Vad står det egentligen i Bibeln gällande homosexualitet? Vilka texter behandlar ämnet, och hur såg man på samkönade relationer i det samhälle i vilket Bibeln uppkom?Denna uppsats har som uppgift att ge en överblick över just detta och introducera läsaren till de texter i Bibeln som på något sätt anses behandla ämnet homosexualitet.   .

Detta är ett arbete som visar utvecklingen hos lärare i ett arbetslag som under två terminer har arbetet med temaenheter i NTA-projektet. NTA, Naturvetenskap och Teknik för Alla, är ett projekt som skall locka elever till ett naturvetenskapligt in-tresse. I projektet finns handledning till läraren och all materiel som behövs för arbete under tio veckor med en temaenhet. Syftet med arbetet är att undersöka vilka förändringar som sker inom ett arbetslag när ett nytt koncept tas in i den naturvetenskapliga undervisning. Tidigare forskning visar att framtidens lärare måste vara flexibla och kunna planera undervisningen efter en målstyrd läroplan.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i matematik A på de yrkesförberedande programmen anpassas efter styrdokumenten avseende elevens studieinriktning, vardagssituation och framtida studier. För att göra detta genomfördes en läromedelsanalys på serien Matematik 3000 samt intervjuer med både lärare och elever. Sammanfattningsvis pekar resultaten mot att Matematik 3000 för de yrkesförberedande programmen endast är anpassad till eleverna som siktar mot godkänt i betyg och inte tänker läsa vidare. Jag har även kunnat se brister i hur böckerna anpassats efter elevens valda studieinriktning. Detta drabbar alla elever men framförallt de som tänkt läsa vidare..

Under de veckor vi var ute på VFU väcktes en rad frågor hos oss. På våra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde båda att detta påverkade undervisningen på flera sätt, och började därför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insåg vi att synen på IT-verktygen och deras användningsområden varierade kraftigt. Där av växte tanken fram om att undersöka elevers och lärares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av två skolor.Den här uppsatsen ser skolledningarna på de båda skolorna som huvudaktörer vad gäller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lägga fokus på elever och lärares uppfattningar av dessa.

Detta arbetets syfte var att ta reda på hur grundskolans kursplan i ämnet svenska synliggörs och tillämpas i undervisningen. För att undersöka detta gjordes en analys av kursplanen i svenska i grundskolan, enkätundersökning, intervjuer och observationer genomfördes. Enkätundersökningen hade tio informanter, två lärare intervjuades och observationerna gjordes på två lektioner.         I resultatet framkom att lärarna som deltog i enkätundersökningen ansåg att kursplanen i svenska i grundskolan var något positivt. De nackdelar som kom fram var att kursplanen ansågs som ?luddig? och att den borde konkretiseras något.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur fyra religionslärare vid en gymnasieskola i Norra Mellansverige använder genusperspektivet i sin undervisning.Styrdokumentens direktiv om genus är få och dessutom abstrakta. I läroplanen och kursplanerna för religionskunskap finns det definitioner som öppnar upp för genusperspektivet ? något krav på att det skall finnas med går däremot inte att finna. Endast i ämnesplanen för religionskunskap står det att en ?genusdimension? skall synas i undervisningen.Merparten av lärarna anser dessa mål vara relevanta och menar att ett genusperspektiv kontinuerligt anläggs i deras undervisning.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

I denna uppsats undersöks förhållandet mellan engelska och svenska inom högre utbildning i Sverige. Syftet är att undersöka hur mycket undervisning och kurslitteratur som är på engelska, samt att undersöka studenternas upplevelser av engelska i undervisningen. Två enkäter delades ut till studenter på Högskolan i Skövde. Enkät 1 innehöll korta frågor om hur mycket kurslitteratur och undervisning som var på engelska, och delades ut till 50 studenter inom flera olika ämnesområden. Enkät 2 innehöll samma frågor som Enkät 1, kombinerat med ett antal öppna frågor.

