Syftet med denna uppsats handlar om att jag vill jag ta reda pÄ hur fyra muslimska tjejer i Sverige resonerar kring hur de har blivit bemötta i skolan som muslimer. Min övergripande frÄgestÀllning Àr: Hur har nÄgra muslimska tjejer upplevt sin skoltid i en svensk skola? För att besvara denna frÄga har jag fokuserat pÄ tre olika omrÄden: att vara muslim i relation till olika skolÀmnen, att möta eventuella fördomar och att vara troende i skolan. Denna studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer som gjorts med fyra muslimska tjejer i Äldern 18 till 25 Är. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, tolkats och jÀmförts.

Studien behandlar hur olika företrÀdare för en muslimsk friskola beskriver sin respektive den kommunala skolan och vilka argument för valet av friskolan som anges. Den behandlar Àven vilka förestÀllningar om kulturell mÄngfald som rektor, lÀrare och elever uttrycker i sina beskrivningar av friskolan respektive den kommunala skolan. I studien framkommer att friskolan i de flesta fall valts pga. den muslimska profilen. Den muslimska normen ska enligt friskolan underlÀtta för kÀnslan av trygghet hos barnen och anses stÀrka barnens identitet..

Jag har haft tvÄ syften i den hÀr uppsatsen och det Àr dels att undersöka om verksamma gymnasielÀrare anser att muslimska gymnasieelever behöver sin egen historia för att förstÄ sitt eget och andras historiemedvetande och dels att studera om de intervjuade lÀrarna upplever att det finns en vi - och dem- kÀnsla mellan muslimer och icke-muslimer? Jag har anvÀnt mig av frÄgestÀllningarna:Vilket utrymmer fÄr islam i den svenska historieundervisningen? PÄverkar utrymmet av islam i historieundervisningen de muslimska ungdomarnas förutsÀttningar att förstÄ sitt eget och andras historiemedvetande? Upplever olika gymnasielÀrare att det förekommer en vi- och dem- kÀnsla mellan muslimer och icke-muslimer som hÀmmar muslimernas förutsÀttningar att utveckla sitt historiemedvetande? Hur kan ett eventuellt vi- och dem-tÀnkande förbyggas enligt gymnasielÀrarna?LÀrarnas utrymme som de ger Ät islam skiljer sig ocksÄ Ät. Vissa lÀrare ger islam ett eget utrymme, medan andra lÀrare ger möjligheterna till att de muslimska eleverna kan fÄ jÀmföra sin egen historia med den vÀsterlÀndska historien.NÄgra av de intervjuade lÀrarna anser att det kan förekomma ett vi- och dem- tÀnkande i samband med olika diskussioner nÀr andra kulturer diskuteras i historieundervisningen. Andra gymnasielÀrare anser att lÀroböckerna framstÀller ett vi- och dem- tÀnkande nÀr författarna till historieböckerna beskriver andra kulturer i relation till den vÀsterlÀndska historien. Vissa gymnasielÀrare anser Àven att en större mÄngfald bland lÀrarna skulle kunna förebygga en vi- och dem- kÀnsla.

Syftet med studien Àr att undersöka hur muslimska förÀldrar upplever mötet med den svenska förskolan. Vilka problem uppstÄr enligt förÀldrarna och hur tycker de att de blir bemötta av förskolepersonalen. Jag valde att anvÀnda mig av intervjuer som metod. Jag intervjuade sammanlagt fyra muslimska förÀldrar. Resultatet visar att förÀldrarna bland annat tycker att det Àr problematiskt att fÄ barnen att följa de religiösa föreskrifter som förÀldrarna vill dÄ de Àr i förskolan.

Denna studie har gjorts bland ett antal gymnasieelever som studerar vid fordonsprogrammet och det samhÀllsvetenskapliga programmet. Undersökningen gick ut pÄ att ta reda pÄ dessa gymnasieelevers tankar om den muslimska kvinnliga klÀdseln, och detta gjordes genom en enkÀtundersökning och ett fÄtal intervjuer.Resultatet frÄn enkÀtundersökningen visade pÄ att de flesta av dessa elever har en negativ hÄllning till den muslimska slöjan. De ser den muslimskt klÀdda kvinnan som förtryckt, osÀker, religiös, underordnad mannen och orespekterad. Om man dÄ tar bort den muslimska slöjan förknippas en kvinna frÄn Mellanöstern med sjÀlvstÀndighet, respekt, frigörelse och öppenhet. Denna skillnad i resultat kan ocksÄ bero pÄ att dessa tvÄ bilder var lite olika utformade.Det fanns inga större skillnader mellan de parametrar jag ville undersöka, sÄ som skillnader mellan kön, mellan olika program, skillnader mellan de elever som hade lÀst religionskunskap och skillnader mellan de elever som har erfarenheter av muslimskt klÀdda kvinnor och de som inte har det.

