Osman, H, Möte med svensk sjukvÄrd. En fenomenologisk studie av muslimska invandrarkvinnors upplevelser av svensk sjukvÄrd. Examensarbete i omvÄrdnad, 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, utbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2008. Syftet med denna studie var att belysa muslimska kvinnors upplevelse av mötet med svensk hÀlso- och sjukvÄrd dÄ de sjÀlva sökt vÄrd eller sökt vÄrd för en nÀrstÄende. Tre muslimska invandrarkvinnor djupintervjuades. Intervjuerna skrevs ut i sin helhet och analyserades med den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden som den presenteras av Adamo Giorgi. Kvinnorna i studien var genomgÄende positiva och nöjda med sin upplevelse av mötet med den svenska hÀlso- och sjukvÄrden.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den diskurs som följde i svensk media efter migrationsverkets beslut att ge syriska flyktingar permanent uppehÄllstillstÄnd.Metoden som vi har utgÄtt ifrÄn Àr kritisk diskursanalys och innehÄllsanalys. Som data har vi valt ut tolv artiklar och tvÄ TV-program.Resultatet visar att media Àger den makt som gör att de fÄr avgöra hur ett sÄdant beslut ska presenteras och diskuteras. Resultatet visar Àven att media anvÀnder idag en annorlunda diskurs jÀmfört med 1980 och 1990 talet.Media kan med sin makt avgöra vem som ska/inte ska uttrycka sig. En ?Vi? och ?De? skapas av media som skiljer mellan den etablerade och den oetablerade i samhÀllet.

Syfte och frÄgestÀllningarDet övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka hÀlsan hos unga religiösa kristna och muslimska kvinnor. Syftet kommer undersökas utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur ser unga religiösa kristna och muslimska kvinnors hÀlsa ut kopplad till rekommendation för fysisk aktivitet och definitioner för social och psykisk hÀlsa?Hur upplever unga religiösa kristna och muslimska kvinnor att religionerna pÄverkar deras hÀlsa? Vilka likheter och skillnader finns det mellan unga religiösa kristna och muslimska kvinnor dÄ det gÀller hÀlsan och den upplevda pÄverkan av religionerna?MetodStudien Àr en kvalitativ jÀmförande studie som Àr baserad pÄ sex halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna var tre religiösa kristna kvinnor och tre religiösa muslimska kvinnor mellan 22 och 28 Är och boende Stockholm. Intervjuerna var djupgÄende och mellan 30 och 60 minuter lÄnga.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka ifall det överhuvudtaget Àr rimligt att begÀra att en muslimsk elev ska integreras i den svenska skolan. Min uppsats Àr ur ett frÀmst muslimskt, men ocksÄ ur ett svenskt perspektiv. För att fÄ svar pÄ min frÄga har jag valt följande frÄgestÀllningar:- Hur skiljer sig ett muslimskt samhÀlle och muslimska normer frÄn det svenska samhÀllet?- Vilka ?problemomrÄden? finns för muslimska elever som gÄr i en svensk skola?- Hur ser det ut ute i skolorna? Existerar dessa problem i verkligheten?Min slutsats av min undersökning Àr att det inte Àr rimligt att begÀra att endast muslimska elever ska integreras i den svenska skolan. Det handlar snarare om att skapa större förstÄelse, bland elever överhuvudtaget, för varandra.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka frÄgan om vad muslimska gymnasieelever har för tankar och Äsikter kring den icke-konfessionella religionsundervisningen i skolan. Undersökningen Àr baserad pÄ intervjuer med fem muslimska praktiserande gymnasieelever. Genom att undersöka vad tidigare forskare sagt om Àmnet har jag analyserat mitt material. Jag Àr frÀmst intresserad av att titta pÄ Jonas Otterbeck och Jan Samuelssons tidigare forskningar inom detta Àmne. LÀroplanen för gymnasieskolan med inriktning religionskunskap har varit ett underlag genom hela uppsatsen.Studien visar pÄ olika problemomrÄden som kan uppstÄ under religionstimmarna i skolan.

