Syftet med detta examensarbeteär att undersöka några grundskolelärares inställning till muntliga uppgifter i skolan. Med hjälp av intervjuer med fyra idag yrkesverksamma lärare i grundskolans årskurser 6?9 har jag undersökt i vilken utsträckning de införlivar muntlighet i sin undervisning samt hur de muntliga delarna bedöms. Studien tar även upp problemet talängslan, skillnader mellan lärares och elevers tal i klassrummet vad gäller exempelvis taltid och talets innehåll samt synen på muntligt kontra skriftligt i skolsammanhang. Det har visat sig skilja i resultaten av de fyra intervjuerna bland annat beroende på hur länge de fyra lärarna varit verksamma inom yrket och vilken årskurs de undervisar i.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

Studiens övergripande syfte är att vidga synen på elevers tidiga skrivutveckling. För att undersöka detta har elevtexter från årskurs 1 analyserats genom en kvalitativ textanalys med fokus på innehållet. Vidare har undervisningssituationen för dessa texter studerats genom en intervju med elevernas lärare samt observation av skrivundervisningen. Dessa två delar har sedan kopplats samman i en diskussion kring hur undervisningen, samt en vid syn på elevers skrivande, kan möjliggöra skriftspråklig utveckling. Studiens resultat visar att elevers texter, i hög grad, utvecklas formmässigt under det första skolåret, men att de innehållsmässiga aspekterna i texten inte följer samma utveckling.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur matematikundervisning kan bedrivas för att hjälpa svagpresterande och omotiverade elever i sin matematikutveckling. För att få reda på detta har vi gjort litteraturstudier kring ämnet, samt en empirisk undersökning. I undersökningen har vi undervisat två grupper, om fyra elever i varje, inom matematikområdet geometri. Undervisningen har till största delen bedrivits laborativt och praktiskt. Eleverna har på många sätt kunnat koppla matematiken till sina vardagserfarenheter, vilket har lett till att de fått en djupare förståelse för uppgifterna.

Att delta i lektionerna i idrott och hälsa har en central roll för såväl lärande som bedömning. Men vad det egentligen innebär att delta i idrott och hälsa är inte så lätt att få ett enhetligt svar på. Inte heller hur man som lärare i idrott och hälsa kan bedöma elevernas insatser utifrån deltagandet - kan något utanför den ordinarie undervisningen bedömas? Det är vad denna kvalitativa intervjustudie, där sex lärare i idrott och hälsa i årskurs 7-9 intervjuas, syftar att ta reda på. Resultatet visar att det oftast inte sker någon bedömning utanför den ordinarie undervisningen.

Studien belyser uppfattningar om och av barn med ADHD samt uppfattningar av ADHD-diagnosens betydelse för undervisningen. Det empiriska materialet är insamlat genom kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats. Urvalet består av fyra personer som på olika sätt har anknytning till skolan. Barn med diagnosen ADHD uppfattas som impulsstyrda, hyperaktiva och att de har koncentrationssvårigheter. En fastställd diagnos kan å ena sidan ses som en fördel då den sätter ord på barnets svårigheter, men å andra sidan kan den även ses som en nackdel eftersom att diagnosen kan ha en viss stämplande effekt.

Arbetet syftar till att undersöka hur felsökning inom programmering används i undervisningen på gymnasiet och vilket stöd som finns i styrdokument och kurslitteratur. En stor del av elevernas tid går åt till felsökning, ändå tycks det inte angripas som ett eget moment i undervisningen. Undersökningen grundar sig på två intervjuer med vardera två gymnasielärare och har bearbetats utifrån en kvalitativ metod samt studier av kurslitteratur och styrdokument. Under den andra intervjun presenterades ett förslag på en metod för felsökning. Resultatet av undersökningen blev att mycket lite stöd finns i kurslitteraturen trots att det finns som mål i kursplanerna.

Syftet med studien är att undersöka om och hur läraruppdraget påverkas av IT i relation till värdegrunden. Studien söker svar på två frågeställningar: vilken eventuell integrering uttrycker lärare mellan användande av IT och gestaltandet av skolans värdegrund? Hur påverkar lärarens syn på IT användandet av tekniken i undervisningen, främst i relation till läroplanens värdegrund? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex gymnasielärare: fyra kvinnor och två män. Uljens skoldidaktiska teori och modell är den teoretiska utgångspunkt som undersökningen är förankrad i och som resultatet analyseras genom. Studien visar främst att IT och värdegrund inte ses som ett fristående fenomen för den yrkesverksamma läraren, utan att IT integreras med det övriga värdegrundsarbetet.

