Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information och söka evidens för bröstcancerdrabbade kvinnors omvÄrdnadsbehov frÄn sjuksköterskans i form av stöd för psykiska, sociala eller informativa behov. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via databasen CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) och fulltextdatabasen ELIN (Elecronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Till sökningen anvÀndes sökorden breast*, cancer*, nurs* och support. Alla utvalda artiklar som hÀrrör till syftet kvalitetsbedömdes genom pÄ förhand bestÀmda granskningskriterier frÄn modifierade förlagor efter Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Bahtsevani och Stoltz (2007). Av resultatet framkom det att det fanns stark evidens för att kvinnor med bröstcancer har ett omvÄrdnadsbehov av socialt stöd, psykiskt stöd och Àven av information av sjuksköterskan.

Bakgrund: Eutanasi kan beskrivas som att en mÀnniskas liv avslutas pÄ dennes begÀran. I de flesta delar av vÀrlden Àr eutanasi olagligt. FÄ studier har genomförts i syfte att ur ett sjuksköterskeperspektiv belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskors attityder till eutanasi. Syftet var att belysa bakomliggande faktorer avseende sjuksköterskors attityder till eutanasi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med utgÄngspunkt frÄn nio vetenskapliga studier, med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.

Diabetes Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem som drabbar fler och fler mÀnniskor. För att vÄrden ska kunna ta hand om denna vÀxande patientkategori sÄ behöver patienternas egenvÄrd frÀmjas. Distriktssköterskor har ett ansvar att skapa en god vÄrdrelation för att frÀmja egenvÄrden. Syftet med denna studie Àr att belysa hur distriktssköterskan kan möjliggöra egenvÄrden hos patienter med diabetes typ 2 med hjÀlp av empowerment. En litteraturstudie gjordes som utgick frÄn elva vetenskapliga artiklar.

  Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid Àtstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med sÀrskilt fokus pÄ arbetsterapeutens roll.Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord anvÀndes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och vÀrdering.Resultat: Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder anvÀnds i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemomrÄdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av Àtstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemÀssiga metoder.Slutsats: Slutsatsen av vÄrt resultat Àr att det finns mÄnga olika tÀnkbara metoder som kan anvÀndas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med Àtstörningsproblematik.

Bakgrund: Fler mÀnniskor drabbas av depression, till följd av detta blir fler personer anhöriga till individer med depression. Anhöriga blir i olika utstrÀckning pÄverkade av detta, vilket vi vill undersöka med vÄr studie.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa upplevelsen av att vara anhörig till en person med depression.Metod: Systematisk litteraturstudie utifrÄn 8 artiklar av kvalitativ samt kvantitativ ansats.Resultat: Studiens resultat visar pÄ förÀndringar i upplevelse och vardag för anhöriga som lever nÀra en deprimerad. Studien utmynnade i följande kategorier Att inte förstÄ, Depressionens pÄverkan pÄ den anhörige, Anhörigas upplevelse av kommunikation, SÀtta sig sjÀlv i andra hand samt Ta pÄ sig för mycket. PÄverkan av relationer i olika aspekter upptÀcktes. Att anhöriga ofta sÀtter sina egna behov Ät sidan Àr ett utmÀrkande resultat för studien.

Bakgrund:I Sverige lever cirka 20 000 personer med en stomi. De vanligaste orsakerna till att personer stomiopereras Ă€r att hon eller han lider av Ulcerös Colit, Morbus Crohn eller cancer i tjock- eller Ă€ndtarm. Vid en stomioperation leds tarmen ut genom bukhinnan och sys fast pĂ„ huden. Öppningen tĂ€cks med stomibandage som samlar upp avföringen. Syfte:Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en tarmstomi.

Bakgrund: Cancer Àr en de vanligaste sjukdomarna i vÀrlden och som sjuksköterska kommer man möta cancersjuka patienter med behov av vÄrd och omsorg under sin sista tid i livet, oavsett vart man Àr yrkesverksam. Att drabbas av svÄr sjukdom och hamna i ett palliativt tillstÄnd kan vara svÄrt för patienten att hantera. Sjuksköterskan bör ha kunskap för att kunna lindra lidande och frÀmja vÀlbefinnande hos patienten i detta skede.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa palliativa patienters erfarenheter av att leva med cancersjukdom i livets slutskede.Metod: Systematisk litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Deduktiv analys dÀr författarna anvÀnt De 6 S:n ? En modell för personcentrerad palliativ vÄrd som teoretisk referensram.Resultat: Patienternas erfarenheter av den sista tiden i livet presenterades som fyra teman med sju subteman.

Bakgrund: VÄld i nÀra relationer Àr ett internationellt likvÀl som ett nationellt problem. Kvinnor som utsÀtts för vÄld i en nÀra relation upplever den omvÄrdnad och det bemötande de fÄtt som bristande. En medvetenhet kring förekomsten av vÄld mÄste vara stÀndigt nÀrvarande i yrken dÀr mellanmÀnskliga möten förekommer. Om denna medvetenhet saknas i det mellanmÀnskliga mötet mellan sjuksköterska och patient kan heller inte sjuksköterskan ge adekvat omvÄrdnad.Syfte: Syftet Àr att belysa sjuksköterskans erfarenheter och kunskaper av mötet med den vÄldutsatta kvinnan.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats enligt en manifest innehÄllsanalys.Resultat: Sjuksköterskans bemötande av den vÄldsutsatta kvinnan baserades till stor del pÄ sjuksköterskans egen syn pÄ vÄld i nÀra relationer. Sjuksköterskor hade bristande kunskap kring vad vÄld i nÀra relationer innebar och hur detta problem kunde bemötas.

