Föreliggande undersökning innehåller en intervjustudie med sex lärare som handlar om Internet i SO-undervisningen. De intervjuade lärarna består av två kategorier lärare, dels är det lärare som använder Internet i sin SO-undervisning dels är detlärare som valt att inte använda Internet i sin SO-undervisning. Studien belyser vilka argument som ligger bakom varför eller varför inte lärare väljer att använda Internet i sin undervisning. Den beskriver vilka som är styrkorna respektive svagheterna med att använda Internet i SO-undervisningen. Den belyser även hur lärare använder Internet i SO-undervisningen.

Abstract Författare: Ola Schönström och Tomas Lundberg Titel: Tyck som läraren tycker, tänk som läraren tänker ? En kvalitativ studie om ungdomars engagemang, identitet och värderingar i och utanför skolan Uppsats: LL1506, 41-60p Handledare: Rune Jönsson Malmö Lärarhögskola, Individ och samhälle. Vårterminen 2006 Hur ser gymnasieungdomarna på skolans förmåga att uppmana till engagemang? Vilken roll spelar deras identitet i dessa frågor? Hur vill de förändra sin undervisning för att den ska bli mer underhållande? Detta är en del av de frågor vi arbetar med i studien, vars syfte är att belysa gymnasieungdomars verklighet, identitet och engagemang och om detta tas tillvara i undervisningen på gymnasieskolan. Genom att se på processen hur identitet och värderingar bildas försöker vi få en förståelse hur man bättre skulle kunna använda sig av elevernas egna referensramar och erfarenheter för att göra undervisningen mer givande och verklighetsnära för ungdomarna. Vår studie har utgått ifrån teorier om identitet, värderingar och normer från bl.a.

Syftet med studien var att undersöka skönlitteraturen som företeelse i undervisningen ur elev- och pedagogperspektiv. Vår ansats var att undersöka hur elever upplever att arbeta med skönlitteratur i undervisningen, hur elever upplever skönlitteratur som läromedel i undervisningen, hur en pedagog ser på skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen samt på vilket sätt pedagogen använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Tidigare teorier och forskning som berör skönlitteratur i undervisning ligger till grund för studien. Studien genomfördes med en empirisk forskningsansats där tre olika datainsamlingsmetoder tillämpades: observationer, intervjuer samt enkäter som sammanställts och analyserats via triangulering. Observationerna berörde en pedagog och 22 elever i år 3 i en skola i Norrbotten.

Populärmusik är något som de flesta elever kommer i kontakt med dagligen via radio, TV, skivor och Internet. Det är också något som uppskattas och används/lyssnas på av många elever. Huvudsyftet med detta arbete var att ta reda på hur populärmusik används och kan användas i undervisningen, med inriktning på ämnen, metoder och mål. För att få svar på detta läste jag om olika sätt att beskriva kulturbegreppet, hur synen varit på populärmusik i skolan genom åren samt olika sätt som man har arbetat med den i skolan. Utifrån dessa litteraturstudier utformade jag sedan intervjuer som jag sedan använde när jag intervjuade sex lärare/fritidspedagoger på olika skolor i Umeå.Mina erfarenheter från egna skolår var att man ofta använt populärmusik i undervisningen som ett sätt att ?ha skoj?.

Studien har genomförts med syftet att komplettera bilden av fri-luftsliv utifrån Friluftsfrämjandets tidskrift, I alla väder. Genom användandet av en bild- och textanalys har sex olika bilder analyserats från 50- talet fram till idag. Den bild som fram-trätt har satts i relation till tre perspektiv; ?skolans friluftsverksamhet?, ?en regeringspropo-sition? samt ?etablerade friluftsforskares syn på friluftsliv?.Bilden av begreppet friluftsliv som framträtt genom åren visar en spegling av samhället i övrigt. Influenser som präglat synen av friluftsliv varierar beroende på tid, det kan handla om t.ex.

Skolan har fått i uppdrag att implementera hållbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hållbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lärande i hållbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lärare på en gymnasieskola. Lärarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslärare, fysiklärare och samhällskunskaps-lärare. Studien visar att de intervjuade lärarnas syn på vad hållbar utveckling i undervisningen innebär varierar.

Syftet med examensarbetet är att undersöka lärares attityder till att använda närmiljön i undervisningen. Vi vill även ta reda på hur lärarna arbetar med närmiljön i undervisningen. Vår undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna använde vi för att få djupare kunskaper om lärares attityder och uppfattningar om att använda närmiljön i undervisningen. De lärare vi har intervjuat undervisar i de samhällsorienterande ämnena i årskurs sju till nio.

Våldtäkt är ett allvarligt samhällsproblem, våldtäkt är ett begrepp laddat av värderingar. Syftet med denna studie var att undersöka faktorer som inverkar på bemötandet av våldtäktsoffer. Metoden som användes var en litteraturstudie, där vetenskapliga artiklar lästes, granskades samt kvalitetsbedömdes. Resultatet visade på att tilltron till våldtäktsmyter var en stark faktor som påverkade synen på våldtäktsoffer. Våldtäktsmyterna som idag är vedertagna är desamma som bokstavligt talat var etablerade redan på medeltiden.