Övergripande frĂ„gestĂ€llning i studien har varit; pĂ„ vilket sĂ€tt och hur blir en muslimskimmigrant pĂ„verkad av integrationen till det svenska samhĂ€llet? Studien bygger pĂ„ sexintervjuade muslimska immigranter i Ă„lders gruppen arton till femtiofyra, bĂ„de mĂ€n ochkvinnor har blivit intervjuade. Resultatet har visat att muslimska immigranter uppleveren stor frihetskĂ€nsla av att komma till Sverige och ser det svenska samhĂ€llssystemetsom ett ?perfekt? system. Personerna som intervjuades berĂ€ttade om hur de har varitutsatt för diskriminering och negativa fördomar.

Bakgrund: Islam Àr den nÀst största religionen i vÀrlden och mÀnniskor rör pÄ sig mer Àn nÄgonsin över landsgrÀnser vilket stÀller krav pÄ sjuksköterskans kulturkompetens i omvÄrdnadsarbetet. Diabetes Àr en folksjukdom som har ökat globalt sett de senaste Ären och dÀrför finns det i dagens mÄngkulturella samhÀlle ett behov av att undersöka hur olika grupper upplever att det Àr att leva med diabetes och vilka krav detta stÀller pÄ sjuksköterskan i dennes yrkesutövning och i utvecklandet av den kulturella kompetensen. Syfte: Syftet var att undersöka muslimska personers upplevelser av att leva med diabetes. Metod: Litteraturstudien bygger pÄ Ätta vetenskapligt granskade artiklar, sex kvalitativa och tvÄ kvantitativa. Artiklarna har granskats och analyserats och lett fram till ett resultat presenterat i tre kategorier.

 Bakgrund: I dagens Europa finns aktörer med delade Äsikter kring hijab och dess betydelse. Debatten handlar om att eventuellt förbjuda slöjan i det offentliga rummet, detta pÄ grund av att den bland annat anses vara en symbol för kvinnoförtryck. Ett förbud kan eventuellt leda till att de muslimska kvinnorna isoleras frÄn samhÀllet och integrationen försvÄras.Syfte: Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka en grupp muslimska slöjbÀrande kvinnors erfarenheter kring hijab. Det Àr Àven intressant hur förestÀllningar och upplevelser om slöjan hÀnger samman med processer som rör identitet och kultur. En mÀnniskas identitet och kulturella tillhörighet kan krocka med omgivningens, dÀrför Àr det intressant att undersöka om dessa muslimska kvinnor upplever sig som stigmatiserade.Metod: Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod.

Islam Àr en av vÀrldsreligionerna och har miljoner anhÀngare vÀrlden över. Det finns en allmÀn uppfattning om islams problematik, sÄ till vida att islam sÀllan fÄr rÀtt presentation, dÄ exempelvis inom massmedia och skola. FrÄgan Àr hur skolan, som Àr vÄrt största lÀrosÀte presenterar en religion rÀttvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat pÄ ett icke nyanserat sÀtt.Uppsatsens syfte Àr att söka svar pÄ hur islam framstÀlls i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, dÀr muslimska elever berÀttar om erfarenheter och upplevelser.Generella slutsatser som framkommit Àr att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, sÄsom etnocentriskt tÀnkande, i muntlig presentation och text. Elever har Àven pekat pÄ en viss marginalisering och distansering gÀllande islams presentation i undervisningen..

