Det västerländska och nordiska samhällets historia och värderingar präglar kursplanen, och därmed undervisningen, för ämnet historia i årskurs 4?6. Med tanke på att det i dagens klassrum finns elever med olika kulturella bakgrunder, har studiens syfte varit att undersöka hur elever uttrycker att deras identitet påverkas genom denna historieundervisning. Den teori som inspirerat studien är hermeneutisk fenomenologi. Genom fokusgruppsintervjuer, där arton elever deltagit, har det visat sig att historia som är kopplat till elevens egen bakgrund kan vara av betydelse för elevers identitetsutveckling.

Jag undersöker hur ett bra läromedel i historia 4-6 för andraspråkselever skulle kunna se ut. Jag studerar forskningen på området och gör intervjuer med lärare och förlag. Idag finns det inget andraspråksläromedel i historia 4-6. Lärarna som svarat på min enkät anser inte att de historieböcker som de använder fungerar särskilt bra för andraspråkselever. Lärarna är i hög utsträckning intresserade av att prova ett specialkonstuerat läromedel för andraspråkselever.

Detta examensarbete handlar om hur man utformar installationer som återger platsens historia i en besöksträdgård. Dåtid möter nutid genom gestaltning av historien i tillfälliga trädgårdsinstallationer.Arbetet beskriver en gestaltningsprocess som börjar med studier av platsen. Fakta och inspirationsmaterial har samlats in, bearbetats och resulterat i tolv olika installationsförslag. Stor hänsyn är tagen till beställarens tankar och önskemål. Platsen som jag utgått från under arbetet är en Hälsingegård med anor från 1700-talet.Avgörande i arbetsprocessen har varit att det funnits mycket historia och fakta att tillgå.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur studenter på ?nya lärarutbildningen? med inriktning på historia upplever sin ämnesutbildning i allmänhet och sin ämnesdidaktiska kompetens i synnerhet, samt hur de förhåller sig gentemot hur de har utbildats för att hantera ämnesdidaktiska frågor. För att svara på detta genomfördes två gruppintervjuer med tio lärarstudenter som har läst minst 40 poäng av kursen Historia för lärare, på högskolan i Halmstad. Gruppintervjuerna analyserades sedan med hjälp av den hermeneutiska metoden. Som teori används Hermansson Adlers didaktiska teoribildning samt Schüllerqvists teori om ämnesdidaktik i den ?nya lärarutbildningen?.

Undersökningen anknyter till Skånes danska förflutna. Riksdagen år 1720 bildar en bas för undersökningen, där de skånska deltagarnas agerande ska hamna i fokus. Deltagandet kommer att följas utifrån en diskussion kring statsbyggnadsprocesser och kollektiva identiteter, där jag är intresserad av att undersöka om det finns något i de skånska representanternas sätt att uttrycka sig som går att härleda till deras tidigare danska rikstillhörighet..

Syftet med uppsatsen är att undersöka innehållet i artiklarna i en historisk tidskrift med hjälp av en kvantitativ analysmetod. Den tidskrift som valts till undersökningen är den största historiska tidskriften just nu; Allt om Historia.Med utgångspunkt i den övergripande frågeställningen: ?Vad är innehållsmässigt de högsta kriterierna för att ett ämne ska hamna på omslag/uppslag? och finns det ett mönster i val av artiklar i tidskriften Allt om Historia och i sådant fall hur yttrar det sig?, genomförs en kvantitativ innehållsanalys utifrån 58 variabler. Totalt undersöks 496 artiklar i 62 nummer av Allt om Historia mellan åren 2005 och 2010.Uppsatsen utgår från teorier om historiebruk och framing framförda av bland annat historikerna Ulf Zander och Klaes-Göran Karlsson samt medieforskarna Karin Wahl-Jorgensen, Thomas Hanitzschs  och sociologen Todd Gitlins.Undersökningen visar att den typiska artikeln i Allt om Historia med största sannolikhet utspelar sig i Europa, vanligtvis i Sverige och att den handlar om en kunglighet, som oftast är av det manliga könet. och/eller innefattar någon form av krig som troligtvis äger rum under 1900-talet.En annan intressant aspekt är att resultatet för de mest omskrivna världsdelar/länder/titlar/årtal/kön och ämnen egentligen behandlar två olika typer av artiklar.

Uppsatsen är en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielärare och historikers inställning till regeringens förslag om att historia A på gymnasiet ska fokusera på modern historia. Denna inställning ställer vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och får på detta sätt fram spännande resultat. Vi kunde se att åsikterna går isär, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bäst för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnås. Är det en fokusering på moderna tider, eller är det en lång tidsvandring som ger möjligheten att dra långa linjer som är det bästa? Vi kom fram till att en kurs på 100 poäng, som till största delen fokuserar på modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakåt i tiden vore den bästa lösningen på problemet med dagens förslag.

