Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur styrdokument f?r folkskolan och l?roverken skiljer sig i Synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever, perioden 1842-1955, samt hur denna syn f?r?ndras under den unders?kta perioden. Studiens fr?gest?llningar ?r: Vad ?r Synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Vilka likheter och skillnader finns mellan Synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Studien till?mpar en kvalitativ inneh?llsanalys. Det inneb?r en textanalys d?r textinneh?llet i styrdokumenten f?r folkskolan och l?roverken granskas.

I denna studie har fem personers egna redogörelser kring uppväxten i en familj med akademisk utbildning och hur detta kan ha påverkat den identitetsskapande processen och Synen på utbildning undersökts. Detta har skett genom semistrukturerade intervjuer och resultatet har sedan analyserats utifrån Pierre Bourdieu och Richard Jenkins teorier och begrepp. Studiens teoretiska referensram är att identiteten förhandlas utifrån individens sociala omgivning i en ständigt pågående process. Resultatet indikerar att respondenterna själva anser att det finns en påverkan genom uppväxtmiljön som kan bero på föräldrarnas högre utbildningsnivå. Det framhålls av respondenterna att det är flera faktorer än uppväxtmiljön som spelar in i den identitetsskapande processen och Synen på utbildning; främst betydelsen av nya relationer och situationer samt skolgången..

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur Synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt Synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur Synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt Synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Självbilden är en del av vår sociala identitet bekräftad genom relationer med människor. Syftet med denna studie var att undersöka hur en ledare uppfattar sin självbild och dess påverkan på sättet att leda och Synen på medarbetarna. 12 ledare i Stockholm med personalansvar inom skola, vård, kyrka och privata företag intervjuades och besvarade ett självskattningstest. SASB-modellen (Strukturell analys av socialt beteende) användes som underlag och intervjufrågorna utformades utifrån den. Oberoende variabler som togs med i studien var; kön, ålder, erfarenhet och ledarutbildning.

Malmö högskola Lärande och Samhälle Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Vårterminen 2012 Abstrakt Nesic, Anna & Åkesson, Christel (2012). Om vi skalar?en studie om Synen på specialpedagogikens inre. (I we peel? a study on the perception of special education internal). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärande och Samhälle, Malmö högskola. Syftet med vår studie har varit att undersöka vad kärnan i specialpedagogik är.

Allt började med att jag kände mig fångad i en tvådimensionell värld med mönster och figurer på en plan yta. Jag frågade mig hur stor roll Synen spelar för min världsuppfattning och mitt konstnärliga skapande. Det enda som kom ut från min hand var platta små figurer med ögon som stirrade på mig och sa: ?Vem är du? Vad gör du här? Vad vill du mig?? Jag kunde inte svara dem med mer än att jag bara skapar er, sen vet jag inte mer.Efter åtskilliga försök att komma från att bara skapa platta saker lyckades jag ändå bara åstadkomma reliefer.1 Jag bestämde mig för att göra någonting drastiskt och förbjöd mig själv att göra något visuellt som man måste kunna se för att uppleva. ?Om man inte kan se kan man heller inte rita några figurer?, sade jag åt mig själv.2 Hädanefter ska jag bara göra sådant som man kan uppleva och se utan syn, med fingertopparna och med kroppen.

En omfattande generationsväxling har precis påbörjats på den svenska arbetsmarknaden, där 40 % av arbetskraften bestående av 40/50-talister ska ersättas av 70/80-talister. De frågor vi vill belysa är vilka skillnader det finns i Synen på ledarskap mellan 40/50-talister och 70/80-talister. Vad beror skillnaderna på och hur kommer ledarskapet i organisationer att påverkas av generationsskiftet. Syftet med uppsatsen är därmed att få en förståelse för vad det kommande generationsskiftet kan innebära. Vi har valt den kvalitativa forskningsmetoden, då vi genomför fem semistrukturerade intervjuer.

Detta är en etnografisk undersökning med socialkonstruktionistisk ram med syftet att synliggöra hur barn använder det material som utomhusrummet erbjuder till sitt eget subjektsskapande. Detta medför att undersökningen utgår från Synen på förskolebarn som en kompetent och kulturskapande människa. För att undersöka detta används frågeställningarna; Hur använder förskolebarn det material som utomhusrummet erbjuder? Vad använder de materialet till? Vad berättar barnen med hjälp av materialet? Studien handlar om förskolebarnens användande, utforskande och experimenterande i utomhusrummet utan direkt medverkan av pedagogerna, i den fria utomhusleken. Med hjälp av fotodokumentation, mikrointervjuer, loggbok och bildelicitering synliggörs det som händer utanför den pedagoginitierade verksamheten i förskolans utomhusmiljö.

