Sökresultat:
7279 Uppsatser om Synen pć undervisningen - Sida 16 av 486
Tre skolors arbete med mat och hÀlsa - Hur kommer arbetet till uttryck i undervisningen och i hela skolans verksamhet?
Barnens uppvÀxtÄr Àr en tid i livet som kÀnnetecknas av snabba förÀndringar i bÄde kropp och beteende. I Sverige har andelen överviktiga skolbarn fördubblats frÄn 1980- talets mitt till 2000- 2001. Vanor som har betydelse för hÀlsan resten av livet grundlÀggs i unga Är. Om barn vÀljer en hÀlsosam livsstil beror pÄ omgivningen, som till exempel skolan. Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan, vilket medför att skolan har en central roll i det hÀlsofrÀmjande arbetet.
?ett styvsint och krigiskt slÀkte? eller förstÄelse och reflektion? : LÀromedel i historia ? en studie av synen pÄ kunskap
Uppsatsens syfte Àr att undersöka den syn pÄ kunskap som förmedlas i lÀroböcker samt att diskutera denna syn utifrÄn hur lÀrare ser pÄ sin anvÀndning av lÀromedel. Studien görs som en jÀmförande kvalitativ undersökning av sex lÀroböcker frÄn tvÄ skilda tidsperioder, sekelskiftet 1900 samt sekelskiftet 2000. Den utgÄr frÄn frÄgestÀllningar som om lÀroböckernas övergripande syfte skiljer sig mellan böckerna, vilken betydelse lÀroboken har för lÀrarnas arbete och om det gÄr att se nÄgon övergripande förÀndring i attityd till lÀroböcker. Med dessa frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt genomförs en textanalys samt en enkÀtstudie. I textanalysen undersöks och diskuteras bÄde tilltal och beskrivningar, innehÄll och teman samt vÀrderingar och attityder.
MusiklÀrares arbetssituation i grundskolan
I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.
Acceptance and Commiment Therapy : Enbent existentiell efterapning eller hÀrlig humanistisk hybrid?
Detta arbete undersöker ACT och stÀller frÄgan om terapiformen kan betraktas som en existentiell beteendeterapi. Ett material bestÄende av 53 vetenskapliga artiklar undersöktes med en tematisk innehÄllsanalys för att fÄ en bred och aktuell bild av ACT i avseende pÄ teori, praxis och mÀnniskosyn. Resultatet sattes in i en psykologihistorisk kontext i allmÀnhet och en beteendepsykologiskt kontext i synnerhet. Det som talar emot ACT som en existentiell beteendeterapi Àr frÀmst bristen pÄ oppositionella inslag och kritik av den vetenskapliga normen. I andra vÄgskÄlen placerar resultatet det holistiska perspektivet samt synen pÄ mÀnniskan som ickedeterminerad.
Sex- och samlevnadsundervisning i Sörmlands skolor
Sexualitet Àr ett grundlÀggande behov hos mÀnniskor och pÄverkar individens upplevelse av hÀlsa och vÀlbefinnande. Skolan fungerar som en viktig arena för att frÀmja unga vuxnas sexuella hÀlsa och sex- och samlevnadsundervisningen i skolan kan ha stor betydelse för unga vuxnas utveckling. Sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatorisk i svenska skolor sedan Är 1955. Trots det visar en kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen i svenska skolor frÄn Är 1999 att kvaliteten pÄ undervisningen Àr ojÀmn bÄde mellan olika skolor och inom varje enskild skola. Syftet med denna studie var att studera hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i Sörmlands högstadie- och gymnasieskolor.
Arbetsmetoder i undervisningen
Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning av hur tvÄ lÀrare verksamma i Ärskurs ett och tre pÄ tvÄ olika skolor undervisar. Syftet Àr att undersöka vilka metoder tvÄ olika lÀrare anvÀnder sig av för att lÀra ut kunskap till sina elever och hur de anvÀnder sig av sina metoder. FrÄgestÀllningarna Àr följande: Vilka metoder för lÀrande anvÀnder lÀrarna? Hur anvÀnder sig de tvÄ lÀrarna av sina metoder i undervisningen? Mycket tidigare forskning kopplat till undersökningen presenteras och det beskrivs flera olika metoder som lÀrare kan anvÀnda sig av i sin undervisning. Den största tyngden i den tidigare forskningen ligger pÄ erfarenhetslÀrande, dialogiskt klassrum och learning by doing.