VÄr Äldrande befolkning har ett ökande behov av vÄrdande för att upprÀtthÄlla sitt vÀlbefinnande. Kanske kan djur anvÀndas som en del av vÄrdandet för att frÀmja boendes vÀlbefinnande inom ÀldrevÄrden. Bakgrund: Historiskt har djur oftast anvÀnts inom psykiatrin och dÄ framförallt i vÄrden av barn. Under 1990-talet började det bli vanligt att införa sÀllskapsdjur inom ÀldrevÄrden och mycket forskning publicerades, som pekade pÄ hÀlsofrÀmjande effekter av djurassisterat vÄrdande. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att beskriva den inverkan djurassisterat vÄrdande kan ha pÄ boendes vÀlbefinnande inom ÀldrevÄrden.

En energikartla?ggning har gjorts hos Chips AB fo?r att underso?ka hur energin fo?rdelas o?ver de olika produktionslinjerna. Energianva?ndningen fra?n processer som a?r gemensamma fo?r alla produktionslinjer har ocksa? underso?kts. Energianva?ndningen fo?r dessa har fo?rdelats o?ver pro- duktionslinjerna eftersom produkterna a?ven ska ba?ra upp dessa energikostnader.

Buller defnieras som oo?nskat ljud och a?r idag ett va?xande miljo?problem i Sverige. Vectura a?r ett teknikkonsultfo?retag inom infrastruktur. Bland deras tja?nster inga?r kartla?ggning och fo?rebyggande av omgivningsbuller.

Bakgrund: Det Àr viktigt att stöd för dementa finns nÀra eftersom de riskerar att lida av fysisk eller psykisk ohÀlsa. OhÀlsa i detta avseende innebÀr bland annat oro som rastlöshet eller agitation i form av irritation och frustration. Tidigare studier visar resultat pÄ att djur kan ha lugnande effekter pÄ demenssjuka. Studier har visat att djur kan locka fram minnen hos individerna och att det har en positiv effekt pÄ terapi mot agitation.Syfte: Beskriva hur djurrelaterade stimuli pÄverkar symtombilden hos dementa.Metod: Systematisk litteraturstudie, 11 artiklar inkluderades frÄn databaserna Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och relevanta delar ur artiklarnas resultat kodades för att sedan kategorisera till fyra kategorier.Resultat: Tydliga förbÀttringar sÄgs gÀllande demenssjukas motoriska, sociala och psykiska hÀlsa utifrÄn kategorierna ? emotionell pÄverkan, förmÄga till interaktion, intresse för omgivningen och agerande.

Personer med psykisk ohÀlsa behöver ibland vÄrdas mot sin vilja för att de inte kan ta stÀllning till sitt vÄrdbehov. Sjuksköterskans roll blir att stÀrka autonomin hos personer med psykisk ohÀlsa. Det kan innebÀra att utföra tvÄngsÄtgÀrder som bÀltesfixering och medicinering eller att bara neka nÄgon att lÀmna enheten. Syftet med arbetet var att studera sjuksköterskors upplevelser i samband med tvÄngsÄtgÀrder i psykiatrisk vÄrd. Vi har gjort en systematisk litteraturstudie och anvÀnt kvalitativ metod med manifest innehÄllsanalys.

Bakgrund: VÄrdpersonal som vÄrdar isolerade patienter kan kÀnna en viss rÀdsla för att sjÀlva bli smittade och för att sprida smittan vidare till sina medarbetare och till övriga patienter. Denna rÀdsla kan uppstÄ till följd av okunskap och informationsbrist vilket i sin tur kan förvÀrra upplevelsen hos patienten som hÄlls isolerad. Problem: Patienter som vÄrdas isolerat pÄverkas i stor grad av sin situation. För att sjuksköterskor och övrig vÄrdpersonal ska kunna ge dessa patienter en god vÄrd behövs en bÀttre förstÄelse för hur isolerade patienter upplever isoleringsvÄrd. Syfte: Beskriva hur patienter upplever isoleringsvÄrd.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva patienter och anhörigas erfarenheter av det dagliga livet med gastrostomi.Metod: En systematisk litteraturstudie anvÀndes som metod.  Sökningar efter artiklar som svarade mot syftet gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Sju artiklar identifierades; sex av dessa var kvalitativa och en var kvantitativ. En innehÄllsanalys utfördes för att analysera och förtydliga de framtagna artiklarnas resultat.Resultat: Patienter och anhöriga saknar adekvata kunskaper initialt i gastrostomibehandlingen. Patienter och anhöriga upplever Àven att kunskaper om gastrostomi saknas hos sjuksköterska och dietist efter sjukhusvistelse.