Abstract Synen på och användandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga år Björn Andersson Andersson, B. (2006). Synen på och användandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga år. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Detta är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med två förskollärare och två lärare i grundskolan angående deras syn på lek och dess användande i undervisningen. Det övergripande syftet är att försöka ta reda på varför lek används i mindre omfattning i grundskolan jämfört med förskoleklassen.

I en tid när kommunikationens betydelse växer blir det också viktigare vilken syn på kommunikation organisationer har, eftersom det påverkar hur man tänker och agerar i olika situationer. Det har blivit allt vanligare att myndigheter och organisationer i offentlig förvaltning har någon form av skriven policy för sitt kommunikationsarbete. Men trots att alltmer praktiskt kommunikationsarbete i offentliga verksamheter utgår från kommunikationspolicyer verkar det inte finnas så mycket forskning gjord runt själva dokumenten. Den här studien är en kvalitativ innehållsanalys av femton aktuella kommunikationspolicyer från offentliga verksamheter på fem olika förvaltningsnivåer i Sverige. Syftet med studien är att beskriva vilken syn på kommunikation som kan utläsas av policydokumenten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Synen på kvinnors rätt till utbildning och kvinnans plats i samhället i samband med riksdagsdebatten om läroverksreformen 1927. Genom denna reform skulle det bli ytterliggare förbättringar, mer lika vilkor för båda könen i vår utbildningshistoria. Utvecklingen av denna reform ledde till att kvinnor skulle få tillträde till de statliga läroverken och därmed kunde avlägga en högre utbildningsexamen. Genom denna undersökning vill jag lyfta fram de olika åsikterna om kvinnors rätt till utbildning på politisk nivå under mellankrigstiden i Sverige, för att vi som blivande lärare ska få en förståelse för andra länders situation idag när det gäller utbildning för flickor och pojkar..

Föreliggande uppsats är en komparativ studie av svenska läroböcker i historia för gymnasieskolan mellan åren 1933 ? 2007. Syftet är att belysa hur Synen på Tyskland har förmedlats under perioden. Vid analysen av primärmaterialet har följande fyra infallsvinklar använts: första världskrigets orsaker, Versaillesfreden, Tyskland som modernitet och Tyskland i framtiden. Analysen är gjord med en hermeneutisk utgångspunkt.Av resultatet framgår störst likheter vad gäller läroböckernas beskrivning av Tyskland som modernitet.

Syftet med denna uppsats har varit att tydliggöra hur de svenska läroböckerna som behandlade ämnesområdena historia och religionskunskap för högstadieskolan har förändrat sitt sätt analysera samt framföra sitt budskap till eleverna. En granskande kvalitativt, kritisk och komparativ metod har används för att uppnå detta mål. De forskningsfrågor som har legat till grunden för detta arbete har försökt ta vid där professor Härenstams arbeten slutade, för att på så sätt slutföra det arbete som han påbörjade för längesedan. Arbetet har slutligen försökt visa att objektivismen hos läroboksförfattarna att skildra ämnesområdet islam inte fick sin egentliga start först efter den 11:e september 2001. Slutligen måste det nämnas att detta arbete även lägger grunden för vidare undersökning av kommande läroböcker som behandlar ämnesområdet islam för högstadiet..

Syftet med föreliggande studie är att analysera patienters upplevelser av fysisk aktivitet på recept (FaR) och på vilket sätt dessa upplevelser påverkar deras syn på hälsa och fysisk aktivitet.För att ta reda på syftet har en kvalitativ metod tillämpats. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts och respondenterna består av tre kvinnor och tre män i åldrarna 57 till 73 år, som alla har eller har haft FaR.Till grund för analysen av studiens empiri har fyra teorier valts ut. Dessa teorier är: Institutionaliseringens ursprung, tillit och ontologisk trygghet, social responsivitet samt språk och kunskap i vardagslivet.Resultatet visar att upplevelsen av fysisk aktivitet (FaR) är positiv. Det visar även att denna upplevelse har påverkat Synen på fysisk aktivitet och hälsa på ett positivt sätt. Den förändrade Synen innebär ett bredare tänk när det gäller fysisk aktivitet och ökad insikt och medvetenhet när det gäller hälsa.