Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesÀrskolan En diskursanalys utifrÄn hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min studie Àr att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesÀrskolan. Jag ser Àven till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut. Den empiriska datan i denna studie Àr insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av tvÄ intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, pÄ tvÄ skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgÄng bildar detta grunden till denna studie. Empirin visar pÄ en komplexitet gÀllande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas dÀr den sociala- och kognitiva kunskapen ansÄgs viktiga. TvÄ diskurser gÀllande undervisning inom gymnasiesÀrskolan trÀder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, dÀr bÄda fokus sÀgs vara av betydelse för att utveckling ska ske.

Studiens syfte var att undersöka nÄgra fritidspedagogers erfarenheter och intentioner kring lÀxhjÀlp i allmÀnhet och lÀxhjÀlp pÄ fritidshemmet i synnerhet. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. FrÄgestÀllningarna var: Vilka erfarenheter och inten-tioner kring lÀxhjÀlp pÄ fritidshemmet redovisar nÄgra fritidspedagoger? I vilken utstrÀckning, om nÄgon, och i vilka avseenden kan fritidspedagogernas erfarenheter och intentioner relateras till elevernas lÀrande? Förekommer samrÄd mellan skolan och fritidshemmet och, i sÄ fall, i vilken utstrÀckning handlar samrÄdet om lÀxor? I studien anvÀndes semistrukturerade intervjuer inom den hermeneutiska traditionen. De resultat som undersökningen funnit Àr att det finns ett stort intresse frÀmst frÄn vÄrdnadshavare för möjligheten att fÄ lÀxhjÀlp pÄ fritidshemmen.

Bakgrund: Den ?kade migrationen g?r att sjuksk?terskor m?ter fler migranter med olika kulturella syner p? psykisk oh?lsa. Psykosociala p?frestningar ?kar hos migranter risken f?r att drabbas av psykisk oh?lsa och vid otillr?cklig kunskap leder detta till bristande bem?tande vid v?rd av migranter. Syfte: Syftet ?r att beskriva sjuksk?terskors erfarenhet av att v?rda migranter med psykisk oh?lsa fr?n annan kulturell bakgrund.

Bakgrund: HIV/AIDS, MRSA, hepatit C och tuberkulos Àr allmÀnfarliga och smittspÄrningspliktiga sjukdomar som i olik utstrÀckning Àr förenade med stigma. För att förhindra smittspridning av dessa sjukdomar tillÀmpas inom vÄrden specifika ÄtgÀrder vilka kan innebÀra minskad mÀnsklig kontakt mellan patient och vÄrdare. VÄrdrelationen utgör ett fundament i vÄrdandet. En icke-vÄrdande relation kan pÄ olika sÀtt pÄverka patientens psykologiska hÀlsa.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa smittbÀrande patienters erfarenheter av vÄrdande.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning inkluderades Ätta kvalitativa och tvÄ kvantitativa artiklar, vilka analyserades.

Denna uppsats Àr en fallstudie av hur Corporate Social Responsibility (CSR) tolkas av medarbetarna i fallföretaget SJ. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur CSR kommuniceras inom SJ, att utreda hur CSR-arbetet översÀtts av medarbetarna samt vilken inverkan detta kan ha pÄ medarbetarnas arbetssituation och uppfattning om sin arbetsgivare. Internkommunikationsteori anvÀnds för att redogöra för hur CSR kommuniceras inom SJ och översÀttningsteori anvÀnds för att utreda hur medarbetarna tillskriver det som kommuniceras betydelse. För att kunna utreda vilken inverkan CSR kan ha pÄ medarbetarna redogörs Àven för ett antal potentiella effekter tidigare studier kunnat pÄvisa att CSR-arbete kan medföra. Det empiriska materialet i denna fallstudie utgörs av semistrukturerade intervjuer med medarbetare, data frÄn dokumentstudier samt kvantitativ data frÄn en medarbetarenkÀt.

SammanfattningBakgrund: Moralisk stress uppstÄr nÀr sjuksköterskor vet det rÀtta att göra, men institutionella begrÀnsningar gör det nÀstintill omöjligt att fullfölja. Kunskap om moralisk stress, nÀr den uppkommer och vad den gör med en mÀnniska och professionell yrkesutövare Àr viktigt, dels för att kunna hitta strategier för att hantera den men Àven att förebygga den dÄ den kan vara kopplad till risk för ohÀlsa.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien; I vilka situationer upplever sjuksköterskor moralisk stress? Vilka konsekvenser fÄr den moraliska stressen för sjuksköterskor?Metod: Examensarbetet Àr en litteraturöversikt med systematisk sökning.Dataanalysen Àr inspirerad av Hsieh & Shannons (2005) riktade innehÄllsanalys. TvÄ förutbestÀmda kategorier har anvÀnts för att plocka ut resultatet som svarade mot syftet.Resultat: Resultatet presenteras i tvÄ förutbestÀmda kategorierna 1.

