Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera hur en estetisk lärprocess genom skapande av trummor kan se ut i ett samspel mellan elever samt mellan elever och pedagoger. Utvecklingsarbetet genomfördes i en åldersheterogen skolklass med 40 elever som tillsammans skapade trummorna parvis. Genom att observera och fotografera eleverna i sitt skapande studerade vi deras kreativitet, engagemang och kommunikation i ett samspel. Vårt resultat i den här estetiska lärprocessen visar att eleverna genom kommunikation och samspel var kreativa och engagerade i skapandet av trummor..

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

Syftet med studien ?r att bidra med ?kad kunskap om hur fritidshemmet kan vara en h?lsofr?mjande arena f?r eleverna med fokus p? fysiska aktiviteter. Studien har sin utg?ngspunkt i tidigare forskning som belyser problematiken kring att barn och ungas fysiska inaktivitet ?kar, vilket kan medf?ra en ?kad h?lsorisk. Forskningen visar ?ven att fysiska aktiviteter kan minska depressiva symptom och st?rka b?de koncentrationsf?rm?gan samt s?mnkvalit?n.

En mer miljömedveten och energismart byggbransch behövs för säkerställandet av hållbara städer både idag och för kommande generationer. Därför introducerar fler och fler exploatörer miljöklassificeringssystem, även kallade miljöcertifieringssystem, som arbetsmetod. Miljöklassning innebär en bedömning av den miljöpåverkan som byggnation av en ny fastighet medför. Oklart är hur och om dessa system är tillämpningsbara från ett landskapsarkitekturperspektiv och i följande arbete ämnar jag att besvara följande frågeställning: Vad skiljer de allt mer frekvent använda miljöcertifieringssystemen BREEAM och Grönytefaktorn ur ett svenskt landskapsarkitekturperspektiv? Två av de största systemen på den svenska marknaden, BREEAM Europe Commercial och Grönytefaktorn, analyseras och jämförs med stöd i två aktuella exploateringsområden: Masthusen och Norra Djurgårdsstaden.

Syftet med utvecklingsarbetet är att utveckla kunskap hos oss och andra lärare om hur estetik kan användas som redskap i läs- och skrivinlärningen i årskurs ett. Detta gjorde vi genom att skapa en handbok med estetiska övningar där ele-ver övar sin läs- och skrivförmåga. Vi valde aktionsforskning som metod och har använt oss av ett kvalitativt arbetssätt där vi genomförde intervjuer och ob-servationer. Vår handbok är en produkt av våra erfarenheter som vi utvecklat genom att läsa tidigare forskning, genomföra observationer och intervjuer och genom att ha ett samarbete med verksamma lärare. Eftersom lärarna uttrycker en vilja att ta del av handboken drar vi slutsatsen att detta utvecklingsarbete och vår handbok kan vara en del av processen där estetiken får en självklar plats som redskap i läs- och skrivinlärningen.

I den här uppsatsen undersöks en gård i Ljusdalsbygden i Hälsingland som kallas Utigården. På gården finns idag en byggnad som kallas mangelstugan där måleri och tapeter från 1806-1807 finns bevarat. Frågeställningen är när, hur och varför den inreddes samt vem eller vilka som kan ha utfört arbetet. Syftet är att frångå generella förklaringar, lägga ett mer individuellt perspektiv på en interiör och på så vis ge den ett mervärde. Arkivariska källor och litteratur tolkas tillsammans med den fysiska byggnadens interiör för att i viss mån kartlägga den sociala och ekonomiska kontexten som omgav interiören.

Poesi är en konstform med få regler och fria ramar. Mjukvarukonstruktionär, tvärtemot poesin, baserat på ett rigoröst ramverk med strikta förhållningsregler. Här utforskas möjligheten att kombinera dessa discipliner och generera poesi med hjälp av mjukvara. Uppsatsen beskriver hur naturligt språk kan genereras och hur det genererade språket kan bilda poetiska texter med hjälp av kontexter och grammatiska regler. Det estetiska värdet på den genererade poesin undersöks utifrån en objektiv bedömning som sedan jämförs med en läsares subjektiva uppfattning.

Idag finns det en påtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som är attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt används i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebär attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? Rådande planeringsideal handlar till stor del om täta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? något som förutsätts skapa attraktiva värden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för närvarande blickar många arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mångfunktionella stadsform där bostäder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma område.

Detta examensarbete bearbetar resultatet från ett designpedagogiskt projekt där ungdomar arbetade med grafisk formgivning. Syftet var att få syn på elevernas visuella kompetens för att svara på regeringens förslag om att lägga ner estetisk verksamhet. Genom intervjuer och analyser av elevarbeten undersöker jag om det är möjligt att få syn på ungdomars kunskaper att läsa av och använda sig av de visuella kulturer som finns omkring dem. Frågan som ställs är: Hur ser ungdomars visuella kompetens ut idag, sett genom elevarbeten som behandlar grafisk design?För att få svar på detta har en workshop i formgivning av tidskriftsomslag genomförts ute på två skolor i närförorter till Stockholm.