Studien syftar till att identifiera de kulturella skillnader, hinder och motsÀttningar som kan uppstÄ i ett Àktenskap mellan en muslimsk man och svensk kvinna. MÀnnen utgör studiens kÀrna eftersom de hÀrstammat frÄn ett annat land och har en muslimsk bakgrund. För övrigt avser studien Àven att belysa pÄ vilket sÀtt man lyckas bemÀstra dessa motsÀttningar.En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr fyra muslimska mÀn frÄn Mellanöstern har intervjuats. Dessa analyser har genomförts för att belysa problematiken kring blandÀktenskapen, men Àven för att erhÄlla en djupare förstÄelse för de etniska skillnaderna mellan partnerna. Resultat visar pÄ att ett blandÀktenskap inte bara omfattas av kulturella skillnader mellan partnerna utan Àven leder till ett enormt motstÄnd frÄn omgivningen och samhÀllet.

Utanförskap Àr ett stort samhÀllsproblem inte bara i Sverige men Àven runt om i vÀrlden. De som bl.a. lider av utanförskap Àr muslimska kvinnor som bÀr hijab dvs. slöja av egen fri vilja. Detta kom jag fram till genom mina intervjuer med unga beslöjade kvinnor.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur religiösa friskolor behandlades i media efter debattprogrammet i TV "Dokument inifrÄn" som sÀndes den 8/5 Är 2003. Programmets journalist kritiserade bÄde muslimska och arabiska friskolor för att inte följa svensk skollag och den lÀroplan som finns för friskolorna samt för de allmÀnna skolorna. Journalisten kritiserade Àven Skolverket för bristande kontroll. Mitt syfte var att ta reda pÄ hur media beskrev de religiösa friskolorna och om den beskrivningen fick nÄgra konsekvenser för nÄgon av de skolor som behandlades i TV-programmet..

     Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur praktiserande muslimska elever i den svenska skolan firar ramadan, och pÄ vilket sÀtt pedagoger och muslimska elever upplever att skolprestationen pÄverkas av ramadanfirandet. Forskningen visar pÄ att fastan medför fysiologiska svÄrigheter vilket vi vill fördjupa oss i. Vi vill Àven ta reda pÄ om pedagoger och praktiserande muslimska elever upplever att det finns annan problematik kopplat till ramadan.     Syftet besvarar vi med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av en intervjustudie. Intervjuerna bestod av sex pedagoger och sex elever, formen pÄ intervjuerna var bÄde strukturerade och semi-strukturerad.I teoribakgrunden framgÄr det tillexempel vilka konsekvenser som kan uppstÄ i skolan nÀr elever fastar en hel mÄnad. Andra betydelsefulla delar i teoribakgrunden Àr islams mÄngfald och synen pÄ islam i Sverige samt hur firandet av ramadan gÄr till för muslimer i Sverige.      Resultatet visar pÄ att de muslimska eleverna firar ramadan pÄ liknande sÀtt.

Uppsatsen ska bidra till att öka förstĂ„elsen för yrkesarbetande muslimska kvinnors syn pĂ„ att bĂ€ra slöja och att vara delaktiga i arbetslivet. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vilken betydelse dels yrkeslivet och dels slöjan har för de muslimska kvinnorna i studien och vilken roll omgivningens bemötande spelar för informanternas identitetskonstruktion. Underlaget till uppsatsen bestĂ„r av intervjuer med sex muslimska kvinnor och litteratur om islam, identitet och genus. Genom kvinnornas berĂ€ttelser visar det sig, Ă„ ena sidan, att arbetslivet har stor betydelse för informanterna och att de identifierar sig som yrkeskvinnor. Å andra sidan kan ingen av kvinnorna tĂ€nka sig att ta av sig slöjan för att fĂ„ ett arbete. Hellre skulle de finna andra lösningar, sĂ„ som att bli egna företagare, vilket visar pĂ„ kvinnornas aktiva aktörskap.

Syftet med denna uppsats var att undersöka integrationsprocessen för de syriska immigranter, som har kommit till Sverige för minst tvÄ Är sedan. Vi ville fÄ reda pÄ hur de hade upplevt första tiden i Sverige, hur de uppfattar att stödet frÄn det svenska samhÀllet har varit och vilka faktorer som har haft betydelse för deras vÀlmÄende.I denna uppsats har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat integrationsprocessen utifrÄn syriska emigranters perspektiv. Till vÄra intervjuer har vi anvÀnt oss av en intervjuguide och vi valde ut tre kvinnor och tvÄ mÀn dÀr deras Älder varierade frÄn 20 till 45 ÄrsÄldern.De teoretiska utgÄngspunkterna utgick ifrÄn Bourdieushabitus, Olkiewiczs (2008) assimilatoriska och nostalgiska grupper samt Franzens (1997) konstruktiva och destruktiva mönster.VÄrt resultat visade att första tiden i Sverige ansÄgs som en vÀldigt svÄr period för vÄra informanter. Detta berodde dels pÄ att man var rÀdd att inte bli erbjuden ett svenskt uppehÄllstillstÄnd och dels att man i vissa fall upplevde osÀkerhet pÄ förlÀggningen.

