Av de lĂ€kemedel som intas kan kroppen endast ta upp en liten del medan en stor del utsöndras igen, framförallt via urinen. DĂ„ avloppsvatten kommer in till avloppsreningsverken renas det genom mekaniska, kemiska och biologiska processer men dagens avloppsreningsverk Ă€r inte designade för att ta hand om och bryta ner lĂ€kemedelsrester och andra organiska föreningar frĂ„n till exempel tvĂ€ttmedel, fĂ€rgrester etc.  Beroende pĂ„ de olika substansernas kemiska och fysikaliska egenskaper följer de antingen med det fĂ€rdigrenade utloppsvattnet, som lĂ€mnar avloppsreningsverket, eller sĂ„ hamnar de i slammet som bildas av sedimenterande partiklar under reningen. Slammet rötas och avvattnas och kan sedan bland annat anvĂ€ndas som gödningsmedel pĂ„ jordbruksmark.I denna studie undersöktes huruvida samkompostering av avloppsslam och annat organiskt material kan höja slammets status som gödselmedel med avseende pĂ„ minskad lukt, nĂ€ringsinnehĂ„ll och minskad förekomst av lĂ€kemedelsrester och organiska föreningar.Tre olika typer av inblandningsmaterial undersöktes;  hĂ€stgödsel, djupströgödsel frĂ„n nöt och trĂ€dgĂ„rdskompost. Även tre olika metoder för syresĂ€ttning av kompoststukorna utvĂ€rderades. Dessa var luftning genom byggdrĂ€neringsrör med tillkopplad flĂ€kt, sjĂ€lvdrag genom byggdrĂ€neringsrör samt omblandning med hjĂ€lp av grĂ€vskopa.Temperaturen i stukorna mĂ€ttes med jĂ€mna mellanrum för att avgöra vilken metod som gav störst mikrobiell aktivitet.

Hur va?nder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv? ?How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view?? Problemomra?de Detta arbete a?r en underso?kande studie vilket inneba?r att jag har gjort fokusgruppsintervjuer fo?r att ta reda pa? vad skolan kan go?ra fo?r att o?ka motivationen hos elever som upplever skolan som tra?kig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger pa? elevernas egna utsagor. Problemomra?det baseras pa? skolans va?rdegrund som den beskrivs i ?Ny skollag i praktiken? (2010), i vilken det fastsla?s att skolan ska arbeta fo?r alla ma?nniskors lika va?rde och undervisningen skall anpassas till varje barn fo?rutsa?ttningar.

Syftet med examensarbetet har varit att genom kartlÀggning av energianvÀndningen vid Holmen Paper, Hallsta och framtagning av rutiner lÀgga grunden till ett energiledningssystem vid bruket. MÄlet med ett energiledningssystem Àr att sÀkerstÀlla företagets stÀndiga utveckling och effektivisering av energianvÀndningen. Viktig kunskap som systemet skall sÀkerstÀlla Àr bland annat hur man kan förbÀttra sin andel förnybar energi i processen, var i processen de stora energiförbrukningarna finns, samt hur energiutbytet mellan olika processer i företaget, och utbytet med omgivande samhÀlle kan förbÀttras. Energiledningssystemets rutiner har byggts upp med ledning av svensk standard SS 62 77 50. UtgÄngspunkten har vidare varit att till sÄ stor del som möjligt bygga in energiledningssystemet i de redan befintliga systemen för kvalitet och miljö.

TV- och mediabranschen drivs pa? av teknikutveckling och a?r under fo?ra?ndring da?r allt fler konsumenter va?ljer att konsumera video via internet vilket sta?ller krav pa? akto?rerna i TV-branschen. Traditionella TV-operato?rer fo?rso?ker fo?ra?ndra sina affa?rsmodeller, branschgra?nser blir mer otydliga da?r bolag som tidigare ansvarat fo?r it-infrastrukturen fo?rso?ker ta sto?rre del av va?rdekedjan, nystartade fo?retag ser sin chans att konkurrera samt globala akto?rer som Google och Apple blir allt sto?rre hot.Fo?r konsultbolag finns det i TV-branschen da?rfo?r mo?jligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik ra?dgivning och resurser fo?r att hja?lpa TV- akto?rerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som fo?rso?ker etablera sig inom TV- och mediamarknaden beho?ver ta sta?llning till fra?gesta?llningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppna?r en stark marknadsposition.