Kartan, ett pedagogiskt och geografiskt verktyg i undervisningen : En didaktiskt studie om kartans roll i geografiundervisningen och om elevers attityd till kartundervisning i skolan
Syftet med denna uppsats Àr dels att belysa kartans möjliga dimensioner i undervisningen, se hur eleverna upplever kartarbetet samt se vad lÀroplanen och kursplanerna sÀger om kartarbetet. DÄ lÀroplaner och kursplaner Àndras med tiden var det ocksÄ intressant att se om det har skett nÄgon förÀndring över tid gÀllande kartografin. För att nÄ mitt syfte genomförde jag en empirisk undersökning. Totalt 60 elever fick genomföra en enkÀtundersökning samt en kartuppgift. Elevernas undervisande geografilÀrare intervjuades dÀrefter, detta för att fÄ en djupare förstÄelse för hur eleverna hade svarat pÄ undersökningen.
Programmering pÄ gymnasiet : En studie av viktiga faktorer i programmeringsundervisningen pÄ gymnasiet
Denna rapport har sammanstÀllts i syfte att beskriva vilka faktorer i undervisningen som kan vara viktiga nÀr det gÀller elevers mÄluppfyllelse pÄ gymnasiets programmeringskurser. Med utgÄngspunkt frÄn gjord textanalys har frÄgestÀllningar om vad programmering innebÀr, elevers syn och förvÀntningar pÄ en programmeringskurs, hur kursen kan utformas för att bÀttre möta elevernas individuella sÀtt att lÀra sig samt hur elevers kunskapsutveckling kan pÄverkas pÄ ovannÀmnda kurs behandlats. En enkÀtstudie bland gymnasielÀrare i programmering gjordes Àven för att fÄ deras syn pÄ frÄgestÀllningar kring val av programmeringssprÄk och dess eventuella pÄverkan. Studien visar att en framgÄngsfaktor Àr motiverade elever. Motivationen kan ibland pÄverkas av vilket programmeringssprÄk som anvÀnds i undervisningen.
Sex- och samlevnadsundervisning : Vad Àr det och vad gör den? Om lÀrarens roll i skapandet av barns sexualitet
Sex ? och samlevnadsundervisningen har varit obligatorisk i svenska skolor sedan 1955 och har genom Ärens gÄng haft olika syften och utföranden. I den hÀr uppsatsen ligger fokus pÄ hur lÄg- och mellanstadielÀrare hanterar frÄgor kring barns sexualitet och sex- och samlevnadsundervisning. Den teoretiska referensramen innefattar ett socialiseringsperspektiv, genussystemet, heteronormativitet samt ett perspektiv dÀr lÀrares subjektivitet i undervisningen diskuteras. Resultatet baseras pÄ intervjuer med just lÄg- och mellanstadielÀrare dÀr jag i analysen har sökt efter Äterkommande mönster i svaren.
IKT i undervisningen som motivationshöjare
Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om anvÀndningen av digital teknik i undervisningen har en positiv effekt pÄ elevers motivation, vilka för- och nackdelar undervisningen med IKT kan ha med hÀnsyn till inlÀrningens effektivitet och om pedagogens roll i klassrummet förÀndras nÀr digitala medier anvÀnds. Jag har upprÀttat en kunskapsöversikt med relevant litteratur för att belysa undersökningens frÄgestÀllningar. Undersökningen av litteraturen har visat att digital teknik kan ha en positiv inverkan pÄ elevernas motivation, men att det ofta Àr den yttre motivationen som gynnas, och inte den inre som ger en större inlÀrningseffekt. Arbetet med IKT i undervisningen har mÄnga fördelar, bl.a. Àr möjligheten att arbeta med olika sinnen stor och att det gynnar olika inlÀrningstyper.
