Sök:

Sökresultat:

1020 Uppsatser om Synliggöra estetiska ämnen - Sida 30 av 68

Gymnasieelevers förestÀllningar kring manligt, kvinnligt och neutralt inom idrott och fysisk aktivitet

Previsualisation Àr en arbetsprocess som i ett tidigt stadie ger oss preliminÀra versioner av bilder eller sekvenser. Den Àr till för att kunna uppskatta produktionskraven, visualisera ideér och en gemensam vision. En teknisk previsualisation Àr en mer specifik term dÀr teknisk exakthet Àr avgörande. En teknisk previs kan skapas i programmet FrameForge Pré-viz Studio som denna text redogör för. Previsualisationen som beskrivs i denna text lÀgger grund för diskussioner kring hur den kan anvÀndas pÄ en filminspelning.

Effekten av fluorlack pÄ karies hos barn och ungdomar

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Musikteori i praktiken : En kvantitativ studie om i vilken utstrÀckning elever i Äk 3 pÄ estetiska programmet integrerar sina teoretiska kunskaper i sitt praktiska musicerande

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om och i vilken grad elever, och lÀrare i ensemble och musikteori, upplever att eleverna integrerar musikteori och ensemble samt ifall bakgrund i musik- eller kulturskola pÄverkade integrationen. Jag anvÀnde mig av en kvantitativ undersökningsmetod, det vill sÀga enkÀtundersökning i mitt datainsamlande. Fyra skolor i olika storlek och olika delar av Sverige deltog i undersökning som genomfördes med ett ?emic? insider- och ?epic? outsiderperspektiv, det vill sÀga elev- och lÀrarperspektiv.I min bakgrund visar jag att musiklÀra kurs A enligt kursplanen ska ligga till grund för det egna musicerandet. Ensemblekursen har frÀmst för avsikt att ge grundlÀggande fÀrdigheter relaterade till sÄng eller instrument, men pÄvisar koppling i B-kursen.

Vilse i litteraturen? : Den autonarrativa litteraturen i teori och praktik. Erfarna och oerfarna lÀsares lÀsning av tvÄ autonarrativa texter.

Vilken roll har den kulturella globaliseringen pÄ visuell design i tidningsbranschen? Medier Àr i konstant rörelse och vÀrlden har blivit ett öppet kulturellt utrymme dÀr olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike Àr vÀlkÀnda runt om i vÀrlden. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha pÄ vÀrlden och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan Àr ett globalt varumÀrke som existerar i över 100 lÀnder. Den frÄga som uppstÄr Àr om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra lÀnder.

Estetiska lÀrprocesser och visuell kommunikation : En metodtriangulering för att integrera dubbla perspektiv pÄ K3, Malmö Högskola

Aim: The study aims to investigate the distribution of grades between students in a practical subject and in a theoretical subject.The problem:What is the grade distribution in physical education and mathematics, with respect to gender, socioeconomic background, parental education, ethnicity, and physical activity?Method:To answer the aim of the study a quantitative method was chosen. As the collection method used was questionnaires to 620 students in the 9th grade in Stockholm. Of the 620 questionnaires, 597 questionnaires were used for the static analysis. The method of analysis used cross tables and logistic regression analysis.

Skrolla ner och kolla mer! : om IKT i sa?ngundervisningen pa? gymnasiet

Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

Tro, tillit och fruktan i Exodus och Numeri

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

VattentrÀning och sjÀlvupplevd hÀlsa : En studie om vattentrÀning pÄ spa och badhus

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

LÄngbro park : förÀndringar i funktion och estetik

Bakgrund och problemdiskussion: Att förÀndra en gammal institutionsmiljö till en ny bÀrande idé kan pÄ flera sÀtt ge effekter som innefattar förÀndringar i den lokala identiteten. Tecken pÄ dessa förÀndringar Àr, nÀr den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gÄngbar, nÀr de nya funktionerna övergÄr till enbart privat regi samt att det nya samhÀllet blir mer specificerat och i vÀrsta fall segregerat.Syftet: UtifrÄn begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som LÄngbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan LÄngbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet LÄngbro park och dess utveckling. Undersökningen tar Àven upp om det finns nÄgra omstÀndigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i sÄ fall haft intresse i omrÄdets progression.Metod: Granskningen av LÄngbro park utgÄr frÄn teoretiska kÀllor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusomrÄde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt LÄngbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgÄngspunkt vÀrderar frÀmst normativt och moraliskt hur samhÀllet konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrÄn globala, statliga och privata intressen.

Den kommunala balansakten - En studie om anv?ndningen av artificiell intelligens och dess etiska aspekter inom Sveriges kommuner

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

St?d i relationellt l?rande: L?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen i frustrerande situationer i m?tet med elever En kvalitativ intervjustudie om l?rares frustrationer p? grundskolan och gymnasieskolan

Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.

Estetik i förskolan : En jÀmförelse mellan tvÄ förskolor och deras estetiska verksamhet

Syftet med denna underso?kning a?r att utveckla den investeringsstrategi som Piotroski (2000) tog fram, grundad pa? fundamentalanalys, genom att sammanla?nka variabler fra?n Lev & Thiagarajan (1993) som visat sig vara va?rderelevanta indikationer pa? fo?retags rapporterade resultat. Fo?r att genomfo?ra detta utvecklas en modell med Piotroskis (2000) F-score som grund. Antalet signaler i modellen uto?kas fra?n 9 till 12 stycken.

Estetiska omdömens paradoxala natur : En jÀmförelse av Hume och Kant

This work is meant to contribute to the research of adaptation studies by focusing on a special case: the transformation of a fictional diary into a movie. In order to sustain the form of the literary source the adaptation to movie requires certain strategies. Först of all, the diary genre is characterized by a one-dimensional narration. Second, diaries only supply a few written dialogues, hence this "void" has to be compensated and filled by media specific measures. Third, the investigated diary is a story of individualization and emancipation of a single woman.

Den ofrivilliga tystnaden. En kvalitativ studie om tal?ngslan och hur f?rskolebarn i tal?ngslan kan inkluderas och st?djas i att utveckla sin kommunikation

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

TraditionsbÀrare - Àr du genuin nog?

Vad har förestÀllningar om spelmannen, tradition och nationalromantik med mitt estetiska uttryck att göra? Genom att undersöka vilka förvÀntningar och normer som förknippas med folkmusikgenren söker jag svaren pÄ hur dessa pÄverkar mina konstnÀrliga uttrycksmöjligheter. En Äterblick i folkmusikhistorien visar hur folkmusik i olika epoker förknippats med och anvÀnts av föresprÄkare för olika ideologier. Ur ett samtidsperspektiv presenteras sedan hur folkmusik beskrivs idag och vilka röster i debatten som hörs mest och dÀrmed pÄverkar uppfattningen om vad folkmusik Àr. Vidare görs en problematisering av identiteten som traditionsbÀrare och sedan mitt eget förhÄllningssÀtt till förestÀllningar om bilden av spelmannen.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->