Syftet med denna studie är att studera förskollärares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lärande samt att jämföra om det framträder några likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer använts. Fyra förskollärare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lärandet hör ihop och att dessa två begrepp uppfattas gå "hand i hand med varandra". Det var flera likheter än skillnader i förskollärares och barnskötares syn på lekens betydelse för lärandet.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

Syftet med detta examensarbete var att belysa hur modersmålslärare och elever upplever modersmålsundervisningen i den stad där vi valt att göra vår undersökning. Metoden som användes var intervjuer med tio elever och två lärare inom modersmålsundervisningen. Definieringen av modersmål var enligt lärarna språket man talar hemma. Modersmålslärarna upplevde sin arbetssituation som positiv. Modersmålslärarna och deras elever var överens om att det inte fanns några nackdelar med modersmålsundervisningen.

Syftet med vårt examensarbete var att se om vi som fritidspedagoger kan utveckla sexåringars kroppsuppfattning med hjälp av rörelselekar och rytm. Kroppsuppfattning för oss är att veta var du har din kropp i förhållande till din omvärld och att rörelsen och benämningen av de stora kroppsdelarna är automatiserad. I vårt arbete står rytmen för ett sätt att finna stämning, ta fram känslor och skapa rörelse. Vi observerade fyra barn, två i Boden och två i Skellefteå. Under vår praktikperiod observerade vi barnen i de olika rörelseaktiviteterna för att se vilken kroppsuppfattning de hade.

Inom ramen för kandidatexamen i Digital Ljudproduktion har jag befunnit mig på praktik på ett produktionsbolag vid namn Donadoni AB. Under vårterminen 2011 har jag i samband med praktiken gjort ett arbete som syftar till att ta reda på vilka faktorer man bör man ta hänsyn till i en radioreklamproduktion samt vad som kännetecknar en effektiv radioreklam. I arbetet tar jag upp utsagor från t.ex. Per Robert Öhlin, som bl.a. säger "Att exponera sig är inte samma sak som att beröra någon" (Öhlin, 2009;16) Med hjälp av denna litteratur har jag analyserat, utifrån mitt syfte, de produktioner jag har deltagit i.

I brottmål tillgrips ibland under polisutredningen frihetsberövande åtgärder mot dem som är misstänkta för brott. Ett gripande är en sådan åtgärd. Syftet med detta fördjupningsarbete är att försöka klargöra de möjligheter som finns för poliser att gripa en person. Detta har vi gjort genom att studera de förarbeten och litteratur gällande den lagstiftning som finns knutet till tvångsmedlet. Häktningsgrunderna i RB 24:1-3 tas upp liksom RB 24 kap 6 och 7 §§.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Inom ramen för kandidatexamen i Digital Ljudproduktion har jag befunnit mig på praktik på ett produktionsbolag vid namn Donadoni AB. Under vårterminen 2011 har jag i samband med praktiken gjort ett arbete som syftar till att ta reda på vilka faktorer man bör man ta hänsyn till i en radioreklamproduktion samt vad som kännetecknar en effektiv radioreklam. I arbetet tar jag upp utsagor från t.ex. Per Robert Öhlin, som bl.a. säger "Att exponera sig är inte samma sak som att beröra någon" (Öhlin, 2009;16) Med hjälp av denna litteratur har jag analyserat, utifrån mitt syfte, de produktioner jag har deltagit i.

Syfte: Uppsatsens syfte var att unders?ka vuxnas konsumtion av mejeriprodukter och likv?rdiga v?xtbaserade alternativ i Sverige. M?let var att unders?ka om det fanns signifikanta skillnader i konsumtionsvanor mellan tre olika kosth?llningar, vegan, vegetarian och all?tare, samt mellan faktorer som ?ldersgrupp, k?n, utbildningsgrad och boendeform. Metod: F?r att samla in empiri anv?ndes en enk?tunders?kning som distribuerades utifr?n ett bekv?mlighetsurval via sociala medieplattformar. Chi-tv? tester anv?ndes f?r att s?kerst?lla signifikanta skillnader i respondenternas svar (n=193). Resultat: P? grund av f? svar fr?n respondenter med vegansk och vegetarisk kosth?llning skapades ett bortfall.

Mobbningssituationer är ett problem i skolan och de mobbningsplaner som finns upprättade kan vara något man visar upp för skolledningen för att det ska se bra ut, men vad händer egentligen när mobbningssituationer uppstår? Fungerar det att omsätta teorin i praktiken och vilken effekt har mobbningsplanen? Vilken vikt läggs vid detta i skolan? Syftet är att undersöka vilka modeller som finns för hur man kan arbeta med mobbningsproblematiken i relation till hur det ser ut på en specifik skola vad gäller mobbningsplaner, metoder och uppföljning samt elevernas inflytande och kunskap om mobbning. Rektor, speciallärare och lärare intervjuades för att få en exemplifiering av hur skolan bygger upp sina mobbningsplaner, hur de arbetar med dem, vilken/vilka metoder som ligger till grund för arbetet mot mobbning, hur uppföljning av eleverna sker samt vilken insikt och syn lärarna har i mobbningsproblematiken..

För ett serviceföretag är det väsentligt att kunna leverera tjänstekvalitet för att tillfredsställa kunden. Tjänsternas immateriella produktkaraktär gör det emellertid svårt för serviceleverantören i allmänhet och professionella tjänsteleverantörer i synnerhet att säkerställa kvalitet. Syftet med detta arbete är att utveckla en kontrollmodell som kan användas av professionella tjänsteleverantörer som ett hjälpmedel i arbetet att säkra servicekvalitet. Modellen bygger på relevant teori och består av tre kvalitetskategorier ? image, teknisk kvalitet och funktionell kvalitet ? genom vilka 13 kvalitetsdimensioner behandlas.

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Denna uppsats handlar om bildsamtal med förskolebarn, där de pratar om sina egna bilder samt konstnärers verk. Syftet med undersökningen är att jag vill veta hur sådana samtal kan te sig i praktiken.Som metod vid undersökningen har jag använt mig av en kvalitativ undersökning genom bildsamtal. Detta för att det inte är det man vet eller tror sig veta innan som är viktigast, utan det är erfarenheterna man får genom undersökningen som är väsäntligt. Detta visar två olika former av bildsamtal där samtal om konstbilder är det ena och samtal om barnens egna bilder är det andra.Slutligen kan man se att de abstrakta konstbilderna gav mer i tolkningarna vad det gäller barnens fantasi. När barnen berättade om sina egna bilder kunde de berätta om dem på ett sätt som gav innehållet mening.Nyckelord: Bild, förskola, konst, samtal.

Föreliggande studie undersöker i vad mån elever på sfi:ns nivå d kan identifiera vilket syfte ett par texter har. Dessa texter är exempel på fem vanliga texttyper i svensk offentlighet (horoskop, tidningsnotis, information från myndighet, lagtext och insändare). Undersökningen har fyra olika teoretiska perspektiv som teoretisk ram: forskning om ordförråd; läsförståelse och literacy; stil och genre samt sfi-praktiken som en normerande institution i svenskt samhälle. De tre senare av dessa perspektiv knyts samman av synen på genrer som att de riktar sig till en diskursgemenskap som förstår dem.Resultatet av min undersökning är att deltagare som har ett modersmål som talas i Europa har en kraftig fördel framför utomeuropeiska deltagare, som har svårt att identifiera texterna, oavsett skolbakgrund. Den främsta svårighet deltagarna anger är ordförråd, men resultatet antyder att graden av genresocialisation också är en viktig förklaring..