SkolgÄrden och klassrummet- en jÀmförande studie av tvÄ lÀrandemiljöer
Vi har undersökt tvÄ olika skolmiljöer, undervisningen ute pÄ skolgÄrden och i klassrummet. Syftet var att jÀmföra skolgÄrdsmiljön med klassrumsmiljön och dess pÄverkan pÄ undervisningen. Vi har Àven undersökt olika undervisningssÀtt för att fÄ veta hur man kan göra lÀrandet lustfylld bÄde i klassrummet samt ute pÄ skolgÄrden. I den hÀr undersökningen har vi observerat en klass i en stor stadsdel i en stor stad i SkÄne. Klassen delades i halvklass dÀr ena halvklassen skulle vara i klassrummet och andra halvklassen ute pÄ skolgÄrden för att se hur undervisningen ser ut i respektive miljö.
Allt Àr atomer men atomer Àr inte allt: ett försök att
utveckla yngre elevers materiabegrepp
Med utgÄngspunkt i variationsteorin valde vi ett naturvetenskapligt lÀrandeobjekt (materians egenskaper) och genomförde en sÄ kallad Learning study. Elevernas förstÄelse av lÀrandeobjektet före och efter undervisning har undersökts med hjÀlp av intervjuer. Elevernas lÀrande har jÀmförts med de möjligheter som erbjudits i den videofilmade undervisningen. TvÄ klasser i skolÄr fem har deltagit i studien. Efter genomförd undervisning i den första klassen analyserades lÀrandet med avseende pÄ specifika kritiska aspekter.
Försvarsmakten som sÀkerhetspolitiskt instrument : En studie om synen pÄ det militÀra försvarets roll som maktmedel under kalla kriget och idag
Den svenska sÀkerhetspolitiken har genomgÄtt stora förÀndringar sedan kalla kriget. Den tidigare inriktningen av alliansfrihet och neutralitet har ersatts av en solidaritetspolitik. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om synen pÄ anvÀndning av det militÀra maktmedlet har förÀndrats i takt med den sÀkerhetspolitiska omstÀllningen.Uppsatsen antar karaktÀren av en innehÄllsanalys, med utgÄngspunkt i den strategiska hierarkin och fyra konstruerade jÀmförelsedimensioner: mÄl, medel, metoder och hot. TvÄ försvarspropositioner analyseras, frÄn Är 1982 och Är 2008. Undersökningen visar att bÄde hotbild och den förÀndrade sÀkerhetspolitiska inriktningen har medfört en förÀndrad syn pÄ det militÀra maktmedlet. Försvarsmaktens exklusivitet för anvÀndning i krig har minskat, till förmÄn för funktionen som krishanteringsinstrument i samverkan med andra maktmedel..
Har flickor och pojkar samma chans?
Syftet med vÄr studie var att beskriva och fÄ en förstÄelse för hur elever i grundskolan upplever sin chans till inflytande i skolidrotten ur ett genusperspektiv. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, dÀr vi intervjuat elva elever frÄn grundskolan (Äk 2, Äk 4 & Äk 9) för att fÄ en inblick i elevernas syn pÄ inflytande. VÄra frÄgestÀllningar fokuserade pÄ hur eleverna sjÀlva upplever sitt och andras inflytande och delaktighet i undervisningen. FrÄgorna berörde ocksÄ elevernas syn pÄ genus och om det har nÄgon koppling till inflytande. I resultatet av vÄr undersökning ser vi att det Àr lÀraren som bestÀmmer innehÄllet i undervisningen och eleverna fÄr till viss del pÄverka genom att komma med förslag pÄ aktiviteter.
Integrera mera : hur lÀrare anvÀnder etnisk musik i undervisningen
Syftet med min undersökning Àr att se hur lÀrare arbetar med Àmnesintegrering genom att lyfta in etnisk musik i undervisningen. Jag har undersökt tre Àmnen; musik, engelska och de samhÀllsorienterade Àmnena. Vilka faktorer pÄverkar lÀrares anvÀndande av etnisk musik? Vilka vinster lÀrare kan göra genom att integrera etnisk musik i undervisningen? Jag har genomfört en kvalitativ studie med intervjuer som primÀrkÀlla. Svaren pÄ intervjuerna har jag tolkat med hermeneutisk tolkningsmetod.