Uppsatsen Àr skriven i första hand som en betraktelse över sjalen i den svenska kontexten. Det grundlÀggande syftet med uppsatsen har varit att titta pÄSynen pÄ sjalen - argumenten för och emotSjalen som meningsbÀrande i det svenska samhÀlletDet övergripande mÄlet med detta arbete har inte varit att skriva Ànnu en uppsats om den muslimska sjalen. Jag har valt bort material som rör sjalens kontext i andra lÀnder. Jag har Àven valt bort anvÀndandet av koranen och bibeln som litteraturkÀllor.Uppsatsens del I inleds med nÄgra stycken som tar upp:synen pÄ sjalen i Sverige,sjalen i vÀsterlÀndsk kontext ochintegrationsverkets tabell vilken visar den syn som finns i samhÀllet nÀr det gÀller ?muslimska kvinnor bÀrande sjal?.Detta för att fÄ en grund att utgÄ ifrÄn nÀr jag sen tittar pÄ argument för och emot sjalen i uppsatsens del II.Jag ger i uppsatsens del III ocksÄ en bild av medias roll i sjaldebatten, försöker visa pÄ att nyhetsjournalistiken kring sjalen bidrar till att forma vÄr uppfattning i denna samhÀllsfrÄga.Jag har gjort en liten empirisk studie genom att stÀlla fem frÄgor som jag e-postat till alla riksdagspartierna för att se vad partierna tar för stÀllning i sjaldebatten.

Denna uppsats behandlar ÀmnesomrÄdet islam och demokrati. Studien Àr kvantitativ och innehÄller 154 lÀnder. För att nÀrmare analysera dessa har vi anvÀnt oss av en multipel regressionsanalys .Resultatet av denna analys Àr att vi inte med sÀkerhet kan bevisa att muslimsk kultur förklarar de muslimska lÀndernas demokratiska tillkortakommanden. DÀremot har variablerna arabisk kultur, rÄvaruberoende, militÀrutgifter samt ekonomisk utveckling visat sig vara statistiskt signifikanta för demokrati.UtifrÄn detta har vi velat spÄra de kausala mekanismerna i förhÄllandet mellan demokrati och arabisk kultur ytterligare, och funnit att framförallt militÀrutgifter och det civila samhÀllet Àr tÀnkbara mellanliggande variabler. Dessa Àr specifikt arabiska kausala mekanismer som inte gör sig gÀllande för den muslimska kulturen.

Slöjan som hinder pÄ arbetsmarknaden ? en intervjustudie av nÄgra muslimska kvinnor i GÀvle. C-uppsats i religionsvetenskap, MNR-programmet, Högskolan i GÀvle 2011.För ett antal Är sedan sÄ blossade debatten upp kring huruvida kvinnor skulle fÄ anvÀnda niqab, den klÀdedrÀkt som tÀcker kvinnors kropp och ansikte, allt utom ögonen pÄ offentliga platser som i skolan.Syftet med denna uppsats var att ta reda hur beslöjade muslimska kvinnor tas emot pÄ arbetsplatser, och huruvida deras slöja Àr ett hinder eller en tillgÄng i sammanhanget, samt hur de ser pÄ sin identitet som sjalbeklÀdd kvinna i Sverige. Kvinnorna har med olika bakgrund av nÄgon anledning hamnat i Sverige, och hÀr skapat sig ett liv utifrÄn olika förutsÀttningar. Tillsammans med sina familjer sÄ har de gjort en lÄng resa för att ta sig just hit.

The aim of this thesis was to study how social workers in social services in several municipalities perceive that they interpret the concept of domestic violence and how they believe they would act when it comes to different types of domestic violence. The thesis has focused on three types of violence; physical, psychological and economical. Seven social workers were interviewed with a thematised interview guide and six vignettes. The theoretical perspectives applied in the analysis were the process of normalization and the continuum of violence. The results showed that the social workers did not interpret domestic violence unanimous, and they had different ideas of how they would act in the vignettes.

Demokrati anses vara det bÀsta sÀttet att uppnÄ de mÀnskliga rÀttigheterna som bestÀmts av FN. Men varför har inte den muslimska vÀrlden kommit till samma slutsats?Huntington skÀnkte oss sin syn att islam och demokrati inte Àr kompatibla. Men Àr det hela sanningen? Denna uppsats försöker mÄla upp en klar bild av varför det verkar vara sÄ svÄrt för den muslimska vÀrlden att vÀlja den demokratiska vÀgen.

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare Àr muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. DÀrmed Àr Israel det enda landet i Mellanöstern dÀr muslimer lever som minoritet. Samtidigt Àr Israel en regional minoritet huvudsakligen av tvÄ skÀl. För det första bestÄr landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.