I denna uppsats undersöks det svenska språket i öppen kommunikation på Internet för att se om det förekommer ett gemensamt språkbruk för både synkron och aSynkron kommunikation, närmare bestämt för chatt respektive diskussionsforum.Bredvid uppsatsens huvudsakliga syfte följer också två frågor:- Skiljer sig det studerade språkbruket åt mellan olika åldersgrupper?- Vilken syn har chatt- och forumdeltagare på sitt eget skrivande i de olika sammanhangen?.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur kommunikatörer upplever att internkommunikationen på aktivitetsbaserade arbetsplatser fungerar. Fokus för den här studien var att belysa kommunikatörens roll och syn på kommunikation på aktivitetsbaserade arbetsplatser.Teori: Studien utgår från en meningsskapande syn på kommunikation och ett tolkande perspektiv på organisationer när det gäller den muntliga kommunikationen. När det gäller digital kommunikation har utgångspunkten varit Bayms teorier om synkron och aSynkron kommunikation. Vid tolkning av möbler och inredning som kommunikation har utgångspunkten i huvudsak varit teori om instrumentell, estetisk och symbolisk design.Metod: Studien bygger på åtta kvalitativa telefonintervjuer. Respondenterna var kommunikatörer på sju aktivitetsbaserade arbetsplatser och en på cellkontor.

I denna uppsats har vi undersökt vilka kommunikationsmetoder som används idag vid bedrivandet av distanskurser i Sverige. Syftet med uppsatsen var att undersöka om och hur synkrona kommunikationsmetoder används beroende på olika situationer i studentens kommunikation, och hur dessa kommunikations metoder påverkade hur studenterna klarat att tillgodogöra sig kursens innehåll. Tillvägagångssättet för vår undersökning har varit genom utföra två enkätundersökningar, varav en har besvarats av studenter och den andra besvarats av lärare på diverse distanskurser. Utöver detta har vi gjort en litteraturundersökning på närliggande information angående kommunikationsmetoder, distanskurser och gruppteorier. Vad vi funnit är att användandet av synkrona kommunikationsmetoder tenderar till att minska antalet missförstånd mellan studenter, vilket leder oss till slutsatsen att synkrona kommunikationsmetoder fyller en önskvärd funktion i bedrivandet av distanskurser.

Den här rapporten undersöker distansutbildningar vid Högskolan i Kalmar, på Institutionen för kommunikation och design (IKD). Dels tas det upp hur IKD jobbar med distansstudier idag men även hur distansutbildning fungerar och hur man kan förbättra denna. Anledningen är att distansutbildningar idag är ett utvecklingsområde där det ständigt händer nya saker. Distansutbildning är kanske på väg att revolutionera sättet på vilket vi idag bedriver utbildning, både i grundskolan och upp till högskola/universitet.Uppdraget kommer från lärarna på IKD som känner att de vill förbättra sin situation. Undersökningen genomfördes med hjälp av etnografiska studier där undervisning observerades och lärare intervjuades.

Syftet med studien har varit att beskriva erfarenheter av dialogen mellan distansstudenter och dialogens betydelse för förståelse och meningsskapande. Vårt empiriska material utgörs av semi?strukturerade intervjuer. Respondenterna består av studenter som vid något tillfälle har varit distansstudenter vid distansutbildningar hållna av Blekinge Tekniska Högskola. Vissa respondenters erfarenheter grundar sig även i distansstudier vid andra universitet och högskolor.

Syftet med studien har varit att beskriva erfarenheter av dialogen mellan distansstudenter och dialogens betydelse för förståelse och meningsskapande. Vårt empiriska material utgörs av semi?strukturerade intervjuer. Respondenterna består av studenter som vid något tillfälle har varit distansstudenter vid distansutbildningar hållna av Blekinge Tekniska Högskola. Vissa respondenters erfarenheter grundar sig även i distansstudier vid andra universitet och högskolor.

Distansarbete blir allt vanligare vilket inneba?r att kommunikation och samarbete sker via samverkande system som fo?rmedlas via datorn. Inom omra?det cscw (computer-cooperative work) bedrivs forskning som bero?r kommunikation och samarbete samt forskning kring fo?rsta?else fo?r hur ma?nniskor arbetar i grupper och engagerar sig i gruppaktiviteter. A?ven samha?llsvetenskap, psykologi, systemvetenskap och ma?nniska- datorinteraktion a?r en del av cscw.

