Ledarskap Àr en del av sjuksköterskans dagliga omvÄrdnadsarbete. Ledarskapet pÄverkar inte bara arbetsgruppen utan Àven patienten och ska alltid utgÄ frÄn dennes behov. Syftet med denna studie var att, ur ett patientperspektiv, sammanstÀlla kunskap hur sjuksköterskans transformella ledarskap pÄverkar omvÄrdnaden. Metoden som anvÀndes till denna studie var att skapa en systematisk litteraturöversikt över samlad kunskap inom omrÄdet. För att hitta artiklar till studien har en systematisk litteratursökning gjorts i tre databaser.

Bakgrund: Sjukdomen Anorexia Nervosa Àr en Àtstörning som drabbar frÀmst flickor och unga kvinnor. Anorexia Nervosa pÄverkar personen bÄde fysiskt och psykiskt och anses som ett allvarlig, livshotande sjukdom. NÀrstÄende involveras i denna sjukdom och ÄsidosÀttas ibland i vÄrdsammanhang.Syfte: Syftet var att beskriva nÀrstÄendes erfarenhet av att leva med en vuxen person med faststÀlld diagnos av Anorexia Nervosa.Metod: Systematisk litteraturstudie med 9 inkluderade artiklar som analyserades medinnehÄllsanalys enligt Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i 5 underkategorier och utifrÄn dessa framkom tvÄ huvudkategorier. De huvudkategorier som bli tydliga Àr: PÄfrestning för nÀrstÄende och nÀrstÄendes upplevelse av vÄrden. MÄnga av de nÀrstÄende som ingick i studierna upplevde stor pÄfrestning av att vÄrda en person med Anorexia Nervosa.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva familjens upplevelser nĂ€r en familjemedlem Ă€r drabbad av Anorexia Nervosa (AN). Metod: Systematisk litteraturstudie anvĂ€ndes som metod. Sökningar efter artiklar som svarade mot syftet gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Åtta artiklar identifierades; fyra av dessa var kvalitativa och fyra var kvantitativa. En innehĂ„llsanalys utfördes pĂ„ de kvalitativa artiklarna för att analysera och förtydliga de framtagna artiklarnas resultat och en metaanalys anvĂ€ndes till de kvantitativa artiklarna.

Bakgrund: Palliativ vÄrd utförs i hela vÄrdkedjan, frÄn hemsjukvÄrd till specialistvÄrd pÄ institution. Palliativ vÄrd bygger pÄ en helhetssyn som tryggas genom patientcentrerad vÄrd dÀr patientens delaktighet har en central roll.Syfte: Belysa vuxna patienters upplevelser av delaktighet dÄ de vÄrdas i livets slutskede.Metod: Studien Àr en systematisk litteraturstudie frÀmst baserad pÄ metodik beskriven av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Temat möjligheter och hinder i upplevelsen av sin delaktighet vÀxte fram, med fyra kategorier under sig: hantering av sin sjukdomssituation, övervÀldigande ny levnadssituation, bli sedd som individ och inte bli sedd som individ. Det framkom att patienter i livets slutskede fann möjligheter att vara delaktiga i sin vÄrd genom införskaffandet av kunskap om sin sjukdom och sin framtid. Denna kunskap skapade förstÄelse över situationen hos patienterna, vilket gav dem redskap att lÀttare hantera och delta i sin vÄrd. Upplevda hinder till delaktighet visade sig vara dÄ patienterna upplevde sig förbisedda av vÄrdpersonal.Slutsats: Vuxna patienters upplevelser av delaktighet dÄ de vÄrdas i livets slutskede gÄr inte att beskriva som ett ensamt fenomen, utan behöver beskrivas utifrÄn en helhetssyn av patienten.  Den unika patienten bildar en dynamisk helhet, och behöver bemötas som den unika individ den Àr..

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhörigas upplevelser och deras omvÄrdnadsbehov dÄ en familjemedlem vÄrdades palliativt i hemmet, för att skapa en förstÄelse för vad sjuksköterskan kan bidra med. Sökord som valdes var palliative AND relative* AND home för insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes pÄ 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2003) och Willman et al. (2006) och pÄ basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhörigas till familjemedlem i det palliativa skedets omvÄrdnadsbehov. Tre omvÄrdnadsbehov som vilade pÄ starkt vetenskapligt underlag framkom: att fÄ professionellt stöd, att fÄ avlastning som anhörig eller anhörigvÄrdare till en familjemedlem som vÄrdas palliativt i hemmet och att fÄ information och undervisning om familjemedlemmens situation.

Syfte: Denna systematiska litteratur?versikt syftar till att unders?ka och sammanst?lla den aktuella forskningen kring hur sockeralkoholen erytritol p?verkar fris?ttning av aptithormonet kolecystokinin (CCK). Metod: Studien genomf?rdes som en systematisk litteratur?versikt d?r s?kningar utgick fr?n tv? databaser och endast inkluderade randomiserade kontrollerade studier. Intervention var intag av l?sning s?tad med erytritol och utfallsm?tt inkluderade fris?ttning av CCK samt aptitrelaterade upplevelser hos en normalf?rdelad, frisk, vuxen population. Resultat: Litteraturs?kningen resulterade i 23 unika artiklar, varav sju l?stes i fulltext. Av dessa inkluderades fyra studier med totalt 55 deltagare. Det sammanst?llda underlaget visade en statistisk signifikant effekt p? fris?ttning av CCK vid intag av 50?75 g erytritol j?mf?rt med vatten.