I södra Kurdistan dÀr exploatering, utbyggnad och förtÀtning av nya respektive befintliga bebyggelseomrÄden sker Àr dagvattensituationen mycket allvarlig. Arealerna av hÄrdgjorda ytor ökar stadigt med exploateringen. Infiltrationen av nederbörd i tillrinningsomrÄden minskar stÀndigt. Stora mÀngder regn avrinner frÄn ytor som en gÄng var genomslÀppliga till lÄgt belÀgna och kÀnsliga omrÄden. Flödestopparna blir stora och icke reglerade vid sÄvÀl extensiva som mÄttliga regn. DÄligt dimensionerade och utformade dagvattensledningssystem medför snabba belastningar pÄ ledningarna sÄ att lÀckage och brÀddning av smutsvatten i bebyggelseomrÄden blir ett faktum. Bebyggelsen vid nÀrliggande torra vattendrag riskerar att drabbas av stÀndiga översvÀmningar. I omrÄden dÀr man har sprÀngt berg och branta slÀnter för att anlÀgga vÀgar och annan infrastruktur blir marken kÀnslig för erosion. Instabil och dÄligt utförd schaktning gör att mÄnga byggnadsanlÀggningar utsÀtts för skred nÀr marken utsÀtts för lÄngvarigt regn. Nederbörd i stadsbebyggelsen förknippas alltid i folkets minne som en besvÀrlig situation med bland annat spridning av föroreningar och dÄlig Ätkomlighet genom stadens olika delar. Dessa problem och den allvarliga situationen och avsaknaden av ett anpassat och fungerande dagvattenledningssystem i södra Kurdistan (studieomrÄdet) ledde till mitt val av Àmne för detta examensarbete. Arbetet Àr uppbyggt i tvÄ delar. Den första delen bestÄr av utförliga observationer i studieomrÄdet. Dagvattenhanteringsproblematiken i södra Kurdistan beskrivs hÀr bÄde i ord och bild. HÀr görs ocksÄ en genomgÄng av ett antal problem, bland annat av urbanisering samt ökad andel hÄrdgjorda ytor och vattenförbrukning. Andra delen av arbetet bestÄr av en litteraturstudie dÀr dagvattenhanteringsutveckling i Sverige beskrivs med en översiktlig presentation av ett antal exempel pÄ dagvattenhantering bÄde i Sverige och internationellt. MÄlet Àr att konkretisera dagvattenproblematiken i södra Kurdistan och att arbeta pÄ ett underlag som skulle kunna fungera som arbetsmodell för vad man kan göra för att lösa dagvattenproblematiken i södra Kurdistan. För att ta fram ett sÄdant underlag visar jag vilka byggstenar som ingÄr i dagvattenhanteringssystemen och dels vilka problem dessa Àr anpassade för. I en tabell redovisar jag ett antal exempel pÄ tÀnkbara lösningar utifrÄn bÄde svenskt och internationellt dagvattenhanteringsperspektiv. Min metod har varit att göra besök pÄ det valda studieomrÄdet (södra Kurdistan) för att tydligt kunna redogöra för vilka dagvattenproblem som finns dÀr. Jag kommer att utföra ett antal observationer pÄ omrÄdets dagvattenanlÀggningar för att se hur de Àr konstruerade och utformade, samt hur dagvattnet hanteras allmÀnt i södra Kurdistan. MÄlet Àr att arbeta fram ett dokument i ord och bild om dagvattenproblematiken. I min studie ingick dÀrför tvÄ genomförda besök i studieomrÄdet ett i januari och ett i september 2011. Resultatet av dessa besök sammanstÀllde jag sedan i detta examensarbete. Till min litteraturstudie har jag utgÄtt ifrÄn böcker och tidskrifter i Àmnet dagvattenhantering. Jag har Àven lÀst tidigare publicerade examensarbeten om 4 dagvattenhantering för att fÄ bredare kunskaper i Àmnet. För kompletterande bildmaterial har jag i första hand anvÀnt mig av digitala kÀllor. En avgrÀnsning Àr gjord i och med att jag i mitt arbete beskriver dagvatten-­? hanteringsproblematiken i allmÀnhet med inriktning pÄ urbana miljöer utan att begrÀnsa mig till nÄgon specifik stad. Jag har fokuserat pÄ ett problem i taget, och med egna kommenterar och med hjÀlp av kompletterade bilder försöker jag tydliggöra dessa. Ett av de grundlÀggande problemen med dagvattenhantering i södra Kurdistan Àr att man avleder allt dag -­? och DBT (dusch, bad och tvÀtt)-­? vatten frÄn bostadsomrÄden, industriverksamheter och trafikytor i gemensamma ledningar. Det innebÀr att kemikalier och skadliga Àmnen frÄn de olika verksamheterna kommer in i dagvattenledningarna utan att nÄgon ÄtgÀrd görs för att hindra dessa skadliga Àmnen att komma ut i naturen. Eftersom det inte finns nÄgon form av system eller reningsverk för rening av dag-­?och avloppsvatten innan och efter avledningen innebÀr det att det förorenade vattnet dÀrför blir svÄrt att ÄteranvÀnda och dra nytta av. Ett annat problem Àr att avledningsnÀtet pÄ grund av Älder och dÄlig dimensionering lÀcker ut till markytan och vidare ut i marken, vilket kan innebÀra stora miljöproblem i framtiden. Kunskap och vikten av lokal dagvattenhantering kan dÀrför vara viktig att pÄpeka och förmedla till berörda myndigheter i södra Kurdistan, bland annat Àr det viktigt att hÀnsyn tas till de lokala förutsÀttningarna vid planering och projektering av nya exploateringsomrÄden. Nya lösningar ska prioriteras före de traditionella dagvattenlösningarna. Dessutom bör miljöplaner och miljökrav pÄ sikt faststÀllas och tillÀmpas i kommunernas stadgar och översiktliga planer. MÄlet Àr att i framtiden ska exploatering, planering och utbyggnad av nya bostads-­? och industriomrÄden ocksÄ utgÄ frÄn dessa planer och krav. Myndigheternas strÀvan ska Àven vara att arbeta för en god och hÄllbar mark och vattenförvaltning i landet. Genom att dra nytta av Sveriges och andra EU-­?lÀnders varierade erfarenheter vad gÀller lokal dagvattenhantering kan dessa möjligtvis ocksÄ tillÀmpas (mer eller mindre) i södra Kurdistan med utgÄngspunkt i de lokala förutsÀttningarna. Tanken med detta arbete om dagvattenhantering i Sverige och internationellt Àr att det ska kunna bli en inspirationskÀlla för myndigheterna i södra Kurdistan. Att det i framtiden ska leda till bÀttre dagvattenhanteringsarbete med miljökvalitet som utgÄngspunkt..