This essay is a comparative analysis with focus on Jean-Paul Sartre´s existentialism and Ferdinand Alquié´s cartesianism. They both represented the French philosophy of conscience in the early and mid 1900s. Because of that, they had similar ideas concerning the human conscience and freedom of the mind. But how did they come to those conclusions? And in which cases did they differ from one and other?.

Denna undersökning är en komparativ studie av olika läromedel i historia mellan åren 1912oeh 2003. J undersökningens syfte ingår ett "vi" mot "dem" perspektiv. Det undersökningenförsöker belysa är om det över tiden skett förändringar i läromedelsböekerna utifrån "vi" oeh"dem" perspektivet oeh i anknytning till en identitetsbildning. Angående det didaktiskaperspektivet innefattar det historiemedvetande oeh identitetsbildning. Enligt det didaktiskaperspektivet är det viktigt att det finns en samstämmighet mellan framställningen i läromedlenoch elevernas egen inhämtade kunskap utanför skolan.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur människor upplevt den undervisning de fått i historia genom grundskolan. Mitt mål är att få en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som använts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall återinföra intresset för historia i grundskolan och på vilka sätt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lära sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat läroplanen samt historiska läroböcker från delar av 1900 talet. Jag har fått väldigt skiftande svar på mina frågeställningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och känslor kring ämnet historia mer beror på hur läraren varit och vilka undervisningsmetoder denne använt än på vad som lärts ut..

Syftet med denna studie var att genom stickprov på två skolor utröna vilken attityd elever på gymnasiet hade gentemot ämnet historia. Som undersyfte sökte jag också klargöra huruvuda historielärarna kände till elevernas attityder, samt vad dessa lärare ansåg var lämpliga åtgärder för att vid behov öka intresset för historia. Jag utgick i undersökningen från hypotesen att eleverna hade en negativ inställning till historieämnet. Enkäter lämnades ut i två klasser på andra året på de respektive skolorna och omfattade totalt drygt 50 elever. Intervjuer genomfördes med fyra historielärare på samma skolor som de undersökta eleverna gick på.

Syftet med den här studien var att se ifall elevers uppfattning av historia påverkas av det arbetssätt som används i skolan. För att ta reda på detta genomfördes en enkätundersökning, tre gruppintervjuer med elever och tre enskilda intervjuer med lärare. Eleverna som deltog gick i årskurs 9 på två skolor som har olika arbetssätt. Den ena arbetar ämnesintegrerat medan den andra har en mer traditionell ämnesuppdelad undervisning. Studien genomsyras av de tre begreppen intresse för historia, historiemedvetande samt arbetssätt, och svaren från undersökningen jämfördes både mellan de två skolorna och utifrån variablerna kön och etnicitet. Resultaten visar att elevernas uppfattning av historia skiljer sig åt en del beroende på vilken skola de går på, men skillnader i attityd kan även ses mellan pojkar och flickor och mellan elever med olika etnisk bakgrund.

Uppsatsen undersöker några svenska populärvetenskapliga framställningar av Darwins idéer under halvseklet efter publiceringen av On the origin of species. De publikationer som studeras mest ingående är Ny illustrerad tidning och Verdandis småskrifter. Med hjälp av Ludwik Flecks vetenskapssociologiska tankar, jämte ett antal andra perspektiv på polulärvetenskapens form och funktion, resonerar jag om populariseringarnas folkbildande och stundtals politiska syften och sätt att presentera en omstridd teori som ovedersägligen sann. Uppsatsen innehåller också en översikt över populärvetenskapens historia i Europa och Sverige..

Det har alltid funnits ungefär lika många kvinnor som män. Ändå har kvinnor ofta osynliggjorts ihistorieskrivningen. I detta examensarbete undersöks skildringarna av män och kvinnor underantiken och medeltiden i läroböcker i historia för gymnasieskolans A-kurs utgivna mellan 1976och 2008. Både läroböckernas skrivna texter och dess bildmaterial undersöks. Analysen visar attdet inte finns några stora skillnader mellan läroböckernas ord och bilder, inte heller mellankapitlen om antiken och medeltiden, när det kommer till skildringen av kvinnor och män.

Syftet med uppsatsen är att undersöka gymnasieelevers intresse för historia som skolämne med utgångspunkt i didaktikens grundfrågor (vad och varför). Detta för att jag vill bilda mig en uppfattning om elevernas inställning och syn på historieämnet och ämnesinnehållet som en inledande del av ämnesplaneringen och historiekursens upplägg. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring historieintresse och historiedidaktik samt forskningsresultat från liknande större undersökningar. Med hjälp av enkätundersökningar ville jag studera elevernas intresse för historieämnet och vad de intresserar sig för bland ämnesinnehållet samt varför de är intresserade av historia. Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att eleverna har ett någorlunda stort historieintresse och att de anser ämnet som viktigt att läsa i gymnasiet.