Bakgrund: HjÀrtsvikt Àr ett allvarligt sjukdomstillstÄnd som pÄverkar det dagliga livet och ökar med stigande Älder.Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med hjÀrtsvikt.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning ansÄgs Ätta artiklar vara anvÀndbara för att svara pÄ syftet.Resultat: Sex kategorier utkristalliserades, vilka var lidande, rÀdsla, begrÀnsning, beroende, anpassning och hopp. Att leva med hjÀrtsvikt innebar lidande i form av sjukdomslidande, vÄrdlidande och livslidande. Upplevelser av rÀdslor relaterade till hela livssituationen var framtrÀdande.

Bakgrund: TelefonrÄdgivning Àr en vÄrdinsats vars innehÄll har blivit allt mer utökad och det krÀvs en högre kompetens för sjuksköterskor som arbetar med det. Sjuksköterskan mÄste kunna tolka och bedöma icke-verbal kommunikation samt lyssna aktivt. Kommunikationen mellan den vÄrdsökande och sjuksköterskan har en central betydelse, för att sjuksköterskan ska kunna bilda sig en uppfattning om symtomen och göra korrekta bedömningar. Syfte: Syftet med studien var att belysa vÄrdrelationen vid telefonrÄdgivning sett ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med totalt Ätta vetenskapliga artiklar som inkluderades efter kvalitetsgranskningen, varav sju kvalitativa och en kvantitativ.

Bakgrund: Cirka 55 000 cancerdiagnoser stÀlls varje Är i Sverige. UngefÀr 7000 av dessa Àr kvinnor som drabbas av nÄgon form av bröstcancer. Detta innebÀr att bröstcancer anses vara den vanligaste form av cancer bland kvinnor. Dagligen diagnostiseras mellan 15 till 20 kvinnor i Sverige med bröstcancer. Syfte: Syftet Àr att belysa kvinnors livskvalitet efter diagnostiserad bröstcancer.Metod: För att besvara studiens syfte anvÀndes systematisk litteraturstudie som metod.

Bakgrund: Postpartum depression Àr ett relativt vanligt tillstÄnd hos nyblivna mödrar, men kan vara svÄrt att identifiera i ett tidigt skede. Det kan resultera i ett onödigt lidande för de drabbade kvinnor som inte blir tagna pÄ allvar inom vÄrden. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av postpartum depression. Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr sökningar av aktuell forskning gjordes i tre databaser: Cinahl, PsycINFO och PubMed. Tio kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades.

Syftet med min underso?kning har varit att o?ka fo?rsta?elsen och kunskapen kring barnro?sten och dess begra?nsade ro?stomfa?ng genom att kartla?gga de la?romedel, besta?ende av utgivna barnmusikmaterial, som anva?nds pa? ett urval fo?rskolor. Utifra?n barnro?stens fo?rutsa?ttningar har jag ba?de o?versiktligt och mer inga?ende studerat musikexempel fra?n barnskivor och dess anpassning till barnens eget ro?stla?ge. Fo?rskolor har via webbenka?t medverkat och angivit de skivor som de sja?lva anva?nder sig av.

Bakgrund: Demenssjukdom blir allt vanligare och rÀknas till vÄra största folksjukdomar. VÄrdandet sker ofta i hemmet av maka/make trots att de sjÀlva har uppnÄtt hög Älder. Deras upplevelser av vÄrdandet behöver uppmÀrksammas för att öka förstÄelsen för deras situation och behov. Syfte: Att belysa upplevelser av att vÄrda en maka/make med demenssjukdom. Metod: Systematisk litteraturstudie av 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med innehÄllsanalys.

Hand-arm vibrationssyndrom (HAVS) Ă€r ett tillstĂ„nd som inte Ă€r sĂ„ vĂ€lkĂ€nt trots att det Ă€r ett relativt vanligt tillstĂ„nd bland flera yrkesgrupper. Ökad kunskap inom omrĂ„det kan vara ett redskap för arbetsterapeuter i mötet med patienter med HAVS. Syfte: Syftet var att beskriva den vetenskapliga dokumentationen om hand-arm vibration syndrome (HAVS). Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes med sökningar i databaserna AMED, Cinahl och Medline. Nio artiklar valdes till resultatet.

Syftet med litteraturstudien var att finna vilka faktorer som pÄverkar sjukvÄrdspersonal att inte tvÀtta sina hÀnder samt vilka ÄtgÀrder som kan göras för att basal handhygien lÀttare skall efterlevas. Studien skulle Àven beskriva vilka vÄrdrelaterade infektioner som kan förekomma nÀr handhygien inte utförs adekvat. En systematisk litteraturstudie med artiklar frÄn stora delar av vÀrlden genomfördes. Totalt anvÀndes 19 artiklar i resultatet varav 3 artiklar Àven i introduktionen. Artiklarna söktes via databaserna ELIN@dalarna, Blackwell Synergy, PubMed och CINAHL, och var publicerade mellan 1995 ? 2006 och skrivna pÄ svenska eller engelska.

SammanfattningBakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och Àr ihÄllande mer Àn tre mÄnader. Detta kan innebÀra att det blir svÄrt att klara av sina vardagliga aktiviteter dÄ funktionsförmÄgan kan försÀmras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av lÄngvarig smÀrta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrÄn Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebÀr att gÄ frÄn helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med lÄngvarig smÀrta kunde pÄverka och begrÀnsa individens liv bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. SmÀrtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smÀrta. En del beskrev bristande förstÄelse frÄn bÄde anhöriga och vÄrdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förstÄelse för hur individer upplever lÄngvarig smÀrta.

Natriumklorid sprids i ca. 20 skidbackar inom A?res skidsystem. Natriumklorid sa?nker vattens fryspunkt och go?r att sno?n kan ha?llas ha?rd under ta?vlingar, vilket ger de ta?vlande sa? lika fo?rutsa?ttningar som mo?jligt.

Bakgrund: Livssituationen för personer med stomi Àr för mÄnga okÀnd. För sjuksköterskan Àr insikt i stomibÀrarens livssituation viktig för att kunna förstÄ patientens livsvÀrld, kunna identifiera problem, se vÄrdbehov, undvika och lindra lidande. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva vuxnas upplevelser och erfarenheter av att leva med tarmstomi. Metod: En systematisk litteraturstudie anvÀndes som metod för att svara pÄ syftet. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo.

Att kunna kommunicera med andra mÀnniskor Àr inte alltid nÄgot som Àr sjÀlvklart. Patienter med cerebral pares (cp) lider ofta av talsvÄrigheter och det medför problem hur de ska kunna göra sig förstÄdda. I kontakt med sjuksköterskor blir dessa mÀnniskor sÀrskilt utsatta dÄ de kan behandlas som förstÄndshandikappade trots att cp i regel endast orsakar fysiologiska handikapp. Detta kan genom förlust av medbestÀmmande och hög förekomst av missförstÄnd leda till en mindre god och sÀker vÄrd. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva möjligheter och hinder vid kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter med cp.

Syftet med föreliggande studie var att ta reda pÄ vÄrdpersonal och nÀrstÄendes upplevelser vad gÀller vanlig palliativ vÄrd och strukturerade vÄrdplaner sÄ som LCP/ICP. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie dÀr underlaget inhÀmtades genom att med specifika sökord söka i Högskolan Dalarnas databas ELIN@ efter vetenskapliga artiklar. En artikel har Àven sökts frÄn en annan referenslista dÀr artikelnamnet anvÀnts som sökord. Vid sökningarna har sökorden anvÀnts var för sig och i kombination med varandra varvid 13 stycken artiklar valdes ut till resultatet. Resultatet visade att det fanns brister i den ordinarie palliativa vÄrden vad det gÀller kommunikation, symtomlindring och anhörigvÄrd.

I utvÀrderingar av svenska elevers kunskaper i naturvetenskap Àr ett problemomrÄde Äterkommande, nÀmligen elevernas begreppsförstÄelse. Studien syftar till att undersöka litteraturen kring begreppsförstÄelse i skolan och hur undervisningen kan se ut för att eleverna skall förstÄ naturvetenskapens mÄnga begrepp. I studien beskrivs metoder och utmaningar kring begreppsförstÄelse och hur elever uppfattar dessa. Metoden vilken studien anvÀnder Àr en systematisk litteraturstudie dÀr vetenskapliga artiklar granskats utifrÄn studiens syfte. Artiklarna vilka valdes ut kom frÄn en databassökning och de bearbetades med hjÀlp av metasyntes.Resultatet visar pÄ ett antal metoder vilka kan underlÀtta elevers begreppsförstÄelse.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av ECT-behandling. Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats. Artikelsökning av bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar har gjorts i fritextdatabaserna Cinahl, ELIN och Whiley interscience. Artiklar granskades enligt granskningsmallar för kvalitetsbedömning och var en modifierad version av Willman, Stoltz, Bahtsevani, (2006) och Forsberg, Wengström, (2008).Litteratur i introduktionsdelen har inhÀmtats enligt ett bekvÀmlighetsurval pÄ respektive uppsatsförfattares hemort (BorlÀnge, Leksand). Resultat: RÀdsla Àr ett Äterkommande tema nÀr det gÀller patienters upplevelse av ECT.