Bakgrund: Sedan 1970 har insjuknandet i cancer ?kat, idag finns det d?rf?r fler personer som lever med en cancerdiagnos, b?de f?r att fler fall uppt?cks och f?r att ?verlevnaden har ?kat. Alla som f?r diagnosen cancer ska enligt den nationella cancerstrategin fr?n 2009 bli tilldelad en namngiven kontaktsjuksk?terska. De ska f?rb?ttra patientens och n?rst?endes delaktighet och inflytande, underl?tta kommunikation och information mellan dem och v?rden samt vara en trygghet och skapa kontinuitet.

Utvecklingen av webben har sedan den skapades 1989 ga?tt fra?n att besta? av statiska webbsidor till att bli mer interagerande med dess anva?ndare. Denna utveckling, som kallas Web 2.0, har pa? ett naturligt sa?tt letat sig in i fo?retagssammanhang.Denna studie bo?rjade ursprungligen som ett uppdrag a?t myndigheten Trafikverket. Studiens syfte har varit att pa? ett praktiskt sa?tt underso?ka mo?jligheterna att utveckla organisationers inom- och interorganisatoriska kommunikation, na?tverkande och samarbete med hja?lp av Web 2.0- tekniker.

Bakgrund: HIV/AIDS, MRSA, hepatit C och tuberkulos Àr allmÀnfarliga och smittspÄrningspliktiga sjukdomar som i olik utstrÀckning Àr förenade med stigma. För att förhindra smittspridning av dessa sjukdomar tillÀmpas inom vÄrden specifika ÄtgÀrder vilka kan innebÀra minskad mÀnsklig kontakt mellan patient och vÄrdare. VÄrdrelationen utgör ett fundament i vÄrdandet. En icke-vÄrdande relation kan pÄ olika sÀtt pÄverka patientens psykologiska hÀlsa.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa smittbÀrande patienters erfarenheter av vÄrdande.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning inkluderades Ätta kvalitativa och tvÄ kvantitativa artiklar, vilka analyserades.

SammanfattningBakgrund: Moralisk stress uppstÄr nÀr sjuksköterskor vet det rÀtta att göra, men institutionella begrÀnsningar gör det nÀstintill omöjligt att fullfölja. Kunskap om moralisk stress, nÀr den uppkommer och vad den gör med en mÀnniska och professionell yrkesutövare Àr viktigt, dels för att kunna hitta strategier för att hantera den men Àven att förebygga den dÄ den kan vara kopplad till risk för ohÀlsa.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien; I vilka situationer upplever sjuksköterskor moralisk stress? Vilka konsekvenser fÄr den moraliska stressen för sjuksköterskor?Metod: Examensarbetet Àr en litteraturöversikt med systematisk sökning.Dataanalysen Àr inspirerad av Hsieh & Shannons (2005) riktade innehÄllsanalys. TvÄ förutbestÀmda kategorier har anvÀnts för att plocka ut resultatet som svarade mot syftet.Resultat: Resultatet presenteras i tvÄ förutbestÀmda kategorierna 1.

SammanfattningBakgrund: Varje dag anvÀnds vitala parametrar inom vÄrden för att bedöma en patients tillstÄnd. AnvÀndingen och tolkningen av de vitala parametrarna pÄverkas av kunskapen och erfarenheten hos sjukvÄrdspersonalen. Patientens sÀkerhet och lidande pÄverkas av anvÀndningen av vitala parametrarinom vÄrden.Syftet var att beskriva anvÀndningen av vitala parametrar inom vÄrden.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sex kvalitativa artiklar och en mixed method granskades med Willman et al. (2011) granskningmall.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att klarlÀgga vilka omvÄrdnadsbehov som föreligger hos patienter med typ 2-diabetes. Sammanlagt 15 vetenskapliga artiklar valdes ut via sökmotorn Electronic Library Information Navigator (ELIN), databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL) samt sökmotorn och databasen för medicinska artiklar som drivs av United States National Library of Medicine (MEDLINE), för vidare granskning. Sökorden type 2 diabetes AND quality of life AND nurs* anvÀndes. Alla titlar lÀstes, om titeln verkade relevant för forskningsomrÄdet lÀstes Àven abstraktet. Kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier.

Bakgrund: Att vara pÄ sjukhus innebÀr för de flesta förÀldrar och barn att vistas i en ny och okÀnd miljö. Det Àr viktigt att vÄrdpersonalen kan stödja förÀldrar och barn pÄ ett bra sÀtt. Idag organiseras sjukvÄrden sÄ att familjemedlemmar inte separeras mer Àn nödvÀndigt. Flertalet av de ingrepp som görs pÄ barn Àr av mindre omfattning och görs dÀrför inom dagkirurgisk verksamhet. Barn sövs ibland Àven för diagnostiska undersökningar.

Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten. Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.

ABSTRACT Denna studie behandlar problematiken gÀllande vem som bör ha det yttersta ansvaret för barns utbildning: skolan eller förÀldrarna. Forskning visar att förÀldrars önskan om befrielse frÄn specifika undervisningsinslag för sina barn Àr ett vÀxande faktum. Denna önskan bemöts emellertid med skepsis frÄn Skolverkets hÄll. Detta resulterar i att förÀldrar vÀljer att flytta sina barn till diverse skolor och friskolor dÀr befrielse utdelas godtyckligt och lÀttvindigt för att kringgÄ problematiken, nÄgot som bemöts med bÄde ris och ros frÄn forskarnas hÄll.UtifrÄn ett interkulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag pÄ lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Genom en systematisk litteraturstudie uppmÀrksammas olika lösningar av ovanstÄende problem med utgÄngspunkt i diverse forskares utsagor. Resultatet belyser de olika viljor som styr och tvetydigheten kring vems rÀttigheter som vÀger tyngst.