Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

Syftet med uppsatsen är att analysera luftvärnsbataljonen och undersöka om de tillämpar manövertänkande, dels i teorin men även i praktiken.Kärnfrågan i uppsatsen blir således: Tillämpas manövertänkande i teorin och praktiken inom luftvärnsbataljonen? Uppsatsen utgår från en definition av manövertänkande enligt den svenska Försvarsmakten där fyra indikatorer togs fram i syfte att kunna analysera och spåra om manövertänkande tillämpas inom luftvärnsbataljonen. Resultatet visar att det är ett tudelat svar, å ena sidan är luftvärnsbataljonen långt framme i de teoretiska delarna. I styrdokumenten och i ett utgrupperingsskede finns det tydliga spår av hur manövertänkande skall nyttjas. Å andra sidan kan det påstås att indikatorerna överraskning, vilseledning och kraftsamling ofta används som uttryck istället för att dra dem riktigt i botten. Med det menas att indikatorerna inte alltid används för att utnyttja motståndarens svagheter utan används snarare för att parera dennes troliga attack. Slutsatserna som dragits är att luftvärnsbataljonen har kommit en bit på vägen för att kunna tillämpa manövertänkande.

Syftet med arbetet var att undersöka vad lärare som undervisar i de tidigare åren anser om att använda dans som estetisk lärprocess i barns språkutveckling samt hur lärprocessen kan genomföras i praktiken. Till grund för arbetet ligger Lgr 11 och teorier som har koppling till dans som estetiskt lärprocess och språkutveckling. För att få svar på syftet genomfördes en intervjustudie bland sex verksamma lärare. Det resultat som har framkommit är att de intervjuade lärarna är positiva till att använda dans som estetisk lärprocess, men att det finns en viss skillnad i hur begreppet estetisk lärprocess används. Dels ses dansen som ett språkligt uttryck som främjas av användning, dels ses dansen som främjande för språkutvecklingen i tal- och skriftspråket.

Syftet med denna studie är att ta reda på med vilka metoder coacher för människor till önskade platser samt att se hur coacher ser på coachning som begrepp. Denna metod fann jag mycket intressant och ville undersöka dess effekt närmare. Det som undersöks i studien är hur coacherna arbetar med coachningen i mötet med klienten samt hur coacherna upplever att coachningen fungerar som ett redskap till att får ut klienterna på arbetsmarknaden. Slutligen uppmärksammas även den problematisering av coachning som begrepp som tycks finnas. De teoretiska utgångspunkterna jag har använt mig av är Whitmores syn på coachning och Gjerdes coachningsrelation. Jag har använt mig av Antonovskys teori om KASAM och Berg och De Jongs lösningsfokuserade modell samt O´Conner och Lages Kalibrering och lyssnande.

DokumentationsbladDatum: 2007-08-28Nivå: Examensarbete DFörfattare: Henrik LarssonHandledare: Christina HultbomRapportens titel: Motivationsarbete i praktiken ? Hur arbetar personalcheferna på akademiska sjukhuset i Uppsala för att motivera personalen?Problem: Det finns många teorier om vad som motiverar människor på arbetet, men i vilken utsträckning stämmer teorierna överens med motivationsarbetet på akademiska sjukhuset?Forskningsfråga: Hur arbetar personalcheferna på akademiska sjukhuset i Uppsala för att motivera personalen?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personalcheferna vid Akademiska sjukhuset i Uppsala tänker och arbetar kring arbetet med att motivera personal utifrån Herzbergs tvåfaktorteori.Avgränsningar: I uppsatsen bortses från alla övriga faktorer som kan antas ha betydelse för motivationsarbetet på en arbetsplats förutom de som beskrivs i Herzbergs (1993) tvåfaktorteori.Teori och modell: Uppsatsen utgår från Frederick Herzbergs bok The motivation to work.Metod: Enkät och intervjuundersökning.Resultat: I stort sett finns ett stöd och en medvetenhet för de faktorer Herzberg listar i The motivation to work bland undersökningens respondenter. Underbemanning samt organisationens storlek gör det dock svårt att bedriva ett aktivt motivationsarbete.Sökord: motivation, arbetsmotivation, organisation, motivationsarbete, Herzberg.

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka metoder det finns enligt rekommendationer och standarder för redovisning av varumärken och jämföra det med vilka metoder som används av företag i praktiken genom att studera deras respektive årsredovisningar.Metod: Studien präglas av en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där en semi-strukturerad intervju blandas med data från årsredovisningar. Resultatet från intervjun ska sedan jämföras med resultaten från studerandet av årsredovisningarna.Teori: Teorin består av en kartläggning av de värderingsmetoder som finns, definitioner av immateriella tillgångar och varumärken samt en presentation av tidigare studier inom ämnet.Empiri: Resultatet visade på att flera värderingsmetoder som finns enligt teorin inte används i praktiken. Den mest förekommande värderingsmetoden är den avkastningsbaserade värderingsmetoden och då främst royalty- relief-metoden. Företag med internt upparbetade varumärken kan inte redovisa dessa på grund av det redovisningspraxis som råder idag. Slutsats: Varumärket har fått en större betydelse ur ett finansiellt perspektiv, trots detta är det sällan varumärket redovisas som en egen post. Detta skulle kunna tyda på att det behövs en utveckling av de standarder och praxis som finns inom redovisningen i dagens läge. .