I detta arbete redovisas tre musiklärares arbetssätt med elevinflytande i undervisningen på gymnasiets estetiska program. Den visar på skillnader och arbetssätt med elevinflytande i praktiska och teoretiska musikämnen. Jag jobbar för närvarande som gitarrlärare på ett studieförbund i Stockholm där eleverna har ett mycket stort inflytande på undervisningens utformning. Mina erfarenheter av mitt gitarrlärarjobb är att eleverna tycker att det är roligt att spela musik de själva tycker om, samtidigt tycker jag det svårt att hitta en bra balans mellan vad jag som lärare tycker de ska lära sig och vad eleverna tycker är kul och roligt. Syftet med det här arbetet är att försöka se andra musiklärares tankar och erfarenheter kring elevinflytande.Frågeställningarna gäller de tre lärarnas och de olika skolornas arbetssätt med elevinflytande.

SammanfattningI min undersökning har jag haft som syfte att undersöka läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 och där visa på hur ämnet ensemble beskrivits i styrdokumenten mot bakgrund av tidigare forskning. Därtill har jag genom fyra kvalitativa intervjuer undersökt hur de intervjuade lärarna sätter upp mål, tolkar undervisningens syfte och planerar undervisningen i jämförelse med vad som står i läroplanen. Frågeställningarna var: Hur har ensemble beskrivits som aktivitet/ämne i styrdokumentet Lpf 94 mot bakgrund mot traditioner som funnits i tidigare läroplaner? Hur planerar, lägger fokus, sätter upp mål och tolkar lärarna ensembleundervisningens syfte i jämförelse med vad som står i läroplanen? Det som framgår i Lpf 94 är bristen på en tydlig anvisning om hur mycket/lite, ensemble som ska ingå i musikundervisningen vid gymnasieprogrammen. Endast Estetiska programmet inriktning musik beskrivs ensemblelektionernas riktlinjer och innehåll lite tydligare.

Vilken roll har den kulturella globaliseringen på visuell design i tidningsbranschen? Medier är i konstant rörelse och världen har blivit ett öppet kulturellt utrymme där olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike är välkända runt om i världen. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha på världen och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan är ett globalt varumärke som existerar i över 100 länder. Den fråga som uppstår är om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra länder.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur lärare och ansvariga uppfattar de lärande som sker i ett fritidshem som är inspirerat av Reggio Emilias arbetssätt. Jag har använt mig av en kvalitativ metod och genomfört två intervjuer med en verksam pedagog samt en rektor för ett specifikt fritidshem i Piteå. Intervjuerna genomfördes under april 2007 på fritidshemmet. Resultatet av min studie visar att den Reggio Emilia inspirerade pedagogiken svarar väl mot en modern kunskapssyn. Eftersom utgångspunkten är lyhördhet gentemot barnets inneboende kreativitet och skaparkraft viktiga inslag i denna pedagogiska modell är estetiska uttryckssätt samt en medveten dokumentation av de lärande som sker..

I denna rapport argumenterar jag för ett ökat engagemang för klassisk musik inom ämnet kulturhistoria, på gymnasiets estetiska program. Den klassiska musiken för med sig många goda effekter på ungdomar: den stimulerar deras kreativitet, förhöjer koncentrationsförmågan, berikar känslolivet och hjälper eleverna att slappna av. Jag presenterar i rapporten resultatet av undersökningar på ungdomar i åldern 15-19 och deras konsumtion av klassisk musik. Statistiken visar mycket låga siffror. Vidare kartlägger jag utbud av klassisk musik i Malmö kommun och slutligen redogör jag för de svar jag fått när jag intervjuat lärare i musikhistoria och deras uppfattning om ungdomars attityder gentemot klassisk musik, deras undervisningsmetoder och ambitioner i ämnet. Intervjuerna har lett fram till en rad pedagogiska metoder som kan tjäna både till att förbättra min undervisning och inspirera andra lärare. Malmö kommun erbjuder en bred repertoar av konserter med klassisk musik, opera och pedagogisk verksamhet knuten till föreställningarna.

Retro lockar och nostalgi skapas av existentiella och/eller estetiska skäl med omfattande och varierande betydelser för olika aktörer. Människors minnen och sinnen kan knytas an till folkparken Tyrolens dansbana och musikverksamhet. Dansbanan och musiken fungerar som minnesbärare, de är exempel på hur materiellt och immateriellt kulturarv samverkar och genererar upplevelser av nostalgi. Att samla och dokumentera kulturarv är avgörande för nostalgins och retrons betydelser för människor, ett exempel är den mobila museivagnen "Tyrolen på hjul". Samtida individuella och kollektiva berättelser om det nära förflutna liksom begreppen nostalgi och retro kan användas inom arkeologin för att förstå vad det innebär att vara människa..