Examensarbetet i sin helhet åskådliggör musikens roll i skolan men vårt syfte är att undersöka om och hur pedagoger använder musiken som redskap för lärande i den övriga undervisningen i skolår 3 och 4. Med den övriga undervisningen syftar vi på all undervisning i verksamheten förutom ämnesundervisningen i musik. Vårt syfte är också att utifrån observationer och en enkätundersökning undersöka om vi kan se om styrdokumentens estetiska intentioner genomsyrar pedagogernas arbete. Vi har observerat fyra klasser samt alla pedagoger som undervisat i klasserna. Pedagogerna har sedan frivilligt fått besvara en enkät.

Denna kvalitativa studie berör religionsundervisningen betydelse för gymnasieungdomars bearbetning av livsfrågor och deras livstolkning. Till grund för empirin ligger intervjuer med sex gymnasieelever samt deras lärare i Religionskunskap B.Religionsundervisningens betydelse för att väcka livsfrågor får stå tillbaka till förmån för andra bidragande faktorer, till exempel mognad, uppväxtförhållanden och ett eget intresse. Livsfrågorna bearbetas framför allt genom religions¬undervisningen då ungdomarna tar del av andras åsikter, både kamraters och olika livsåskådningars, samt att de får uttrycka sig själva och sätta ord på sina tankar. Detta lyfts fram av såväl eleverna som läraren. Eleverna finner inte direkta svar på livsfrågorna genom undervisningen, vilket inte heller är lärarens syfte med undervisningen, men upplever att de får ta del av olika åsikter och flera menar att de kan plocka olika tankar från olika livs¬åskådningar.Religions¬undervisningen ger ett unikt tillfälle till möten med oliktänkande.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pedagoger på två förskolor med olika pedagogisk inriktning ser på mötet med barn inom bild- och formskapande. Frågeställningarna behandlar hur pedagoger arbetar och vill arbeta med skapande, om och hur synen på barn och barns utveckling skiljer sig samt hur pedagoger uppfattar att barn upplever skapande. Intervjuer med sju pedagoger är gjorda på en Montessoriförskola och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuerna är inspelade på band och samtidigt gjordes även anteckningar. Intervjuerna är sedan transkriberade, tolkade och analyserade. I samband med intervjuerna är även fotografier tagna på förskolornas bild- och formskapande utrymmen.

Syftet med studien är att undersöka hur och varför sex lärare i förskoleklass och i grundskolans tidigare år förlägger sin matematikundervisning utomhus i skolans närmiljö. Då styrdokumenten är vägledande i undervisningen undersöks även hur lärare förverkligar dessa dokument när de förlägger sin matematikundervisning utomhus i skolans närmiljö. Denna undersökning har en deskriptiv ansats, då den beskriver sex lärares tankar kring matematikundervisning utomhus. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att bestyrka eller visa motsättningar på de teorier som utforskas. Resultatet visar att när utomhusmiljön nyttjas som ett läromedel i matematikundervisningen är syftet att eleverna ska lära sig begrepp och metoder för att hantera och bruka bl.a.

I den kvalitativa studien underso?ks vad som ligger till grund fo?r bedo?mning i fyra a?mnen inom gymnasieskolan. De a?mnen som underso?ks a?r teater, idrott- och ha?lsa, hotel- och restaurang samt tra?teknik. Intervjuer med la?rare visar att det la?ggs stor vikt vid bedo?mning av processen i den dagliga undervisningen, dvs.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare i årskurs 3 resonerar om och arbetar med skönlitteratur i undervisningen. För att få svar på detta har vi valt att både genomföra kvalitativa intervjuer och deltagande observationer med fyra verksamma svensklärare. Detta val grundar sig på att vi ville ha en djupare och tydligare förståelse av lärares arbete med skönlitteratur i undervisningen. Intervjuerna hade en semistrukturerad form med öppna frågor som bidrog till ett samtal där lärarna hade möjligheter att utveckla sina tankar och erfarenheter. Vi anser att intervjuerna gav oss grundläggande kunskaper om lärarnas resonemang om den skönlitterära undervisningen.

I arbetet har jag utgått från mina erfarenheter av medieundervisning på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag upptäckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. Utifrån detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frågeställningar: Finns det spår av läroplanens intention i elevers tal om undervisningen, särskilt medieundervisningen? Finns läroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieämnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?Läroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmågan att förhålla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och läser, följer med när eleven talar om och framställer egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat läroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn på undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer från medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.