Hösten 2005 genomfördes en framtidsverkstad på seniorboendet Snickaren i Eksjö. Med hjälp av metoden ville politikerna i Eksjö kommun skapa ett allaktivitetshus, en form av mötesplats med god gemenskap och meningsfulla aktiviteter samt ett utvecklat brukarinflytande. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att se vilka erfarenheter och upplevelser några av deltagarna har från verkstaden. Utifrån intervjuer med tre av de äldre deltagarna och med samordnaren på Snickaren vill vi undersöka vad framtidsverkstaden och tiden därefter har betytt för intervjupersonerna och för Snickaren som allaktivitetshus. Vidare har syftet varit att se vilka aspekter av empowerment vi kan finna samt vad som tycks främja respektive hindra empowerment i praktiken.Resultatet verkar tyda på att intervjupersonerna överlag har positiva erfarenheter och upplevelser av framtidsverkstaden på Snickaren.

Har du någon gång brutit mot gällande lagstiftning som en polis uppmärksammat men ändå valt att inte rapportera dig för? Efteråt så har du kanske ställt dig frågan, varför fick jag inga böter? Det finns en förklaring, polisen har använt sig av institutet rapporteftergift. Institutet ger poliser i det vardagliga arbetet möjlighet att själva fria eller fälla. Vad var det då som i ditt fall gjorde att du inte blev rapporterad, berodde det på vilken sida av sängen som polismannen vaknade på eller vad? Svaret på varför just du fick rapporteftergift går inte att hitta i vår rapport men vi hoppas att du finner en bra förklaring.

De nordiska länderna har en stark tradition av att satsa på vuxenutbildning och livslångt lärande. I det sammanhanget är också behovet av att synliggöra, dokumentera och erkänna kunskap och kompetens en prioriterad fråga. Utbildning Nord har anammat detta och startade år 2010 ett valideringsprojekt, ValNord, för att utveckla gemensamma metoder för värdering, validering och dokumentation av yrkeskompetens. ValNord utsåg en pilotgrupp bestående av lärare och studerande till att prova ett värderingsinstrument (blankett). Detta examensarbete syfte är att undersöker hur denna nya värderingsmetod fungerar i praktiken.

           Bakgrund: Företagsförvärv har under den senare delen av 1900-talet uppvisat en stadigt uppåtgående utvecklingsriktning. För att minimera riskerna för ett misslyckat företagsförvärv genomför köparen en granskning av förvärvsobjektet, en så kallad due diligence. Syftemålet med en due diligence är att förvissa sig om att förvärvsobjektet inom rimliga gränser motsvarar det som köparen förväntar sig.Syfte: Att kartlägga om och i så fall hur, skillnader i utförandet av en due diligence föreligger mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Identifiera huruvida det existerar ett gap samt hur det ser ut, mellan den normativa teorin och jämförelseobjektens utförande av en due diligence i praktiken. Förklara eventuella skillnader och gap med stöd av positiva teorier.Metod: I vår uppsats har vi använt oss utav ett positivistiskt synsätt och tillämpat ett abduktivt angreppssätt.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Med den här studien har jag velat undersöka förutsättningar för att realisera gällande styrdokuments skrivningar om kollektiva lärprocesser och elevers subjektskapande, genom att iscensätta ett litteratur- och bildprojekt i en klass i år 9 i min bildpedagogiska praktik. Genom att dokumentera och reflektera över processen har jag sett att dessa förutsättningar kan skapas, men att de olika ramfaktorer som finns, i vissa fall försvårar realiserandet. Det handlar till exempel om tidsaspekter, schematekniska frågor, elevers förväntningar, bildämnets traditioner och en brist på en samsyn mellan pedagoger angående människo- och kunskapssyn och dess konsekvenser för praktiken.Perspektivet har också vidgats ut från den egna praktiken, till att omfatta hur några andra aktörer tolkar och realiserar våra styrdokuments skrivningar. Enskilda intervjuer har gjorts på två friskolor; med en pedagogista på en Reggio Emiliainspirerade skola, en Freinetpedagog, samt med en kommunal skolchef och en kommunalt anställd bildlärare i en annan kommun. Där fann jag en stor samsyn beträffande hur man såg på förutsättningar för att främja kollektiva lärprocesser och elevers subjektskapande.

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Denna kandidatuppsats undersöker vilka upp­fattningar sjuksköterskor och homo­sexuella män har kring reglerna för blodgivning, med inriktning på att homosexuella män i praktiken inte får donera blod. Studien har genomförts med kvalitativ intervju som metod.Resultatet framhäver att mina informanter klassificerat blod och människor olika, där både utländskt blod och svenskt blod rangordnas efter potentiell risk för smitta. Sjuksköterskorna och de homosexuella männen hanterar även reglerna olika, där sjuksköterskorna lägger ett större fokus på att skydda de som ska få blodet. Samtidigt anser de i likhet med de homosexuella männen att reglerna är diskriminerande och bygger på fördomar om att homosexuella män skulle bete sig mer riskfyllt än andra i samband med smitta. Egentligen går det inte med säkerhet att veta om någon är ärlig när de besvarar hälsodeklarationen som ska hjälpa blodcentralen att sålla bort olämpliga donatorer.Bloddonation från homosexuella män går att se från olika håll och är därför ett komplext ämne utan ett lätt svar, då tekniken inte kan upptäcka smitta omedelbart från smittillfället.