Àr det viktigt att handledning Àr vÀlfungerande för att maximera inlÀrningen hos röntgensjuksköterskestudenterna. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva studenters perspektiv pÄ handledare och handledning under VFU. Tre frÄgestÀllningar formulerades utifrÄn syftet: finns det egenskaper hos handledare som studenter vÀrderar högre Àn andra, pÄverkas studenters kliniska inlÀrning av handledarens egenskaper och finns det andra faktorer som pÄverkar studenters kliniska inlÀrning? Sexton artiklar analyserades och resultatet visade att det fanns egenskaper hos handledare som vÀrdesÀtts högt och att dessa egenskaper samt andra faktorer pÄverkade deras inlÀrning.

Patienten med demens behöver vÄrdas av personal med erforderlig utbildning. OmvÄrdnaden av dess patienter Àr i högsta grad lika viktig som den medicinska vÄrden. I syfte att belysa omvÄrdnad som förebygger och ÄtgÀrdar oro och agitation hos patienter med demenssjukdom anvÀndes en systematisk litteraturstudie. IntresseomrÄdet definierades och en frÄga stÀlldes till litteraturen relaterad till syftet, kriterier för avgrÀnsning av artiklar, faststÀlldes, sökningar genomfördes i databaser och genom manuell sökning i tidskrifter. Relevanta artiklar granskades utifrÄn kvalitet och bevisvÀrde.

Transition Àr ett socialpsykologiskt begrepp som innebÀr en förÀndring i livet och kan ske pÄ flera olika plan. Att bli förÀlder beskrivs mÄnga gÄnger som den största transitionsprocessen en vuxen mÀnniska genomgÄr och att den för mÄnga Àr svÄr och omvÀlvande att hantera. Tidigare forskning visar att nyblivna förÀldrar kÀnner en naturlighet i att vÀnda sig till sin BVC för rÄd och stöd i den praktiska omvÄrdnaden av barnet. För distriktssköterskan pÄ BVC Àr det en viktig uppgift att stödja nyblivna förÀldrar i den process det innebÀr att bli förÀlder. Stödet ger barnen förutsÀttningar för en god utveckling och uppvÀxt, och för att skapa en god vÄrdrelation.Syftet Àr att ta reda pÄ hur förstagÄngs förÀldrar upplever transitionen till förÀldraskapet.Metoden som anvÀnds Àr Evans analysmodell för en systematisk litteraturstudie.

Postoperativ smÀrta Àr en personlig och subjektiv upplevelse som pÄverkas av mÄnga olika faktorer. Trots att det har forskats mycket om postoperativa smÀrtor och smÀrtbehandlingar plÄgas fortfarande ett stort antal patienter av smÀrtor efter ett kirurgiskt ingrepp. Syfte med detta arbete Àr att beskriva patienternas upplevelser av den postoperativa smÀrtan och smÀrtbehandlingen genom att belysa faktorerna som pÄverkar dessa upplevelser, och hur de upplever smÀrtbehandlingen. Metoden Àr en systematisk litteraturstudie som bygger pÄ Goodmans sju steg dÀr kvantitativa och kvalitativa artiklar anvÀnds. Resultatet Àr baserat pÄ 11 artiklar som visar att patienternas upplevelse av postoperativ smÀrta pÄverkas av sömnstörning, dagliga aktiviteter, typ av ingrepp, Älder, genus, information, erfarenheter, förvÀntningar av postoperativ smÀrta, Ängest, depression och sjuksköterskans attityder. NÀr det gÀller patienternas upplevelse av smÀrtbehandlingen visar resultatet att patienterna vill ha kontroll över sin behandling, tillfredstÀllelse med smÀrthanteringen Àr hög och behandlingen upplevs olika beroende pÄ vilken smÀrtbehandling som ges.

Bakgrund: Tidigare prÀglades vÄrden utifrÄn ett synsÀtt, dÀr vÄrdgivaren styrde över vÄrden. Detta synsÀtt har successivt övergÄtt till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information pÄverkar Àven graden av delaktighet och förmÄgan att fatta beslut sjÀlvstÀndigt. Patientens delaktighet i vÄrden styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vÄrden.

Bakgrund: Tidigare prÀglades vÄrden utifrÄn ett synsÀtt, dÀr vÄrdgivaren styrde över vÄrden. Detta synsÀtt har successivt övergÄtt till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information pÄverkar Àven graden av delaktighet och förmÄgan att fatta beslut sjÀlvstÀndigt. Patientens delaktighet i vÄrden styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vÄrden.

Bakgrund: UtifrÄn medarbetarnas olika kompetens och utifrÄn patientens behov skasjuksköterskan systematiskt leda, prioritera och fördela omvÄrdnadsarbetet i teamet.Vidare ska sjuksköterskan utvÀrdera teamets insatser och ha kunskaper omgruppdynamik och med hjÀlp av detta kunna utveckla gruppen och stÀrka förmÄgan tillkonflikthantering och problemlösning inom gruppen. Teamarbete Àr en viktigkomponent för kommunikation eftersom misstag som begÄs i vÄrden kan kopplas tillbristande kommunikation och förstÄelse i teamet. Syfte: Att belysa arbetsteametskommunikation ur ett svenskt sjuksköterskeperspektiv. Metod: Litteraturstudie genomen systematisk innehÄllsanalys av internationella vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar och en avhandling.

Bakgrund: De flesta dödsfall föregÄs av en svÄr sjukdom och mÄnga Àr medvetna om att döden Àr nÀra. Patienter som befinner sig i livets slutskede kan kÀnna svÄra kÀnslor som sjuksköterskan behöver hjÀlpa patienten att hantera. Döden och döende Àr unikt för varje individ, dÀrför stÀlls det stora krav pÄ den som vÄrdar en döende patient.Syfte: Syftet med studien var att beskriva det stöd sjuksköterskan kan ge till patienter i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie med systematisk sökning i olika databaser. Resultat: Resultatet delades upp i huvudgrupperna sjuksköterskors respektive patienters uppfattning om stöd vid livets slutskede.