En studie som undersöker SJFs syn på högskoleutbildning från 1970-talet till idag. Hur harsynen förändrats under denna period och hur är den idag?Genom att analysera dokument där SJF har uttalat sig i frågan från 1970-talet till idag, samtgenom att analysera kvalitativa intervjuer med representanter på SJF, Unionen, TU och DIKhar jag sammanställt synen på frågan om utbildning, såväl inom SJF över den angivnatidsperioden som skillnaderna i synen på frågan mellan SJF och de andra organisationernaidag.Teoretiskt utgår studien från journalistikens professionaliseringsprocess, journalistiken sominstitution, doxologi samt social closure.Studien visar på en genomgående dubbelhet från SJFs sida gentemot universitetsväsendet, därman både vill åt den statushöjande effekt som akademiska studier innebär för ett yrke samthur förbundet vill dra ner på utbildningsmöjligheterna för blivande journalister..

Syftet med denna studie är att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvåelevgrupper i årskurs 1 där fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbättrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmässigtsvaga eller starka eleverna.Studien är en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssättet i en learning study. Eleverna delades upp itvå grupper, och utifrån studiens lärandeobjekt, att förstå och kunna använda sig av fingertal, planerades tvålektioner för grupp A. Utifrån lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.Då eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbättring av medelvärden i bådagrupperna påvisas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och speciallärare kartlägger elever som befinner sig i matematiksvårigheter samt deras syn på hur utformningen av undervisningen till den enskilda eleven kan genomföras. Denna empiriska studie baseras på en kvalitativ analysmetod där datainsamlingsmetoden bestod av fyra intervjuer. Intervjuerna frambringade informanternas åsikter och erfarenheter om elever som befinner sig i matematiksvårigheter. Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger använder sig av kontinuerlig kartläggning i den ordinarie undervisningen men även inslag av olika material som testar eleverna. Pedagogernas syn på utformningen av undervisningen till elever i matematiksvårigheter uppvisade likartade metoder, däremot fanns en skillnad av möjligheterna till individanpassning..

En av vårdgivarens viktigaste uppgift i undervisningen är att motivera patienter med kronisk sjukdom till förändring av levnadsvanor. Syftet med c-uppsatsen var att belysa faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Vid granskning av de vetenskapliga artiklarna användes SAUK-modellen som teoretisk referensram. Resultat: Undervisning kort tid efter diagnos och individualiserad undervisning med tillåtande dialog hjälper patienten att bli motiverad.

Skolämnet idrott och hälsa ska ge eleverna ett bestående intresse för fysisk aktivitet. Av undervisningen krävs då att den är varierad och har intellektuella, praktiska, sinnliga, estetiska och fysiska perspektiv på lärandet. Både för flickor och pojkar. Studier har visat att pojkar och flickor behandlas olika i undervisningen i idrott och hälsa. Syftet var att med kvalitativa intervjuer undersöka hur 12 flickor i årskurs 5 och 9 ser på skolämnet idrott och hälsa.

Denna studie avser att undersöka hur man kna använda bilder i undervisningen och hur detta kan fungera. Studien är utförd på tre olika skolor med åtta informatanter, både lärare och elever. Studien rör ämnena engelska och biologi. Undersökningen har en kvalitativ inriktning vilket innebär att den bygger på vetenskapliga granskningar av verkligheten utifrån olika individers erfarenheter. Intervjumeyoden som använts är av semistrukturerad karaktär, d.v.s.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare upplever IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen.Metod: För att svara mot frågeställningarna i denna undersökning har en fallstudie gjorts på Fröberg gymnasiet. Den kvalitativa undersökningen har skett via besöksintervjuer med åtta strategiskt utvalda respondenter.Resultat: Enligt respondenterna, i denna undersökning, finns det många fördelar med att använd IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, men då måste det användas på rätt sätt för att vara till nytta i undervisningen. Att arbeta på ett traditionellt sätt har sina fördelar. Därför bör i undervisningen varvas med IT som hjälpmedel och med papper och penna som det är i den traditionella undervisningen. Lärarna ansåg även att IT är bra utifrån demokrati perspektivet.Slutsatser: Generellt har lärarna på FG en positiv inställning till IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, i alla fall när det fungerar.