Kunskapens makt Àr stor, men nÀr den anvÀnds fel blir den förödande. RÄdande diskurser producerar kunskap om muslimer dÀr muslimska mÀn framstÀlls som vÄldsbenÀgna och dÀr muslimska kvinnor ofta blir en symbol för förtryck. Dessa stereotypa bilder bidrar sedan till att muslimer blir utsatta för intolerans, krÀnkningar och diskriminering i Sverige. Denna studie fokuserar pÄ unga muslimska kvinnors religiösa identitet för att nyansera de stigmatiserade bilderna som finns om muslimska kvinnor. Genom en kvalitativ undersökning med intervju som teknik, lyfter studien fram religion frÄn ett individperspektiv samt hur religiösa individer upplever sin religiositet i förhÄllande till ett samhÀlle dÀr sekularisering Àr en stark norm.

Syftet med den hÀr studien Àr att genom en empirisk undersökning besvara frÄgestÀllningarna; Hur upplever muslimska gymnasieelever att deras levnadsvillkor pÄverkas av att leva i tvÄ olika kulturer? Och hur pÄverkas de muslimska gymnasieelevernas identitetsutveckling av att leva i Sverige som svenska muslimer? Den ena foten stÄr i en kultur som ungdomarna försöker anpassa sig till, det vill sÀga den svenska kulturen, medan den andra foten stÄr i en kultur som ungdomarnas förÀldrar kan relatera alla sina erfarenheter till. Det borde vara sjÀlvklart att en ungdom har samma kulturella hemmahörighet som sina förÀldrar, men för de hÀr ungdomarna kÀnns deras förÀldrars kultur frÀmmande.Genom en kvalitativ intervjuform har 16 stycken gymnasielever besvarat sex stycken frÄgor som handlar om identitetsutveckling och levnadsvillkor.  Ungdomarna gÄr pÄ olika gymnasieskolor i GÀstrikland och mÄnga av tonÄringarna visar pÄ en stor komplexitet i sina svar. Det som de hÀr ungdomarna har gemensamt Àr inte i första hand islam, utan den svenska kulturen. Det finns en mÀngd olika tolkningar av islam eftersom de muslimer som lever i Sverige inte Àr en homogen grupp.

Syftet med min uppsats var att undersöka och jÀmföra den bild av muslimska kvinnor som har förmedlats och förmedlas av svenska lÀromedel i religionskunskap för gymnasiet de tvÄ senaste Ärtiondena. Jag ville ta reda pÄ om, och i sÄdant fall hur bilden av muslimska kvinnor som förmedlas av böckerna har Àndrats sedan terrorattentaten mot New York 11/9 2001. MÄlet med min uppsats var att försöka fÄ fram data som synliggör om det eventuellt var sÄ att den ökande islamofobin i samhÀllet Àven har letat sig in i skolans lÀroböcker.Efter att ha undersökt texterna i böckerna sÄ skulle jag bestÀmt vilja hÀvda att den ökande islamofobin i samhÀllet efter 11/9 inte motsvaras av det som stÄr i böckerna. Jag har inte kunnat hitta nÄgot som tyder pÄ att lÀroböckerna har tagit en mer fördomsfull riktning efter 11/9. IstÀllet sÄ tyder min analys pÄ att böckerna efter 11/9 Àr betydligt mer nyanserade och har en mer neutral och objektiv hÄllning till materialet Àn vad de tidigare böckerna har.

Skolan ska förmedla lika undervisning för alla, oavsett kön, ursprung, sexuell lÀggning eller religionstillhörighet. FrÄgan Àr dock om den likvÀrdiga undervisningen ger en likvÀrdig bild av alla religioner och kulturer? Hur ser det ut i lÀromedlen och vilken bild ger undervisningen?Islam Àr en religion som vÀxer, bÄde i Sverige och i vÀrlden. I takt med att den muslimska befolkningen blir allt större ökar Àven fördomarna mot muslimerna och den sÄ kallade islamofobin fÄr ett starkare fÀste hos mÄnga mÀnniskor. Hur bör skolan göra för att minska fördomarna och den utsatthet som mÄnga av de muslimska ungdomarna kÀnner?Denna litteraturstudie försöker besvara dessa tvÄ problem tillsammans.