Informationsteknologins utveckling under de senaste decennierna har möjliggjort en utveckling mot en allt mer global värld. Marknaden internationaliseras och geografiskt avstånd väger inte längre lika tungt när ett samarbete ska etableras. Genom att lösningar för elektronisk kommunikation blir mer spridda, lättillgängliga och billiga, och i takt med att teknikmognaden i organisationer och hos medarbetare ökar, har inte bara den teoretiska organisationsbilden utan även vardagen i många företag börjat präglas av en ny geografisk bredd.Den här studien fokuserar på hur projektledare arbetar med lag- eller teamkänsla i projektgrupper som verkar i en miljö där de fysiska mötena är få eller helt saknas. Undersökningen fokuserar på de praktiska verktyg och arbetssätt som projekt­ledaren har och kan använda i projektet för att skapa lag- eller teamkänsla.Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta projektledare i Sverige. De representerar olika branscher inom offentlig och privat verksamhet och arbetar med distribuerade team av olika typ och storlek.

Det finns brister i dagens distansutbildningar. Fler distansstudenter avslutar sina studier i förtid än studenter som studerar på vanliga utbildningar. Vanligast idag är att man använder sig av asynkrona utbildningsplattformar. De har flera fördelar som tid till reflektion och ger möjlighet för människor som inte kan träffas samtidigt att kommunicera men de har även visat sig ha flera avgörande brister. Studenterna klagar på brist på kommunikation och att det inte uppstår en känsla av samhörighet.

Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka hur det sociala nätverket används av gymnasieelever samt vilken roll det spelar för deras lärande. Studien tar sitt avstamp i en nulägesanalys i hur gymnasieelever använder sig av ett socialt nätverk och deras synpunkter på hur det används i skolan. Ur empirin dras slutsatser om hur skolan bäst utnyttjar de sociala nätverken för att förstärka lärandet och påverka kunskapsutvecklingen i en positiv riktning.Frågeställningar: ? Hur används det sociala nätverket av gymnasieelever? ? Hur kan det sociala nätverket användas för lärande? Teori: Studien utgår från sociokulturell teori där begrepp som berörs är bland annat interaktion, kontext, distribuerat lärande, appropriering, externalisering, praxisgemenskap samt Vygotskijs zon för nära förestående utveckling. Andra begrepp som berörs är synkron och aSynkron kommunikation vid elektroniska diskussioner samt externa minnessystem (EMS).Metod: I studien har både observation och intervjuer utförts för att samla in empiriska data.

Studien undersöker relationen mellan kommunikation och organisationsförändring. Studien tar plats på en klinik vid ett svenskt sjukhus. Två frågor ställs, vilka är: Hur har kommunikation använts i förändringsprocessen? Och, vad har kommunikationen inneburit för de berörda och deras syn på förändringarna? Resultatet visar att kommunikation oftast ses som feedback för att förbättra förändringarna och för att skapa delaktighet. Huruvida kommunikation faktiskt ses som feedback och delaktigheten är äkta, ifrågasätts också.

Detta examensarbete behandlar främst ämnesområdena kommunikation och arbetsgrupper. Vi har i denna studie genomfört kvalitiativa undersökninar med fem medarbetare i Resia-butiken i Eskilstuna. Syftet med examensarbetet är att ta föreslå hur medarbetarna kan få en bättre kommunikation och sammanhållning.Litteraturen som använts berör områdena kommunikation, förändringsledning, arbetsgrupper och kreativitet. Alla anteckningar som gjorts har sparats och dokumenterats på en gemensam e-mail forskargruppen har. Vidare har vi använt oss av en blogg där vi beskriver var i framtagningsprocessen vi är..

Denna uppsats diskuterar, utifrån relevant teori inom narratologin, det filmiska förstapersonsberättandet och dess konstruktion. Med utgångspukt i en synkron studie av ett antal förstapersonsfilmer (Where the Truth Lies, Millennium Mambo, The New World, The Thin Red Line, The Brown Bunny, Eyes Wide Shut och L'Intrus) diskuteras vilka implikationer dessa filmer har för filmteori rörande just det subjektiva berättandet och om det i någon egentlig bemärkelse finns en filmisk motsvarighet till det litterära "jaget"..

Vid implementeringar av FIFO-arkitekturer har asynkrona FIFO-konstruktioner använts. Denna lösningsmetod har visat sig innehålla en del brister vid tillämpning på höghastighets system, vilket ledde till att synkrona FIFOn började ersätta asynkrona FIFOn. Den synkrona arkitekturen har samma funktonalitet som de asynkrona typerna med fördelar som högre hastighet och enklare gränssnitt. I rapporten har olika FIFO-konstruktioner behandlats och jämförelser har gjorts mellan synkrona och asynkrona arkitekturer. Det vid ISY konstruerade SRAM-minnet har sedan avgjort vilken typ av FIFO-arkitektur som varit bäst lämpad för implementering.

VI HAR FÅTT EN MYCKET POSITIV UPPFATTING OM HUR MAN KAN ANVÄNDA KOMMUNIKATION I MATEMATIKUNDERVISNINGEN PÅ ETT LUSTFYLLT SÄTT, DOCK ÄR KRAVEN SOM STÄLLS PÅ LÄRAREN MYCKET HÖGA..