Syftet med uppsatsen var att genom Norman Faircloughs diskursanalysmetod undersöka synen på våldtäkt och genus i 1734 års lag och fyra rättsfall ur Allbo härads domböcker från perioden 1634-1734 ur ett genusperspektiv. Avsikten var att därefter jämföra lag och praxis med varandra för att studera förändring och kontinuitet i synen på våldtäkt och genus över tid samt analysera huruvida förändringarna som 1734 års lag medförde kan påvisas i praxis redan före lagens ikraftträdande. Genus betraktas i denna studie i enlighet med den genusteori som Anita Göransson har utvecklat och diskurs används i enlighet med Norman Faircloughs användning av begreppet. Analysen visar främst på en betydande kontinuitet i synen på såväl våldtäkt som genus. Våldtäkt betraktas som ett allvarligt brott både i lag och praxis.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur de sociala medierna, exempelvis Twitter, Facebook och YouTube, används i svenskundervisningen. Litteraturen vi använde var tidsenlig. Detta var ett medvetet val eftersom de sociala medierna är en tämligen ny företeelse. Som informationshämtande metoder använde vi elevenkäter som vi delade ut i en sjua, en åtta och två nior och tre lärarintervjuer med SO och svensklärare i dessa klasser. Enkätfrågorna belyste hur eleverna använder de sociala medierna på sin fritid, om deras lärare använder de sociala medierna i undervisningen och om de ansåg att de sociala medierna passade i undervisningen.

Revisorns oberoende är en förutsättning för att de finansiella marknaderna ska fungeraoptimalt. Revisorn måste både vara oberoende och uppfattas som oberoende för att inteförsämra sin klients trovärdighet. Då det finns tecken på att synen på revisorns oberoendeskiljer sig mellan stora och små revisionsbyråer vill jag undersöka om det även finnsskillnader i synen på oberoendet mellan företag av olika storlek. Syftet med uppsatsen ärdärmed att beskriva och analysera om företagarnas syn på revisorns oberoende skiljer sigmellan företag av olika storlek.För att undersöka skillnaderna i synen på revisorns oberoende har jag utgått från dendeduktiva ansatsen då den befintliga teorin har använts för att skapa hypoteser. Dessahypoteser har sedan legat till grund för utformandet av den enkät som använts vid enkvantitativ undersökning med ett urval på 1000 företag.På materialet från undersökningen har ett flertal statistiska tester gjorts för att hittaeventuella samband och på så vis kunna acceptera alternativt förkasta hypoteserna.

Utgångspunkten för vår uppsats har varit att undersöka skönlitterära böckers värde i SO-undervisningen och se på vilket sätt dessa kan användas särskilt i religions-undervisningen. För att få våra frågeställningar besvarade har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra lärare, facklitteraturstudier samt orienterat oss i skönlitterär ungdomslitteratur. Några huvudargument för att använda skönlitteratur i SO-undervisningen, som framkommit vid intervjuer och litteraturstudier, är att skönlitteraturen förmedlar förståelse för det främmande och kan hjälpa eleverna att finna sin identitet. Ur resultatet framgår att de intervjuade lärarna främst bearbetar litteraturen genom diskussion och reflektion, men också med andra metoder som till exempel drama- och värderingsövningar. Det vi bland annat har kommit fram till är att användandet av skönlitteratur berikar undervisningen när fakta levandegörs då den sätts i ett narrativt sammanhang..

Syftet med denna studie är att ta reda på hur användningen av surfplattor är ute i skolan och i undervisningen.Jag har intervjuat tre lärare på en skola samt bearbetat tidigare forskning till detta arbete. Undersökningen ärkvalitativ och intervjuerna är semistrukturerade. Surfplattan är ett användningsområde som snabbt har utvecklatsi skolans värld. Surfplattan är ett komplement till den traditionella undervisningen, ett hjälpmedel för eleverna,ger direkt feedback och skapar motivation. Resultatet visar att lärarna tycker att surfplattan generellt är positivt attha i undervisningen.

Bakgrund: Lärarutbildningen är en viktig del i formandet av den skola och i längden det samhälle vi vill ha. Den nuvarande lärarutbildningen har kritiserats hårt för att ha misslyckats med att rekrytera ?rätt? studenter till utbildningen och att utbilda de lärare som svensk skola behöver. Studien undersöker den utbildningspolitiska debatten om och kritiken mot lärarutbildningen närmare.Syfte: Studien granskar de utbildningspolitiska synsätt som legat till grund för både den nuvarande och den kommande lärarutbildningen utifrån Ingrid Unemar Öst utbildningspolitiska diskurser. Fokus i studien ligger på identifierandet av de olika uppfattningarna om syftet med utbildningen och studenternas roll i densamma.

Detta är en kvalitativ studie i matematiklärarens föreställningar och erfarenheter kring deltagargruppen och undervisningen på komvux samt lärarens tolkning av orsaker till den stora mängd individer som inte uppnår kursmålen i matematik. Intervjuer med komvuxlärare samt observationer av undervisningen har gjorts för insamling av data som sen kvalitativt har analyserats. Det som framstår är att deltagargruppen har blivit yngre med åren och baskunskaperna försämrats. Undervisningen liknar en föreläsning, där läraren förklarar och pratar matematik. Förklaringen kännetecknas av exempel från den vuxnas vardag och erfarenheter, utöver det involveras deltagarnas erfarenheter mycket lite i undervisningen.