SammanfattningBakgrund: Varje dag anvÀnds vitala parametrar inom vÄrden för att bedöma en patients tillstÄnd. AnvÀndingen och tolkningen av de vitala parametrarna pÄverkas av kunskapen och erfarenheten hos sjukvÄrdspersonalen. Patientens sÀkerhet och lidande pÄverkas av anvÀndningen av vitala parametrarinom vÄrden.Syftet var att beskriva anvÀndningen av vitala parametrar inom vÄrden.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sex kvalitativa artiklar och en mixed method granskades med Willman et al. (2011) granskningmall.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att klarlÀgga vilka omvÄrdnadsbehov som föreligger hos patienter med typ 2-diabetes. Sammanlagt 15 vetenskapliga artiklar valdes ut via sökmotorn Electronic Library Information Navigator (ELIN), databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL) samt sökmotorn och databasen för medicinska artiklar som drivs av United States National Library of Medicine (MEDLINE), för vidare granskning. Sökorden type 2 diabetes AND quality of life AND nurs* anvÀndes. Alla titlar lÀstes, om titeln verkade relevant för forskningsomrÄdet lÀstes Àven abstraktet. Kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier.

Bakgrund: Att vara pÄ sjukhus innebÀr för de flesta förÀldrar och barn att vistas i en ny och okÀnd miljö. Det Àr viktigt att vÄrdpersonalen kan stödja förÀldrar och barn pÄ ett bra sÀtt. Idag organiseras sjukvÄrden sÄ att familjemedlemmar inte separeras mer Àn nödvÀndigt. Flertalet av de ingrepp som görs pÄ barn Àr av mindre omfattning och görs dÀrför inom dagkirurgisk verksamhet. Barn sövs ibland Àven för diagnostiska undersökningar.

ABSTRACT Denna studie behandlar problematiken gÀllande vem som bör ha det yttersta ansvaret för barns utbildning: skolan eller förÀldrarna. Forskning visar att förÀldrars önskan om befrielse frÄn specifika undervisningsinslag för sina barn Àr ett vÀxande faktum. Denna önskan bemöts emellertid med skepsis frÄn Skolverkets hÄll. Detta resulterar i att förÀldrar vÀljer att flytta sina barn till diverse skolor och friskolor dÀr befrielse utdelas godtyckligt och lÀttvindigt för att kringgÄ problematiken, nÄgot som bemöts med bÄde ris och ros frÄn forskarnas hÄll.UtifrÄn ett interkulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag pÄ lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Genom en systematisk litteraturstudie uppmÀrksammas olika lösningar av ovanstÄende problem med utgÄngspunkt i diverse forskares utsagor. Resultatet belyser de olika viljor som styr och tvetydigheten kring vems rÀttigheter som vÀger tyngst.

RevisorsnÀmnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhÀllet med kompetenta revisorer. Det stÀlls höga krav pÄ dem som vill bli revisorer inte minst vad gÀller det professionella omdömet. Det finns tvÄ olika prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkÀnd revisor och provet för högre revisorsexamen som leder till titeln auktoriserad revisor. NÀr RevisorsnÀmnden skapar proven vill man testa det professionella omdömet.

Bakgrund: Varje Är insjuknar ca 30 000 svenskar i stroke. Stroke Àr ett tillstÄnd som ofta leder till allvarliga funktionsnedsÀttningar. FunktionsnedsÀttningarna pÄverkar inte bara den strokedrabbade utan Àven dess partner.Syfte: Att belysa hur parets liv förÀndras efter att en av dem har insjuknat i stroke.FrÄgestÀllningar: Vilka emotionella förÀndringar upplever paret? Vilka sociala förÀndringar upplever paret? Hur pÄverkas parets sexualliv?  Metod: Metoden vi anvÀnde oss av var en systematisk litteraturstudie. Tolv vetenskapliga artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades i studien.

Kronisk hjÀrtsvikt innebÀr att hjÀrtats förmÄga att pumpa blod Àr nedsatt och hjÀrtat kan inte upprÀtthÄlla en tillrÀcklig slagvolym. Detta medför symtom som andfÄddhet, trötthet samt bröstsmÀrtor. Dessa patienter har en kontinuerlig kontakt med sjukvÄrden och utefter livsvÀrldsteorin ska vÄrden som ges till dessa patienter vara individanpassad. Syftet Àr att beskriva hur vuxna patienter upplever den kroniska hjÀrtsviktens pÄverkan pÄ det dagliga livet. Studien Àr en systematisk litteraturstudie som baserats pÄ nio kvalitativa artiklar.

Denna systematiska litteraturstudie Àmnar tolka tidigare forskningsresultat kring samtalsinnehÄll i utvecklingssamtal. Syftet var att undersöka om det fanns bristande utföranden av utvecklingssamtal eller arbetet kring utvecklingssamtal, om elevens kunskapsutveckling var i fokus under samtalen, samt om hur samspelet mellan lÀrare och elev kan vara en faktor för hur eleven ser pÄ sig sjÀlv. Resultatet upptÀcktes genom att söka igenom olika databaser för att sedan identifiera, vÀlja, vÀrdera och analysera den forskning som hittades. Sedan handplockades den vetenskapliga litteratur som ansÄgs relevant till frÄgestÀllningen. Metoden följer Forsbergs och Wengströms (2013) instruktioner för hur en systematisk litteraturstudie bör skrivas och hur man pÄ ett fördelaktigt sÀtt finner rÀtt typ av litteratur till sin studie.

Bakgrund: NÀr en person drabbas av stroke pÄverkas Àven anhöriga. I samband med utskrivning fÄr anhöriga ofta bli vÄrdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utstrÀckning pÄverkats av stroken behöver de stöttning i det dagliga livet. Anhöriga blir nu vÄrdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förÀndring i deras liv.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vÄrda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en vÀsterlÀndsk kultur. Antonovskys salutogena modell, kÀnsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete.Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ teman; förÀndringar i familjerelationen och förÀndringar i det egna livet.